Man har visat ett större intresse för språket under de senaste decennierna, bland annat finnes kvartalstidskriften Terra Cimbra, ett cimbriskt institut som sysslar med den cimbriska kulturen samt ett som sysslar med språket, språket undervisas i i byskolorna og flertalet barn lär sig målen. 1602 trycktes den första boken på talet av biskop Mark Cornar från Padua. I likhet med andra minoriteter så har Lega Nord uppmärksammat dem samt stödjer aktivt exempelvis skolundervisning på cimbriska, bland annat har partiet betalat språkkurser anordnade utav Istituto di Cultura Cimbra som är beläget i Roana. Det har även grundats olika cimbriska kuratorium, till exempel Curatorium Cimbricum Veronese, ett Curatorium Cimbricum Bavernese, ett Bayerisches Cimbernkuratorium, emedans man i Salzburg skapat Die Freunde der Zimbern. Det faktiska antalet talare är alltjämt litet och det är omkring 1000-5000 av de runt 30 000 invånarna i de tjugo kommunerna som talar cimbriska eller tautschiska - lusernesiskan har själv allena 350-500 talare, men det får anses som godtagbart för ett språk som dödförklarades redan för 150 år sedan. Väl som den cimbriska parlören uttalade i en tidning: ‘cimbriskan är mera levande än latinet i Vatikanen’.
Nessun commento:
Posta un commento