En annan
folkgrupp som man ofta glömmer i sammanhangen äro pomakerna som talar
ett till bulgariskan likstående tungomål och båda språken har en solid grund i
gammalslaviskan. Var själva folket kommer ifrån är högst diskutabelt och
teorierna blomstrar från allt från den helleniska teorin att de skulle vara
ättlingar till thrakerna og att de därefter skulle har helleniserats,
latiniserats, slaviserats, kristnats samt sedan slutgiltigen islamiserats,
emedan turkar menar att de är just turkar som har gett upp sitt turktungomål,
bulgarer menar givetvis att de är just bulgarer som är lite vilse i sin
religiösa eller kulturella identitet. Frågeställningen om pomakernas härkomst
har sin grund i att folket talar ett slaviskt språk som är likstående
bulgariskan, så likstående att det kan benämnas som en variant inom
bulgariskan, men ack ej bulgariska i dess standardiserade form, utan kanske en
väldigt arkaisk form av bulgariska, samtidigt som de är muslimer och bland
annat haver muslimska namn. Turkarna hänför pomakerna till de olika turkiska
folk, däribland petjeneger, avarer ock kumaner, som fanns på Balkan redan före
den osmanska invasionen, men menar att de sedan slaviserats. Namnet ‘pomak’
sägs i sammanhanget härledas från pomagach ‘hjälpare’, då de hjälpte
osmanerna när de invaderade Bulgarien i slutet utav 1300-talet. Grekerna
agiterar för sin tes samt pekar på pomakernas ofta förekommande ljusa hårfärg
med blåa ögon, samt variösa rasbiologiska drag, och menar att det är thrakiska
drag; ordet pomax ‘drickare’ kopplar de till den välkända thrakiska
dryckestraditionen, emedan den hellasiska benämningen achraner sägs
härstamma från det thrakiska ethnonymet agrianoi. Bulgarerna däremot
pekar givetvis på språket og menar att det måste vara det yttersta beviset för
deras tillhörighet, ethnonymet pomatsi, som det heter på bulgariska, kan
enligt bulgarerna antingen härstamma från pomoci ‘hjälpa’, hvilket
åsyftar att de var den osmanska administrationens hantlangare och därigenom
fick vissa privilegier som dessutom var förbehållna muslimer, hvilket även
förklarar deras religiösa tillhörighet. Folknamnet kan även härröra från pomachamedanci
‘islamiserade’, hvilket hvar ett fenomen som var särskilt intensivt under
1600-talet. Man säger även att namnet kan komma från uttrycket po maka
‘genom smärta’, hvilket åsyftar att ortodoxt kristna pomaker blivit
tvångskonverterade till islam och endast hade att välja på döden vid avböjelse.
Bulgarerna kan även förklara det grekiska namnet achraner genom en
fornslavisk rot aagarjani, ‘otrogna’. En saudiarabisk tes säger istället
att de var det första trogna folket på Balkan anländandes kort efter profetens
avdagning, men att de sedan bulgariserats, en del muslimska missionärer har
därför rest dit. De flesta arabbulgarerna som finns idag härstammar från främst
Syrien og Libanon och har ankommit de senaste fyrtio åren, dessa uppgår till
emellan 10 000 – 40 000 individer, talandes levantisk arabiska, hvilket
ju är ett afroasiatiskt semitiskt tungomål. Den lägre siffran är de
‘officiellt’ bosatta. Hursomhelst, pomakerna bär på en karaktäristisk
DNA-mutation på en ovanlig haplotyp som man tror har skett för omkring 2000 år
sedan, detta vidimerar deras unikhet samt isolerande förökningstradition, samt
sägs stödja den thrakiska ursprungsteorin.
~