Inarisamiska ~ Anarâškielâ

Inarisamiska, eller anarâškielâ, haver en nu levandes språkbas på omkring 200-400 personer samt är det enda nuvarande samispråket som talas exklusivt i Finland, endast några få barn lär sig ehuru språket och de flesta talarna är medelåldriga eller åldringar.

Kommunen Inari har dock en positiv hållning till det lilla tungomålet och är den enda kommunen i Finland som är quadrilinguell erkännandes samt publicerandes allt på inari, skolt, nordsamiska, samt då finska.

Den första boken på inarisamiska var Anar sämi kiela aapis kirje ja doctor Martti Lutherus Ucca katkismus som komme ut år 1859, men förutom några fler bibliska historier så var målet främst föremål för lingvisters skrifter framtills det finländska Sametinget påbörjat publiceringen, eller stödjandet, utav en del böcker.

Anarâškielâ hava även fått viss uppmärksamhet genom att rapparen Amoc valt att rappa på språket og däri publicerat världens första samt enda fulltaliga CD-skiva på inari.

~

+ Europas tungomål

Schwabierna, Bajrarna et Dobrujatyskarna i Bulgarien - Europas tungomål CDLXVI

En senare invandring var de banatiska schwabierna som i grunden talade –germansk-västgermansk-högtysk-alemanniskt bajerska, men med många samt manngradiga influenser från andra tyska tungomål, samt spraak som ankommit i deras väg. Till Bulgarien kom de första 1893, ungefär 90 familjer, deras närvaro i Bulgarien stoppades av Hitler då dessa forslades tillbaka till Tyskland i policyn Heim ins Reich. Emellan 1840 og 1940 befanns även upptill 16 000 dobrujatyskar i den historiska regionen Dobruca, nu delad emellan Rumänien og Bulgarien, de repartierades efter samma motto som de ovan. Dobrujatyskarna tillhör de så kallade svartahavstyskarna. Förutöver dessa senkomna samt sedermera hemresta tyskar så fanns det allt tyskar i Bulgarien sedan, i vissa fall, Medeltiden när är en del anlände via de östra korstågen, härefter kom saxiska gruvarbetare för att åtföljas av westfaliska under 1200-1300-talen. De flesta av dessa flydde dock när Ottomanska riket gjorde inmarsch, de övriga bulgariserades in toto under mitten av 1400-talet. Lågtyska influenser i bulgariska språket spreds i processen.

~

Axat från boken Europas tungomål

Kosligt

ljuva toalett

spritsar ränneskid i vägg

spola ej, konstverk

~

+ Censur af svensk og norsk media

Albansk minoritet i Bulgarien - Europas tungomål CDLXV

Även det till samma språkfamilj tillhörande –albanska målet gegiska finns företrätt i Vulgarien, eller Bullgaria som det heter på albanskan, med uppemot 1000 talare, men de kan även vara så få som strax under 300, og är en kvarleva efter bosättningar som anlänt under tidsperioden 1400-talet till 1600-talet. De har varit många fler men de har assimilerats allteftersom.

~

Axat från boken Europas tungomål

Taskig uppdelning

FAN

söndag

måndag

tisdag

onsdag

torsdag

TASTISKT

fredag

lördag

TASKIGT

~

Bulgariska greker - Europas tungomål CDLXIV

Av en –grekisk-hellenisk språkgruppering finns det emellan 3000 och 25 000 förestående i landet, som de transkriberat kallar Voulgaria. Greker har funnits i landet åtminstone sedan sexhundratalet f.kr. när milesier samt dorier grundade pontiska kolonier längs kusten, ofta på redan befintliga thrakiska bosättningar. Ännu före 1900-talet fanns det en liten grekisk minoritet i sydöstra delen utav Voulgarien. År 1900 beräknas det hava funnits 33 650 hellener men efter en antihellensk hållning samt avtal om folkförflyttningar 1906 så försvann de flesta av dessa in i Hellas. De enda undantagna var några grekisktalande som ehuru erkände sig som etniska bulgarer. Det finns även en annan folkgrupp som det ehuru ej finnes några siffror eller exakta uppgifter om, och det är sarakatsanerna som talar en gammal variant av attiska, hvilken ehuru inom en snar framtid antagligen nått sin vägs ände (se Hellas).

~

Axat från boken Europas tungomål.

Kvarleva

 

livet är inte värt att leva

endast sorg man i sig heva

fastän kärlek man i sig vill sleva

jag vill ej fortleva

om jag ej med dig få sammanleva

~

Armenisk minoritet i Bulgarien - Europas tungomål CDLXIII

Språken –armensk-armeniska har en långvarig historia i landet och talas utav emellan 13 000-27 000 individer, och de har tre inhemska nyhetstidningar att läsa på sitt språk. Armenierna residerar främst i Plovdiv, Sofia, Varna og Rusé och har haft bosättning i Bulgarien ända sedan 400-talet när de anlänt som en del av det byzantiska kavalleriet, senare, emellan 500-1000-talen, har även de gnostisktillhörande paulicianerna och tondrakierna anlänt men esomoftligen assimilerats in i den bogomilska rörelsen samt däri bulgariserats. Tsardömets högsta företrädare gifte sig även ibland med nobila människor utav armeniskt blod. Nästa inflytt skedde under det ryss-turkiska kriget i slutet av 1870-talet då flera tusen tog sin tillflykt till Bulgarien, man bedömer att den armeniska befolkningen fyrdubblades till omkring 20 000 genom detta. Armeniernas traditionella språk för denna grupp var västarmeniska men under kommuniststyret har man haft utbildning på östarmeniska varvid detta spritt sig, många flyttade även från Bulgarien under denna tid, men det senaste decenniumet hävdas det att det fulla antalet av armenier i landet ligger på omkring 40 000 individer.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Åtrå

tungans framförsel längs din hals

är en ren o skär sakral upplevelse

~

+ Erotica, Tu est Divina

Sefardernas öden i Bulgarien - Europas tungomål CDLXII

Även det –iberoromanska språket ladino (se Turkiet) har historisk börd i Bulgarien som en efterlämning utav det ottomanska väldet och den utvisning från Spanien som skedde i slutet av fjortonhundratalet. Under slutet av 1800-talet var ungefär en procent av Bulgariens befolkning judar, främst boende i urbana lokaliteter, varav 96 % talade judeokastiljanska. Judeokastiljanskans vitalitet bevisas genom att det emellan 1880 og 1932 fanns fler än 50 nyhetstidningar på språket, emedans sju istället skrevs på semitiskans hebräiska. Bulgariskan spred sig ehuru og 1934 menade nästan 40 % av judarna att de vanligtvis talade bulgariska, även om kunskap om spanjolska bibehållits av de allra flesta. I Bulgarien hade sefarderna kunnat leva relativt ostört utan problem framtills nazisternas framgång i Europa och man räknar att det fanns nära 50 000 judar i landet 1940, varav över hälften i Sofia. Mer direkt kännedom om planerna på den slutgiltiga lösningen fick de bulgariska judarna 1942 när det planlades att alla judar skulle deporteras och deras tillgångar beslagtas. Man började dock med att låta judarna bära den gula symbolen, samtidigt som judiska hem samt affärer skulle utmärkas. För majoriteten utav judarna bleve det således strängare tider, trots att en del ekonomiskt gingo ihop med icke-judar, varvid tillgångarna kunde räddas. De apartheidiska lagarna genomfördes ej heller alltid rigoröst och producören av de gula symbolerna hade uppenbarligen ej ett speciellt effektivt produktionssystem. Självfallet blev judar överrepresenterade i motståndsrörelserna och det första partisanska attentatet mot den protyska regimen genomfördes utav en jude, i antal räknat var det 400 judar som ingick i motståndsrörelsen som bestod av alltsomallt 10 000 personer, judarnas proportionella antal är fyra gånger högre än för övrig befolkning. Efter tyska påtryckningar överenskom att Bulgarien skulle skicka 20 000 judar österut. I den ursprungliga texten noteras att judarna skulle tas från Thrakien og Makedonien, hvilket är samstämmigt med hur man främst gjorde i Vichyregimens Frankrike, där man först plockade judar som ansågs som främlingar i landet och helst inte rörde de som ansågs som medborgare; i de nämnda områdena fanns ehuru ‘enbart’ 12 000 judar, varvid man kan konkludera att den bulgariska regimen även tänkte deportera runt 8000 av sina egna medborgare. Önskat antal infångades i det ockuperade Thrakien och deras slutgiltiga öde är okänt, änskönt välkänt, stundom därefter varde det de makedonska judarnas tur, där även de flesta härifrån finge åka till Treblinka för att aldrig mera få blinka, något hundratal nyttofulla makedonska judar släpptes ehuruväl utav den bulgariska regimen. 8400 bulgariska judar listades för deportering, men den blev lyckligtvis ej av på grund utav olika politiska omständigheter. Den kommunistiska ‘solidaritets’-eran som följde var heller ej speciellt tolerant mot judeelementet, utan under början av 1950-talet forcerades judar att migrera till Turkiet, då de sågs som en ottomansk efterlämning. De flesta valde istället att flytta till Israel efter att detta skapats, inom tre år efter att detta hände hade kanske uppemot 45 000 judar flytt landet. Efter den massiva flytten uppskattas det att det fanns emellan 5000-7000 judar kvar i Bulgarien.

~

Axat från boken Europas tungomål

Som detta

det är du

det är jag

det är hon

~

+ Tu est Divina

Rumänerna et Aromunerna i Bulgarien - Europas tungomål CDLXI

Av språken med –latinsk börd åtfinns främst –östromanska förgreningar. Tungomålet aromunska (se Albanien) påstås av vissa talas av omkring 40 000 människor i Bulgarien, men i verkligheten så kan det mycket väl vara så att många av dessa egentligen använder sig av ett annat språk, par préférence bulgariska, för sin alldagliga kommunikation - vissa anger antalet aromuner till så lågt som mindre än 1500, eller kanske upp till 3000, hvilket kanske är mer troligt. Aromunerna i Bulgarien har blivit kraftigt bulgariserade, dessutom emigrerade många till Rumänien 1930. Aromunskan talas eljes i små fickor i södra Bulgarien, främst i Pirinska Makedonija samt i Rodopebergen, men aromunerna sammanblandas ofta med rumänerna som bor i norra delarna av landet og som är runt 20 000-30 000 ock som då också tillhör den östomanska subindelningen samt talandes en rumänsk variant som går under benämningen oltenska. Man har inget bulgariskt intresse av att erkänna dessas språkrättigheter. Aromunerna i Bulgarien hunno ehuru före bulgarerna med ett författande av en grammatika, hvilket redan skedde, genom Bojadischis försorg, anno 1813 som behandlar aromunskan precis som om det rörde sig om ett centraleuropeiskt lingua franca?

~

Axat från boken Europas tungomål.

Telias teknik

att nyttja Telia

som bredbandstillhandahållare

är som att känna sig

som burkina fasier

~

DN

Song of the Sepharadim שירת הספרדים

~

+ Europas tungomål

Analsex

det intresserar mig ej

får du ha med någon annan

bara oralt og vaginalt

~

+ Erotica

DN

Romernas moderna historia i Bulgarien - Europas tungomål CDLX

För att hoppa fram lite i historien så kom lagstiftning om tvångsarbete för romer 1942. 1943 så påbörjades deportation utav judar från Makedonien och Thrakien genom Boris försorg, hvilket ledde till att romer försökte hjälpa dem, misstänktsamt medvetna om att de stod på tur. Lagen om tvångsarbete hade ej implicerats till fullo, men man började nu söka igenom alla bulgariska städer efter romer som inte kunde bevisa anställning, för att köra ut dem på fälten när skördetiden började. Regeringen var ehuru ovillig till att sända iväg romerna utanför Bulgariens gränser och man påbjöd även de lokala myndigheterna att förbjuda romer att förflytta sig under förevändning att man skulle förhindra spridningen utav olika sjukdomar, särledes tyfus. Tyskarna förklarade bulgarernas ovilja till deportation av både judar og romer med att deras mentalitet var i avsaknad av en ideologisk styrka. 1943 nullifierades all antijudisk lagstiftning och romer krediterade Boris med regim för havandet räddat romerna från koncentrationslägrerna. Hursomhelst så dogo ungefär 5000 bulgariska romer under pořajmos, men det är ändock ett av de lägsta antalet offer i hela Östeuropa. I den kommunistiska eran som följde skapades ett romskt organisatoriskt liv och alla romer var framtills 1948 tvingade att prenumerera på en romsk nyhetstidning som publicerades. Det kommunistiska styret visade sig dock icke vara så tolerant som först troddes utav många och i ett försök att bli av med muslimer og judar under början av 1950-talet utslängdes en hel del judar samt turkar från Bulgarien till Turkiet, bland turkarna inblandades beräkneligen 5000 muslimska romer. Efter Stalins död påbörjades en ny politik gentemot romerna när de förbjöds att leva ett nomadiserande liv och de muslimska romerna påbjöds även att ändra sina namn. Resultatet av bosättningspolitiken ledde till ett starkt segregerat stadsliv då, enligt interna kommunistiska rapporter, romska ghetton nu fanns i 160 av Bulgariens 237 städer samt i 3000 utav dess 5846 byar. Även om romska skolor till viss del var i funktion, så gjorde man allt som stodo i ens makt för att förstöra romsk självidentitet, rörande allt från att stänga igen den romska teatern i Sofia till att helt ta bort dem från befolkningsstatistiken - den sista statistikundersökning med romsk inblandning gjordes 1956 som då visade nära 200 000 romer. Även om romer numera statistiskt inte fanns, så påtvingades ändå just romer att tvångsarbeta om de inte hade fast jobb. 1959 bestämdes även att romska barn måste gå i bulgariska skolor och man fortsatte att aktivt förhindra romer att associera sig med turkarna, hvilket många muslimska romer valde att göra, d.v.s. anamma turkiska eller arabiska namn, gå i turkiska skolor samt då lära sig turkiska. Olika kulturorganisationer förbjöds, även romska fotbollslag ansågs vara kontradiktärt mot det kommunistnationalistiska Bulgarien, men det dröjde ända till 1984 innan man vågade sig på att förbjuda utförandet utav romsk musik. Efter att den kommunistiska regimen fallit, så har de diskriminerande attityderna hos de bulgariska folket ingalunda förmildrats, utan nu beskylls romerna för en oresonligt stor del utav kriminaliteten som sker i landet. I själva verket är det bulgarerna som begår de flesta brotten, inkluderande människoförföljelser på rasistisk grund, exempelvis fördrevs femtio romska familjer från staden Burgas i september 2009, varvid deras hus raserades. De har dock i likhet med alla andra individer numera rätt att välja namn, religion og språg utifrån egen önskan och ett otal romska organisationer har sedan dess uppsprungit.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Deusas Gregas

~

+ Tu est Divina

Romernas inträde i Bulgarien - Europas tungomål CDLIX

De bulgariska romernas ursprung eller befintlighet i landet har ibland, utav romer, hävdats härstamma från 600-talet, emedans andra menar att de är ättlingar till lydier eller ligurier. I verkligheten antas ehuru romerna ha anländit via det Byzantiska riket under 1000-talet, men den stora romska migrationen till Bulgarien togs istället vid i og med det Ottomanska rikets erövringskrig under 1400-talet. Bulgariska källor förtäljer om egyptier som levde i stort antal under 1300-talet inom landets gränser. De ottomanska härskarna var relativt toleranta gentemot olika kulturyttringar, men menade att romerna inte skulle bedriva nomadism utan bosätta sig och arbeta med något vettigt, samtidigt som man såg behovet utav att det fanns folk som kunde utföra lågstatussysslorna.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Wolfgang Amadeus Mozart - Piano Concerto No. 21 Andante

~

‘Abdallat

Instead of Allah

Isis should worship Allat

~

+ Tu est Divina

DN

Sangu chiama sangu

~
DN

Zigenska judar i Sofia - Europas tungomål CDLVIII

En grupp romer i Sofia kallar sig ½utane, ‘judar’, och säger sig vara avkomlingar till judar og turkiska romer - vissa inom denna gruppering kallar sig även ‘muslimer av judisk tro’? Man kan ju bara undra vad ortodoxa judar i Israel skulle tycka om en eventuell invandring från denna folkgrupp till Israel. Även andra mixade grupperingar finnes där ingen av givarkulturerna erkänner dem, men om det lett till några nya språkfenomen står ännu oklart. Båda judar og romer i Bulgarien blev mindre drabbade under andra Europakriget i jämförelse med andra östeuropeiska länders likvärdiga befolkningsgrupperingar, främst för att regeringen under Boris III till viss del skyddade dem, men man skall absolut heller ej sticka under stolen att den bulgariska staten, med kungens medgivande, deporterade hela eller nästan hela populationerna av judisk börd i de av Bulgarien ockuperade områdena i Thrakien ock Makedonien, hvilka därigenom nådde sin vägs ände.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Uppmärksammad handlingskrafthet

nästan tre gånger så många män som kvinnor tar sitt liv, alltså lyckas i sin handling, detta fastän det är kvinnor som försöker allra mest

~

Grastarierna / Serbiska romer i Bulgarien - Europas tungomål CDLVII

Ett annat romanimål är osså närvarande i form av -romani-vlach, då det bor cirkus 500 kelderesj i landet, bland annat grastariromerna talandes vlaxromani. Grastarierna som även kallar sig serbiska romer anser att de är de enda riktiga romerna, emedans andra romer är orena romer og beblandning grupperna emellan är strängt förbjudet, förutom att män på senare år fått tillstånd att gifta sig med ungerska romer som hör till kelderarigrupperingen. Grastarierna är främst handelsmänn gällande männen samt sierskor gällande kvinnorna och styr sig själva genom sitt styrelseorgan mešare, hvilket består utav äldremän, emedans phuri dai, äldrekvinnan, inom varje familjekluster styr över familjen inom bland annat ekonomiska ock äktenskapliga spörsmål.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Förtryckerier

jag förtrycker inte ditt jag, ditt själv, ditt dig, ditt innersta

utan låter det utleva, utefter din viljas val

för det är kärlekens ideal

~

Kelderari et Jerlíderna i Bulgarien - Europas tungomål CDLVI

Kardarašierna hvar i huvudsak nomader framtills 1958 när totalförbud blev rådande för sådant leverne og de lever fortfarande så strikt traditionellt som bara möjligt äro. Helt motsatt situation är rådande hos de förutvarande muslimska jerlíderna som främst bebor Sofia samt behar en väldigt liberal inställning till äktenskap emellan dem og olika romska eller icke-romska individer, förutöver vissa få romska grupper som är förbjuden frukt. Deras gruppsamvaro är i princip decimerad till att vara gällande vissa ritualer eller firandet utav vissa helgdagar och bibehållandet utav några få traditioner, såsom att det är mormodern som har ansvaret för uppfostringen utav skillsmässobarn, lojalitets- samt solidaritetstänkandet inom gruppen m.m. Jerlídernas språk är ytterst svårförståeligt för andra romska grupper.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Jahop

verkar som man får mycket tid över till annat nu då

typ, skriva

~

Zigernare / Romer i Bulgarien - Europas tungomål CDLV

Av romanimålen så finns det -indoarisk-centralindoarisk-romani-balkanska målet balkanromani som talas av uppemot 2 procent av befolkningen eller cirka 100 000-174 000 människor og där kanske 400 000 har det som andrahandsmål - redan under 1930-talet beräknades ungefär en tredjedel utav romerna vara lingvistiskt assimilerade og de talade antingen bulgariska eller turkiska och kallas ibland gadžikane roma, ‘icke-zigenska romer’. Hur många romerna egentligen äro, är det ingen som vet, de officiella siffrorna räkner dem till 366 000, emedans experter på området istället uppskattar dem till att vara emellan 600 000-750 000. Målet är uppdelat på i huvudsak två etniska grupper, jerlídes i västra Bulgarien, uppdelade på ‘turkiska’ samt ‘bulgariska’ romer, et drindári i centrala, förutöver ett otal dialekter og inbördes språk. Av målen kan nämnas arlijanska med cirka 100 000 talare, dzambaziska med 20 000, kardarašiska / kelderari / kalaidžii samt östbulgariska med vardera 10 000 talare.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Sarkasten

det är roligt när människor med instängdare former av tolkningsförmågor ger sig i kast med att tolka verkligheterna

~

+ Postmodernisme premillénaire

Förtryck av pomakerna i Pomakien - Europas tungomål CDLIV

Från 1879 och fem år framåt så fanns det en självständig pomakisk stat innan bulgarerna erövrade denna och med anledning utav balkankrigen samt det första Europakriget under 1900-talet, så har deras nutida bosättningsområde uppdelats på trenne länder. Det var bland annat en svensk professor som i kraft av domare i den internationella skiljedomstolen i Haag som fastslog delningen og gränsdragningen av ‘Pomakien’, detta har fått som följd att ett berg på den bulgariska sidan har namnet ‘Professor Undén’ efter hans, enligt bulgarerna, människovärdiga dom. En stor bronsplatta med de bulgariska samt svenska riksvapnen pryder en bergsvägg tillsammans med en hyllningstext. Pomakerna bor således i ett gränsområde emellan Hellas og Bulgarien såväl som naturligt på den turkiska sidan av Thrakien. På den bulgariska sidan bor cirka 180 000 enligt vissa beräkningar och de har all chans att bevara sin kultur, då de bor i ett slaviskt område og ej i ett turkiskt - hade de bott i ett turkisktalande område hade riskerna varit stora att de skola övergiva sitt hävdansvunna mål för det tungomål som de, i andra hänseenden, kulturellt närstående turkbulgarerna talar. Men å andra sidan så kommer det språkliga trycket att bli mycket stort i ett framtida potentiellt samhälle där sekularismen blivit ett kännemärke och därmed så förloras den muslimska identiteten för pomakerna, hvilket gör att de kan assimileras in i den övriga slaviska befolkningen. Bulgarerna har länge försökt bulgarisera pomakerna och 1937 bildade man organisationen Rodina, ‘Moderlandet’, vars främsta syfte var att främja en bulgarisk etnisk identitet hos pomakerna. Bulgariskan skulle användas i moskéernas bönestunder och Koranen översattes till bulgariska, man ville få pomakerna att sluta använda sina traditionella klädedräkter, förbjuda omskärelse og 1942 påbörjades en kampanj för att bulgarisera namnen, hvilket inom tvänne år lyckades till tvåtredjedelar. Man stödde även pomakernas högre utbildning samt ville på det sättet skapa en bulgarisk muslimsk elit. Efter krigets slut upplöstes Rodina med hänvisning till dess nationalistiska karaktär och de muslimska namnen återinfördes. Den nya kommunistiska regimen ville utradera alla etniska minoriteter och påbörjade sitt omflyttningsprogram, kallat izselvane, hvarvid pomakerna skulle flyttas, hvilket skedde stegvis. Efter ett tag trappade man upp utraderingspolitiken, även benämnt assimileringspolicyn, och nu arbetade man utefter att stärka det ‘nationella medvetandet’, varvid alla bulgariska muslimer blevo tvingade att byta sina namn till slaviskkristna sådana. Lydde de inte, d.v.s. inlämnade sina identitetshandlingar för skaffandet utav nya, blev de statslösa och kunde heller ej få någon lön eller pension från den socialistiska staten, då de ej hade några giltiga bulgariska identitetshandlingar. Integrationspolitiken ledde till väpnade motsättningar där hundratals pomaker fick sätta livet till, emedans andra deporterades. 1989 igångsattes ytterligare en bulgariseringskampanj, hvilket ledde till att tusentals pomaker lämnade landet. Totalt har de blivit tvingade att ändra sina namn åtta gånger under nittonhundratalet. Socialismens kollaps ledde sedemera till denna politiks upphörande, men vid den senaste folkräkningen kunde de endast definiera sig som antingen turkar eller bulgarer, alternativt som övrig befolkning, varvid en hel del sade sig vara turkar med turkiska som modersmål, även om de flesta ej ens fattar tungan.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Självdömd

varhän dragas när tidens gång förbi vankats?

en fråga svår att besvara

men med måttstocken på kärlek vara

vi sia kan kring din himmelska färd

då du älskad vara

åtminstone av mig

som många därtill

emedans jag hatad är

likväl

åtminstone av mig

så att jag livets helvete

återigen får vandra

~

Förtryckta pomaker turkifieras - Europas tungomål CDLIII

Pomakernas otrogenhet har gjort att de blivit lika utsatta som turkbulgarerna för förtryck samt förföljelser, hvilket i sin tur har gjort så att pomakerna till följd av sin tro har definierat sig som turkar eller närstående dem och många har også valt att flytta till Turkiet - flertalet historiska fakta säger ehuru emot att de skulle vara slavisktalande turkar, utan de är nog snarare bulgarer som har konverterat i likhet med vad som är fallet för bosnierna, alternativt då thraker.

~

Axat från boken Europas tungomål.

jag förstår mig inte på

sådana som alltid måste visa sin låssasintressering

kan ni inte bara dra åt helvete

~

Pomakernas ursprung - Europas tungomål CDLII

En annan folkgrupp som man ofta glömmer i sammanhangen äro pomakerna som talar ett till bulgariskan likstående tungomål och båda språken har en solid grund i gammalslaviskan. Var själva folket kommer ifrån är högst diskutabelt och teorierna blomstrar från allt från den helleniska teorin att de skulle vara ättlingar till thrakerna og att de därefter skulle har helleniserats, latiniserats, slaviserats, kristnats samt sedan slutgiltigen islamiserats, emedan turkar menar att de är just turkar som har gett upp sitt turktungomål, bulgarer menar givetvis att de är just bulgarer som är lite vilse i sin religiösa eller kulturella identitet. Frågeställningen om pomakernas härkomst har sin grund i att folket talar ett slaviskt språk som är likstående bulgariskan, så likstående att det kan benämnas som en variant inom bulgariskan, men ack ej bulgariska i dess standardiserade form, utan kanske en väldigt arkaisk form av bulgariska, samtidigt som de är muslimer och bland annat haver muslimska namn. Turkarna hänför pomakerna till de olika turkiska folk, däribland petjeneger, avarer ock kumaner, som fanns på Balkan redan före den osmanska invasionen, men menar att de sedan slaviserats. Namnet ‘pomak’ sägs i sammanhanget härledas från pomagach ‘hjälpare’, då de hjälpte osmanerna när de invaderade Bulgarien i slutet utav 1300-talet. Grekerna agiterar för sin tes samt pekar på pomakernas ofta förekommande ljusa hårfärg med blåa ögon, samt variösa rasbiologiska drag, och menar att det är thrakiska drag; ordet pomax ‘drickare’ kopplar de till den välkända thrakiska dryckestraditionen, emedan den hellasiska benämningen achraner sägs härstamma från det thrakiska ethnonymet agrianoi. Bulgarerna däremot pekar givetvis på språket og menar att det måste vara det yttersta beviset för deras tillhörighet, ethnonymet pomatsi, som det heter på bulgariska, kan enligt bulgarerna antingen härstamma från pomoci ‘hjälpa’, hvilket åsyftar att de var den osmanska administrationens hantlangare och därigenom fick vissa privilegier som dessutom var förbehållna muslimer, hvilket även förklarar deras religiösa tillhörighet. Folknamnet kan även härröra från pomachamedanci ‘islamiserade’, hvilket hvar ett fenomen som var särskilt intensivt under 1600-talet. Man säger även att namnet kan komma från uttrycket po maka ‘genom smärta’, hvilket åsyftar att ortodoxt kristna pomaker blivit tvångskonverterade till islam och endast hade att välja på döden vid avböjelse. Bulgarerna kan även förklara det grekiska namnet achraner genom en fornslavisk rot aagarjani, ‘otrogna’. En saudiarabisk tes säger istället att de var det första trogna folket på Balkan anländandes kort efter profetens avdagning, men att de sedan bulgariserats, en del muslimska missionärer har därför rest dit. De flesta arabbulgarerna som finns idag härstammar från främst Syrien og Libanon och har ankommit de senaste fyrtio åren, dessa uppgår till emellan 10 000 – 40 000 individer, talandes levantisk arabiska, hvilket ju är ett afroasiatiskt semitiskt tungomål. Den lägre siffran är de ‘officiellt’ bosatta. Hursomhelst, pomakerna bär på en karaktäristisk DNA-mutation på en ovanlig haplotyp som man tror har skett för omkring 2000 år sedan, detta vidimerar deras unikhet samt isolerande förökningstradition, samt sägs stödja den thrakiska ursprungsteorin.

~

Axat från boken Europas tungomål.