Pomakernas ursprung - Europas tungomål CDLII

En annan folkgrupp som man ofta glömmer i sammanhangen äro pomakerna som talar ett till bulgariskan likstående tungomål och båda språken har en solid grund i gammalslaviskan. Var själva folket kommer ifrån är högst diskutabelt och teorierna blomstrar från allt från den helleniska teorin att de skulle vara ättlingar till thrakerna og att de därefter skulle har helleniserats, latiniserats, slaviserats, kristnats samt sedan slutgiltigen islamiserats, emedan turkar menar att de är just turkar som har gett upp sitt turktungomål, bulgarer menar givetvis att de är just bulgarer som är lite vilse i sin religiösa eller kulturella identitet. Frågeställningen om pomakernas härkomst har sin grund i att folket talar ett slaviskt språk som är likstående bulgariskan, så likstående att det kan benämnas som en variant inom bulgariskan, men ack ej bulgariska i dess standardiserade form, utan kanske en väldigt arkaisk form av bulgariska, samtidigt som de är muslimer och bland annat haver muslimska namn. Turkarna hänför pomakerna till de olika turkiska folk, däribland petjeneger, avarer ock kumaner, som fanns på Balkan redan före den osmanska invasionen, men menar att de sedan slaviserats. Namnet ‘pomak’ sägs i sammanhanget härledas från pomagach ‘hjälpare’, då de hjälpte osmanerna när de invaderade Bulgarien i slutet utav 1300-talet. Grekerna agiterar för sin tes samt pekar på pomakernas ofta förekommande ljusa hårfärg med blåa ögon, samt variösa rasbiologiska drag, och menar att det är thrakiska drag; ordet pomax ‘drickare’ kopplar de till den välkända thrakiska dryckestraditionen, emedan den hellasiska benämningen achraner sägs härstamma från det thrakiska ethnonymet agrianoi. Bulgarerna däremot pekar givetvis på språket og menar att det måste vara det yttersta beviset för deras tillhörighet, ethnonymet pomatsi, som det heter på bulgariska, kan enligt bulgarerna antingen härstamma från pomoci ‘hjälpa’, hvilket åsyftar att de var den osmanska administrationens hantlangare och därigenom fick vissa privilegier som dessutom var förbehållna muslimer, hvilket även förklarar deras religiösa tillhörighet. Folknamnet kan även härröra från pomachamedanci ‘islamiserade’, hvilket hvar ett fenomen som var särskilt intensivt under 1600-talet. Man säger även att namnet kan komma från uttrycket po maka ‘genom smärta’, hvilket åsyftar att ortodoxt kristna pomaker blivit tvångskonverterade till islam och endast hade att välja på döden vid avböjelse. Bulgarerna kan även förklara det grekiska namnet achraner genom en fornslavisk rot aagarjani, ‘otrogna’. En saudiarabisk tes säger istället att de var det första trogna folket på Balkan anländandes kort efter profetens avdagning, men att de sedan bulgariserats, en del muslimska missionärer har därför rest dit. De flesta arabbulgarerna som finns idag härstammar från främst Syrien og Libanon och har ankommit de senaste fyrtio åren, dessa uppgår till emellan 10 000 – 40 000 individer, talandes levantisk arabiska, hvilket ju är ett afroasiatiskt semitiskt tungomål. Den lägre siffran är de ‘officiellt’ bosatta. Hursomhelst, pomakerna bär på en karaktäristisk DNA-mutation på en ovanlig haplotyp som man tror har skett för omkring 2000 år sedan, detta vidimerar deras unikhet samt isolerande förökningstradition, samt sägs stödja den thrakiska ursprungsteorin.

~

Axat från boken Europas tungomål.