Bosnien-Hercegovina – en påtvingad statsgemenskap

~

Bosnien-Hercegovina, med sina ungefäreliga 4,5 miljoner invånare, är i det stora hela uppdelat efter etniska markörer, en kroatisk, en serbisk samt en muslimsk, men huru befolkningen etniskt identifierar sig äro främst utefter religiösa og historiska aspekter. Kroaterna är katoliker og främst boende i norra Bosnien, serberna äro serbiskortodoxa, emedans muslimerna äro som på namnet höres muslimer, främst sunni.

Från början var detta illyriskt territorium och namnet Bosnien tros komma från det illyriska Bosona ‘rinnande vatten’, namn på floden Bosna, sedan har här varit romare, galler, gepider, avarer, goter, hunner, alaner – sydslaverna ankom runtomkring 600-talet. Lokala stormän styde landets olika regioner men från åtminstone 900-talet och framåt har Kroatiska kungar haft anspråk på området, om de sedan verkligen kunnat styra är en helt annan fråga. Den första bosniska statsbildningen kom till på 1100-talet under banen Kulin Ban, ‘ban’ är en antaglig avarisk adelstitel, från början ett lydrike under Ungern men helt självständigt från 1377, varandes så framtills osmanerna erövrade Bosnien 1463, tjugo år senare även Hercegovina.

Under denna tid skapades även under en kort period en självständig bosnisk kyrka, den bogumiliska, hvilken var dualistisk och ansågs vara kättersk utav både katoliker såsom ortodoxa. Förföljelserna som kom därutav var bland annat orsaken till att bosnierna fick en förkärlek för att konvertera till islam, det var ehuru ej bara bogumilerna som konverterade, utan även en del katoliker, ock ekonomiska incitament spelade likväl en del roll i konfessionsändringen.

Redan under den tidigmedeltida tiden benämns befolkningen som bošnjani, latinets bosniensis, och det var under det nya ottomanska styret som etnonymet fick sin nuvarande utformning. Mot slutet utav 1600-talet var hela tre fjärdedelar utav den bosniska befolkningen muslimer, men man beräknade att ungefär 40 % utav befolkningen i Bosnien-Hercegovina var muslimer innan delningen utav Jugoslavien skedde. Hursom, 1878 annekterade Österrike-Ungern området men efter storkriget som var under 1910-talet tillföll Bosnien-Hercegovina till Konungadömet Jugoslavien. Under Österrike-Ungern-styret finge folket benämna sig som bosnjaker, og många gjorde, men denna möjlighet försvann enu och bekallades istället för muslimer. 1971 blev muslimerna erkända som ett eget folk inom Jugoslavien, då man i officiella dokument började skriva muslimer med ett stort ‘M’ i överensstämmelse med etniska benämningar på serbokratiska, 1974 kom erkännelsen även in i författningen.

Bosnien og Hercegovina förklarade sig självständigt 1992 och efter kriget samt avtalet 1995 så är området uppdelat på tu olika administrativa enheter, samt ett fritt distrikt, den muslim-kroatiska federationen eller formellt Federationen Bosnien och Hercegovina samt Republika Srpska og Brčkodistriktet. De som tidigare benämndes som muslimer gick snabbt över till att benämna sig enligt sitt gamla namn, bosnjaker, de andra vill sköta sig själva.

~

Språksituationen som är förestående inom Bosnien-Hercegovina genomgås i boken Europas tungomål.

Andra om Bosnien, Bosnien-Hercegovina, bogumilier, Republiken Srpska, bosnjaker, bosnier, int