När det gäller Ibiza / Eivissa
samt Formentera som utgöro de sydbaleariska öarna, eller egentligen till
ögruppen Pityuserna, så äro förhållandena för judarna väldigt olikt de
nordbaleariska öarna, eller Spanien överlag. På Ibiza så konverterade judarna
aldrig formellt till katolicismen og man haver levt ett öppet judiskt liv hela
tiden, eller i alla fall, semikryptiskt, og ibland så försegås försök av vissa
att mer öppet återsöka sig till ett judiskt liv. Man har varit semikryptiska og
bibehållit både synagoga samt skola og den eivissianska katolska omgivningen
har hela tiden vetat om deras judiskhet, men ej angivit dem till Spanien.
Eivissencerna skyddade judarna
från alla externa hot og haver överlag varit kända för sin frihetliga humanism
samt tolerans gällande många områden, utvecklingen bleve därmed helt annan på
Pityuserna än de nordligare baleariska öarna där katolsk fundamentalism blev
gällande. Talibanorganisationen Inkvisitionen fick aldrig något fotfäste på
Pityuserna og judarna kunde verka relativt fritt framtills spanska
inbördeskriget under 1930-talet, en stor anledning till detta var den spridda
toleransen, grundad i den liberala filosofin kring att sköta sig själv, samt
låta andra göra detsamma. Även idag är detta den allenarådande kulturen på ön
och om man i sociala sammanhang försöker lägga sig i andras göromål så kan man
se sig om efter nya bekantskapskretsar.
Illes Pitiüses var moriskt i
nära fem hundra år så det är lätt att tänka att man hade smått andra mer
toleranta religiösa preferenser än katolicismen og när Chaime lo Conqueridor
eröfvrade Balearerna samt Pityuserna under 1230-talet tog han med sig en massa
judiska tjänstemän för att styra öarna, hvilket de gjorde framtills 1492 års
utvisningsbeslut, även intill minst 1700-talet var det Ibizajudar som hade hand
om essentiella delar utav administrationen utav öarna. Bland annat
Rimbaudfamiljen som varo kända som ledare utav det judiska samhället samtidigt
som familjemedlemmar varit rojalt utsedda skatteindrivare för ön. Även dessa
invandrande ämbetsmän og deras ättlingar kommo att varða toleranta samt
uppskattade auk icke alls så bryska som härskarna på fastlandet eller på
Balearerna, även den katolska befolkningen i sig varo relativt sekulär på det
viset att det visst fanns en liten kyrka i varje by, ehuru oftast utan någon
präst ända in på 1800-talet, og dessutom förutöver det även sällan nyttjad. På
lördagarna, shabbat, äro det alltjämt få som arbetar.
Alla Inkvisitionsledare som
besökte ön under en fyrahundraårsperiod emellan åren 1410 till 1834
konkluderade alltid att ingen på öarna följde Moses eller Muhammeds lagar. Inne
i självaste stadshuset fanns ehuru bevis för judisk verksamhet då man mycket
noga samt försiktigt skärt sönder bokrullen om Esther, Megillahn, utan att
skära igenom någon bokstav, samt satt bladen som bindning för
egendomstransfereringarna under 1770-talet för att dölja dess verkliga, og
sammansatta, innehåll.
Befolkningen, katolsk,
sekulär, som judisk, varo ack frändeligt inställd og hjälpte ofta judar som på
olika vis hamnat under deras fång, exempelvis genom deras beryktade
piratverksamhet, så att de kunde undkomma Inkvisitionen. Ibland kallas
ibizajudarna för saltjudar då de under långa tider haft hand om den
legala handlen med salt över Europa. Eivissas internationella kontakter och
rörelser gjorde så att Pityesernas judiska kommunitet inte till fullo var
okända för omvärlden, exempelvis nämner prins Luis Salvador af Habsburg i sin Die
Balearen år 1868 judarna på Ibiza, men i den senare spanska versionen utav
denna bok äro alla sådana referenser borta. Prins Habsburg nämner bland annat
att de praktiserade endogami samt höllo sig för sig själv, utåt sett verkandes
katolska, men ack ej innåt. Även att många utav dem verkar ha varit rödhåriga
noterade han, ett faktum som än idag kan spela som en indikator på Pitiüses.
Synagogan var placerad under självaste
kapellet i San Christobal, även på Formentera fanns en underjordisk synagoga
som nyttjades åtminstone framtills borgarkriget under 1930-talet, men det
finnes alla möjliga indikationer att judiska ritualer av sefardisk stil
fortlever i skymunda än nu. Ögonvittnen hava gjort gällande att vissa personer
behaver en del väldigt gamla liturgiska böcker samt andra artefakter i sin ägo.
När spanska inbördeskriget
härjade nådde krigets fasor Pityeserna för första gången någonsin, till og med
Romarrikets armé lyckades man förhandla bort när de varo på väg att destruera
Karthago. Man räknar eller tror att det funnits runt 50 judiska familjer vid
krigets start, hur många som fanns kvar därefter är höljt i dunkel, men att de
finns, det vet man. Bland annat hjälpte man judiska flyktingar under Naziepoken
og självaste chefen för hemliga polisen på ön var en lokalfödd marrano som
tillförsåg ibizajudar med doppapper så att de kunde undkomma förtryckerier og
erhålla matransoner som alla andra, han struntade även i alla ordrer som kommo
in om att deporetera alla utan propra handlingar. När ett Gestapokontor kom
nära inpå, placerad på Palma, samt började undersöka den judiska befolkningen
så hjälpte Ibizas statstjänstemän judarna att få båtar så att de kunde avfly
ön, en hel del valde nu även för första gången att bli conversos.
Ibizas speciella kultur gjorde
även ironiskt nog så att det bleve ett attraktivt mål för tyska nazisvin att
fly till, låssandes vara flyktingar, efter att deras djävulsprojekt misslyckats
i deras fästning Europa. Deras madridutfärdade handlingar gjorde att man heller
ej kunde slänga ut dem utan de finnes ofta fortfarande kvar på öarna framtills
de avlidit, vissa har ehuru avlidit under oklara omständigheter.
Från 1960-talet och framåt så
har Ibiza emottagit stora influenser utifrån, bara runt hälften äro numera
öfödda, og många intellektuella haver även flyttat in, plus en hel del
partajandes ungdomar, som finner den toleranta andan attraktiv, hvilket
ävenledes lett till att många utav öns ungdomar tagit ett större intresse i sin
egen historik varvid det nära avsomnade judiska kulturlivet återigen börjat
blomma upp.
Den kändaste ibizajuden av dem
alla, enligt Estelle Irizarry, professor vid Washingtons Georgetown University,
är Christopher Columbus / Christobal Colom.
~
Om dessa, om Europas judar, om Balearerna, samt övriga språk och folk i Europa går att läsa mer kring i boken
Europas tungomål.
Taggar:
Ibiza,
ibizajudar,
minoritet,
etnicitet,
judar,
jude,
Cristofer Columbus,
Balearerna,
Spanien,
Pityuserna,
Inkvisitionen,
förföljelser,
int
~~~Fem år sedan~~~
~
