Franska lipsillar – Europas tungomål VII

~

Under barns tidiga period, så ser man osså lätt likheter emellan mänskliga barn och olika djur - de använder sig utav olika läten för att visa tillfredsställelse, lust eller olust. Dessa läten avtar mer och mer ju mer barnen lär sig uttrycka sig i andra former, men som en kvarleva av detta basala djurspråk så finnes exempelvis gråtfenomenet kvar i vuxen ålder; till detta skall ju givetvis hela repertoaren av kroppsspråk tilläggas som kan vara av mer eller mindre biologisk eller kulturell art. Gråt och andra liknande uttrycksformer kan man kalla ett sorts språk, man försöker förmedla känslor, eller annat, genom de olika medel som finnes till hands - antingen genom talet eller genom den mera fysiska förmedling som gråtet är.

Även om likheter kan dras med djuren, så är nyfödda barn redan indoktrinerade i den mänskliga världen och till og med i moderns kulturella etnicitet. Två psykologer har genom studier visat att fyra dagar gamla franska barn redan kände en större trygghet om de hörde franska talas när de ammade än om de hörde ryska. Hade man på ett fransktalande band så ammade barnen tryggare, emedan de blev oroliga om man ändrade så att ryska hördes och viceversa om man ändrade tillbaka till franskan. Samma osäkra beteende visade sig utspelas om man spelade bandet baklänges, genom detta förfarande så vet vi således även att någon antirysk gen hos franska barn inte åtfinns. Baklängesspelandet visade att det var melodin i språket som barnen eftersökte då den går förlorad i baklängesspelning, emedan vokaler samt även i viss mån konsonanter förhåller sig oförändrade. Detta skall givetvis icke ses som ett uttryck för den kända franska språknationalismen, utan det är ett påtagligt bevis att människan snabbt får influenser från den omgivande världen och att man sedan är mer osäker när denna värld rubbas. Dessa influenser tas antagligen emot redan under graviditeten. Vissa menar ehuru orubbligt att denna slags forskning har sin grund i någonslags etnocentristisk nationalism, i sig en fördomsaktig fördömning.

~

Axat, og moddat, från inledande kapitel från boken Europas tungomål.

~~~Ett år sedan~~~

- Innerlighet vs. Ytlighet.

~

Censurerad utav media