martedì 31 dicembre 2013

Språk på Alderney, i Europas tungomål - Info


Som en av Kanalöarna så råder självständighet på denna ö, fastän det är sammanhörigt med Guernsey. Öns intressanta historia genomgås.

Hursomhaver, i boken Europas tungomål, gällande Alderney, eller Aurigny, så genomgås språket aurignais som i huvudsak dog ut som en konsekvens av Nazitysklands ockupation av ön, förutom att man hade koncentrationsläger här för sina genocidprojekt så begicks således linguacide, men även vacquicide då den inhemska kossarten slaktades bort.



















~



~~~Fem år sedan~~~


~

Abchaziska språket i Abchazien - Europas tungomål CCCXXIII


Det huvudsakliga språket är det nordvästkaukasisk-abchazabazinska språket abchaziska som talas av de flesta invånarna. Det är uppdelat på några få varianter og behaver en litterär status där man använder sig av ett modifierat kyrilliskt alfabet med 59 bokstäver, man har ehuruväl tidigare nyttjat både det arabiska, latinska og georgiska alfabetet. Den äldsta förekomsten av skriven abchaziska i något större omfång är ottomanen Evliya Çelebis anteckningar med arabisk skrift från 1600-talet, i övrigt så kan man konkludera att abchaziska varit ett litterärt språk i ungefär hundra år. Före den socialistiska revolutionen byggde skriftspråket på den nordliga bzypiska varianten med 67 konsonanter, den övergavs ehuru under revolutionen hvilket ledde till en konsonantisk förenkling i och med att man replacerade bzypiskan med den södreliggande abzhujiskan som bara har 58 konsonanter. Abchaziskan är speciellt känt för sina kväkande samt visslande ljud.



















~

Axat från boken Europas tungomål.

lunedì 30 dicembre 2013

Venetianska socialister


ett utav självständighetspartierna i Venedig, en region där en majoritet vill återgå till självständig status, så som det sig bör, föreslog häromåret att vinsten man gjorde på sina kapitaltillgångar skulle beskattas, med hela 50 %, men att hela inkomstskatten slopades

blev hårt angripna för att varandes socialister


















~



~~~Fem år sedan~~~


~
DN, DN

domenica 29 dicembre 2013

Lingua veneta

















~

+ Europas tungomål, Postmodernisme premillénaire
++ Le donne VeneteQueenessenceVenetianska ~ Vèneto ~ Venexiàn, Rixultato stòrico


~~~Fem år sedan~~~

- Naturligt slipad till perfektion

~

Abchazien - en stat med rätten på sin sida - Europas tungomål CCCXXII


I tumultet [vid Abchaziens frigörelse] så hann den georgiska militären även fördärva samt beslagta stora delar utav det abchaziska kulturarvet och dess skatter, exempelvis så brändes de flesta skriftliga bevis för Abchaziens historia upp. Men inte bara abchazerna drabbades utav detta vansinne, utan även den grekiska befolkningsgruppens skriftliga kulturarv fanns till stora delar här i utbrytarrepubliken. Abchazerna fick hjälp i sin kamp mot den georgiska militären från en mängd håll, främst från andra kauskasiska folk i området, men även från den abchaziska diasporagruppen i Turkiet samt sist, men inte minst, från staten Ryssland som blivit rikets garant. Den nuvarande statusen är en de facto självständighet, en självständighet som dock dessvärre icke är internationellt eller regionalt erkänd. De abchaziska ledarna har visat vilja på att låta landet ingå i en konfederation med Georgien, men georgierna har svarat att det är oacceptabelt att på ett sådant sätt avskilja denna, enligt dem, georgiska region från den georgiska staten. Vid skrivande stund erkänns Abchazien som en självständig stat av Ryssland, Nicaragua, Nauru, Venezuela, Transnistrien, Sydossetien, Nagorno-Karabakh, samt Hamasregimen i Gaza. Med tanke på historiken, den långa nutida självstyrelsen, den politiska viljan, så bör man acceptera och erkänna faktum, d.v.s. full suveränitet.


















~

Axat från boken Europas tungomål.

lunedì 23 dicembre 2013

Censur af svensk og norsk media - av Steve Lando


















ISBN10: 91-7465-569-8
ISBN13: 978-91-7465-569-8


Beställ:
eller hos någon utav nätets alla internetlådor

Finns även som E-bok.









~

Tidigare böcker:


Förtryck av abchazier leder till förtryck utav abchazier - Europas tungomål CCCXXI


Abchazerna hade under den sovjetiska tiden blivit en minoritet i sitt eget land, främst genom tvångsförflyttning utav migreler till Abchazien. Enligt en rysk folkräkning som gjordes 1886 fanns det 59 000 abchazer i Abchazien, hvilket var 85 procent utav befolkningen – 1823 fanns det enligt abchaziska siffror hela 321 000 abchazer. Flertalet källor överensstämmer i påståendet att befolkningen halverades under och efter det ryska kolonisationskriget på 1860-talet. En hel del av muslimerna emigrerade, hvilket syns i dagens religionstillhörighetssiffror där hela 70 % definieras som kristna. När den georgiska staten skapades i postsovjetisk tid så hade den ej mycket till övers för ickekartveliska folk och började att allvarligt förtrycka speciellt abchazerna samt sydosseterna, hvilket ledde till att abchazerna såg alla i Abchazien boende kartveler som ett hot mot sin egen etnicitet. Till en början begärde abchazerna bara att de skulle få en autonom ställning inom Georgien, men då det georgiska svaret var militär makt och etnisk rensning i områden som militären drogo fram i så har detta krav övergivits till fördel för idén om fullständig suveränitet, hvilket är fullt förståeligt med tanke på den georgiska arméns åthävor. Kartveliska befolkningslager i Abchazien har härefter fördrivits från hus samt hem och man räknar med att cirka 150 000-250 000 interna kartveliska flyktingar skapades, 40 000-60 000 georgier har sedan återflyttat till företrädesvis Galiprovinsen. Emellan 10 000-30 000 georgier samt 3000 abchazier dödades. Galiprovinsen som är den sydligaste abchaziska provinsen är nu den enda provinsen som har en majoritet av georgier, eller mingreler.


















~

Axat från boken Europas tungomål.


~~~Fem år sedan~~~


~

domenica 22 dicembre 2013

Den farlige byråkraten


- Adolf Eichmann


















~


~~~Fem år sedan~~~


Abchaziens kortdragna historia - Europas tungomål CCCXX


Området av Abkhazien / Apsny var en del av antikens Kolchis under 900-600-talen f.kr. men uppgick vid tiden av 63 f.kr. i riged Egrisi, även benämnt Lazistan då lazierna stundom utgjorde en elit. Det var under perioden från tusentalet till omkring 550 f.kr. som grekerna koloniserade svartahavskusten. De påträffade då olika piratstammar som de benämnde som Heniochi och antika författare uppräknar att den ursprungliga befolkningen i området bestodo utav många olika folk med olika tungomål. Arrianos, Plinius den äldre samt Strabon nämner folket Abazgoi som man tror är abchaziernas förfäder, samt moschoierna, som man inte riktigt klarlagt hvilka de är än. Romarna tog Abchazien under det första århundradet av den nya tideräkningen samt höll det fram till det fjärde, det erhöll sedan en stor grad av självständighet men var inom den byzantiska politiska intressesfären samt figurerades som ett prinsdöme. Under slutet av 700-talet så ginge det över till att bliva ett konungadöme og georgiskan övertog grekiskans litterära status. Det abkhaziska konungadömet expanderade och införlivade stora delar av östra delarna av Georgien hvilket slutade med att man skapade ett unierat Georgiskt kungadöme under slutet av 900-talet. Under 1500-talet disintegrerades detta förenade kungadöme och Abchazien bleve återigen ett självständigt prinsdöme som styrdes utav en nobel persifierad släkt av delat arabiskt som abchaziskt ursprung. Från 1570-talet och framåt så har landet ingått inom den Osmanska politiska sfären. Från de första åren på 1800-talet framtills 1864 gjorde Ryssland otaliga försök att inlemma riket i sitt döme och då, 1864, förlorade så slutligen prinsdynastin makten över riket till fördel för den ryska tsaren. Även om siffrorna är något oklara så verkar omkring 60 % av den abchaziska befolkningen ha flydt till det Ottomanska riket. I eftermälet av den ryska revolutionen så inlemmades Abchazien 1918 i Georgien som blev en självständig stat framtills röda armén tog makten 1921. Prinsätten är fortfarande verkande.



















~

Axat från boken Europas tungomål.

venerdì 20 dicembre 2013

Champagne Veuve Duroy - Cuvée Prestige - Brut Rosé



Chardonnay,
Pinot noir et meunier


Rosé Brut af Veuve Duroy doftar gött
av röda frukter et brioche, samt vanilj

finstämmigt komplex
harmoniskt rundad i gom

elegant noblesse



















~


SvDSvD, SvD, DN

Millefiori - Appassimento 2010




den mosaiska millefiori-tekniken kunne härröras från romersk samt fenicisk glasbrukstradition men associeras idag framförallt med venetiansk glas från Murano

denna flaskfagra Millefiori av venetiansk börd är en blandning utav druvorna Corvina, 60 %, et Merlot, 40 %, uppvuxna i San Pietro i Cariano i Veronaregionen där över en tredjedel utav dem åtgjorts enligt appassimentometoden där de torkats under trenne månader för att frammana aromerna i högre grad, hälften utav det nästan färdiga vinet har även därefter lagrats minst ett år i ekfat utav olika slag


dëgûstë:
en mörk men varmt len fullskalig fruktrik fatbouquet av djupröda bär, fruktflavörer, salvia, örter et spezial, omfångandes i långvarig mäktig finalitet

som nästan alltid,
erfinns stor vinning på luftning före

















~


~~~Fem år sedan~~~


~

giovedì 19 dicembre 2013

Islay Road to Caol Ila and Bunnahabhain


















~

+ Caol Ila Distillery, Port Askaig, Isle of IslayCaol Ila, 18 ye

SvD

Språk i Europas länder, Vad är Europa? - Europas tungomål CCCXIX


Länderna kommer att genomgås i alfabetisk ordning på grund utav att det alltid uppstår problem med en regelrätt indelning av länderna i olika grupperingar, och det slutar alltid med att någon icke anser att det är en riktig indelning, och orsakerna därtill kan vara många, en klagopunkt som man givetvis inte till sin helhet kan rundgå genom nämnt förfarande. Samtidigt som det enligt vissa kan kännas ofördelaktigt med en osammanhängande förtäljning så anser jag själv att det är en fördel, samtidigt som den inre bilden av Europa låtes växas fram.

Vad som är Europa bråkas det ibland om, oftast av smått grumliga skäl. I Nationalencyklopedins kartdefiniering av Europa så är det den relativt gängse definieringen som framförs - den kommer ej att följas i sin helhet här. Nationalencyklopedin förespråkar att gränsen till Asien går igenom Uralbergen i Ryssland och sedan söderöver längs floden Ural i Kazachstan ned till Kaspiska havet. Uralbergsgränsen kommer även här att följas, då den är en klart avgränsande gräns, även om det kan förekomma vissa komplikationer i hänseende till olika tungomåls utbredningsområden, och exklusive att jag valt att ta med hela Ryssland i landgenomgången istället för endast den europeiska delen, varvid Uralbergsgränsen således ej följs avseende det landet. De språkfamiljer som endast åtfinnes i östra Ryssland är därmed ej med i ovangjorda genomgång, såvida de inte äro sammankopplade med någon nämnd språkfamilj, till exempel tungusiska till altaiska. Däremot så kommer ej gränsen längs floden att följas då det ur rationell synvinkel är bättre att dra gränsen längs statsgränsen till Kazachstan, så att Kazachstan hamnar utanför denna skrift. Nästföljande gräns dras i NE emellan Kaspiska og Svarta havet och då följer man de Kaukasiska bergen, detta gör så att enbart norra Georgien och Azärbajdzjan hamnar i Europa - jag väljer här att ta med båda länderna i sin helhet. Vid Turkiet dras gränsen i Bosporen, hvilket då givetvis gör att enbart 3 procent ligger i Europa men resterande i Asien - detta kan i och för sig vara rättfärdigt det ser vem som helst som tittar i en kartbok. Men däremot så är det icke rättfärdigt att med en sådan definiering ta med helleniska öar såsom Sími, Rhódos samt speciellt Meyísti / Kastellorizon, då dessa öar ligger direkt söderom det turkanatoliska fastlandsterritoriet och med rådande Bosporendefinition så borde dessa öar hamna utanför Europa. Jag väljer istället att inkludera hela Turkiet i Europa, inte minst för dess tiotusentalsårslånga historiska kopplingar till Europa, precis som fallet är för Azerbajdzjan og Georgien. Cypern og Armenien hamnar i sin fullo utanför Europas gränser, men det hindrar icke Cyperns rätt att vara ingående i Europeiska unionen och då ser jag icke heller någon anledning att inte ta med Cypern i denna tungomålssammanställning, precis som Turkiet - även om ön i en strikt geografisk mening hör till Asien. Angående Armenien så föreligger inga skillnader i förhållande till Cypern, förutom öns medlemskap i EU, och därför så kan även Armenien ingå i studien, en annan anledning kan vara att Armenien är hårt sammanblandat med sina norra samt östra naboer som får vara med i studien - alltså Georgien og Azärbajdzjan. Då dessa länder är med låtes även den de facto självständiga samt de jure berättigade staten Nagorno Karabakh representeras häruti. Förutöver dessa förbristningar vad gäller Europas gräns mot öster och sydöst, så finns inga oklarheter i den reguljära gränsdragningen, Ísland samt Portugal mot väster och halvafrikanska Malta mot söder, även afrikanska Kanarieöarna är med, fast då under Spanien. Grönland får icke vara med trots att det ibland räknas till Norden, och faktumet att landet ingår i det danska drottningariket, och en gång hörde och var accepterat som en medlem av Europas gemenskap, så kvarligger det faktum att Grönland skiljs från Fastlandseuropa med en ocean, i likhet med Ísland, men Grönland hör till en annan kontinent - den Nordamerikanska - det gör ehuruväl ej Ísland till sin helhet utan enbart halvhet om man ser till sockelgränsen. Detta hindrar ehuru ej att jag personligen gärna ser ett fritt Grönland som en naturlig medlem av EU. Angående övriga ‘europeiska’ territorium som är kvarvarande koloniala besittningar utanför vår världsdel, så tas de ej med häri, då de hör till andra geografiska konstellationer oavsett hvad kolonial realpolitik förtäljer, det är bara Ryssland som låtes gå ända bort till Aleuterna häruti.



















~

Från samt gällande boken Europas tungomål.



~~~Fem år sedan~~~


~

martedì 17 dicembre 2013

domenica 8 dicembre 2013

Semitiska språk i Etiopien ~ Tigrinska, Amhariska, Harari, et al - Europas tungomål CCCXVII


Av dagens semitiska språk i Etiopien og Eritrea märks təgrəññiska / tigriñska, som behaver omkring 4 miljoner talare men som ej kommo i skrift förrän under 1800-talet, till detta etiopisk-eritreiska språk skall läggas tigréiskan som talas främst i Eritrea och som är det nordligaste av de etioperitreanska semitiska språken talandes av en halv miljon talare samt skrives genom mansamålet. Amhariskan är det andra största semitiska språket med hela 15 miljoner talare och innehar officiell status i Etiopien. Språket havandes sin härkomst från de nordcentrala bergsområdena i Etiopien, men äro numera vida spritt land og rige rundt. Inte ovanligt så är det huvudstadstungomålet som är prestigevarianten. Språket hamnade i skrift redan under 1300-talet samt finnes numera inom alla tänkbara domäner, till viss del används fornetiopiskan som inspirationskälla när nya ord skall in i språket, men i övrigt så har en hel del inlån kommit från näraliggande och underliggande språk, ehuru även ifrån ett överliggande om man ser de italienska inlånen som sådana. Argobbiskan är ett till amhariskan närstående språk, men för närstående för att vara livsdugligt genom den hårda statsunderstödda konkurrens som amhariskan bistår med. Harariskan / Adarəñña är ett annat tungomål som är hemmahörande i det afrikanska området och det talas av folket som bor innanför stadsmurarna i staden Harar i östra Etiopien. Det urbana området utanför stadsmurarna bebos främst av amharisktalande människor, emedans de agrara områdena runt omkring istället haver flera oromotalande folk boendes hos sig. Innan bodde ungefär 30 000 individer innanför murarna, men efter revolutionen 1974 så förstördes mycket av hararernas livsföringsmöjligheter och många har emigrerat till andra delar av Etiopien, främst huvudstaden, så nu beräknas endast 8000 hararisktalande hararer bo i Harari, emedans amharisktalande flockats i staden. Det finns ehuru många diasporagrupper runt om i Etiopien och världen, den i Addis Abeba beräknas bestå utav 20 000 individer. Även i byn Koromni i Bissidimoregionen så talas det av kvinnorna harari, emedans männen talar oromo, huru det hava blivit så här vete man ej, men tre olika möjligheter brukas nämnas. Att det är en kvarleva från ett förutvarande större harariskt språkområde, att det är ett resultat av handelsrelationer eller att det är ett fenomen som kvarblivit från en militär kolonisering av Harars emirer. Ordet ‘harar’ används endast i skrift av moders- og fadersmålstalare, emedans de i dagligt tal istället kallar sitt språk för ge:y sina:n ‘stadens språk’. Språkets naturliga område består ju numera utav en språkö, men före 1500-talet då en oromoinvasion toges vid, så kan det hava funnits ett sammanhängande semitiskttalande område. Harariskan känner man i formerna tu, gammalharari samt modern harari, båda formerna har emottagit stora inlån från arabiskan, fast det oromoiska inflytandet är også i stor grad förestående i den senare formen.

Andra etiopiska tungomål äro de silteiska språken inom de östguragiska målen, hvilka främst består utav silteiska, inneqoriska / azarnatiska, de wolaniska språken och det mer distinkta zwayiska. De yttre sydetiopiska tungomålen talas i ett område syd samt väst om huvudstaden, gafatiskan har ehuru relativt nyligen slutats talats helt, de gunnän-guragiska språken har härmed förlorat sin kusin. De yttre sydetiopiska tungomålen består utav ett flertal olika språk som kan indelas i olika subgrupperingar, där nordguragiskan är den mest arkaiska, och alla äro omringade av kushitiska språk som härmed haft möjlighet, och således även så gjort, att lämna ett stort inflytande på de aktuella språken.






















~

Axat från boken Europas tungomål.

Citruschilerad sparrisrisotto


börja med att hacka upp en större gul lök samtidigt som man sätter på 9,5 deciliter vatten med 2 matskedar grönsaksfondu för uppkokning.

fräs löken samt runt 250 gram risottoris i smör i runt fem minuter i ett större grytjärn, häll därefter i det uppkokade buljongvattnet lite i taget under omrörning för tillkokning under runt 20 minuter framtills vattnet kokats nästintill helt bort. Krydda med chili i slutet av tillredningen.

koka samtidigt upp 250 gram gröna sparris i en kastrull med lite salt låtandes allena koka under trenne minuter, skär därefer upp sparrisen i runt två centimetrer stora bitar där knopparna lägges åt sidan

samtidigt som risotton kokar kunne man göra en passande salladsmix som tillrätt, en champinjons-morotssallad passar ypperligt. Skölj samt skiva 250 gram champinjoner og lägg i en skål, tillsätt här 3 matskedar olivolja samt 3 matskedar balsamvinäger samt salt, skölj runt 120 gram roccolasallad samt ett paket stora vita bönor, et skala og hyvla två medelstora morötter. Blanda allt detta i ett.

Det går naturligtvis bra med någon annan sallad tillikt, men ovan balanserar väl citronen samt chilin.

För risotton bör även runt 45 gram lagrad ost samt parmesan grovrivas. När riset nått al denta så tages järnet av pannan från plattan varefter osten samt saften från en citron röres ned, likväl så 1 deciliter vispgrädde, sparrisbitarna, salt, peppar og chili ånyo.


Sparrisknopparna låtes toppa maträtten som serveras jämnsides salladen.


















~



~~~Fem år sedan~~~


~

venerdì 6 dicembre 2013

Mariestads Julebrygd




mörk i ton, maltig smak
svag sötma et citron

beska, rostat, humle

karaktärslätt, men god ändå



















~



Castelos de Portugal
















~

+ Royal and Imperial castles and Palaces of Portugal and Brazil, 50 Medieval Castles & Fortresses from Portugal


~~~Fem år sedan~~~

- Såt ordsättning

~

Fornetiopiskan Geez - Europas tungomål CCCXVI


Gəəz, eller fornetiopiska, är även detta som nämndes ett av de semitiska språgen som ofteliga sammankopplas med sydarabiskan och åtfinnes i flertalet religiösa skrifter, till exempel den stora Aksuminskriptionen från 300-talet, hvilket är århundradet då denna fornetiopiska bleve det kristna kejsardömets tungomål. Gə‘əz försvann som ett talat språk antagligen någon gång före 1000-talet, men var i praktiken det enda officiellt skrivna tungomålet i Etiopien ända framtills 1800-talet - gììziska är fortfarande kyrkans liturgiska språk, ehuru använt i allt mindre og mindre grad. De etiopisksemitiska språken havandes ibland antagits utgöra en helt egen semitisk subgruppering, men de flesta antar nu hellre att de är sammangående med den gren som även innehåller arabiskan, och då speciellt en utväxt från sydarabiskan, ock kommen till Eritrea samt Etiopien från Jemen under 600-talet f.kr. Man vete exempelvis om att det finnes samt funnos naturliga handelskontakter emellan kusterna och att en jemenitisk handelskoloni besatt ett område jämte Aksum som med hjälp utav paleografin kunnat dateras till 500 f.kr. Det är ehuru väl att märka att etiopiskan inte går att härleda till någon känd fornsydarabisk variant. Inom etiopiskan menar många att etiopiskan uppdelats i tvenne olika grupperingar, en syd- og en nordetiopisk. Om man menar att etiopiskan samt arabiskan tillhör samma undergren så är det väl att även anmärka att nordetiopiskan i så fall är den språkgren som främst är närstående arabiskan, emedans likheterna emellan arabiska og sydetiopiska är mindre frekventa.


















~

Axat från boken Europas tungomål.

mercoledì 4 dicembre 2013

Abstrakt språkförmåga et Konstruktionell inlärning - Postmodernisme premillénaire XVI


Även om exempelvis bin1 samt även andra arter kan referera ock kommunicera om saker som ej äro imidiata så behaver människan en kraftfullt förstorad sådan förmåga hvilket möjliggör ett helt annat abstrakt samt faktiskt djup på förmedlingarna, med fullfjärdad språkförmåga så kan tid, rum, realitet, abstrakthet, bändas utifrån varandet eller vår förnimmelse därutav, eller ren og skär fantasi. Konstruktionell lärning möjliggör att vi, i långt högre samt snabbare grad än andra, kunnom betänka verkligheten, inklusive vårt beteende samt förändra detta utifrån denna våran uppfattning därom. Bickerton menar att det eventuellt är konstruktionell inlärningsförmåga som ligger bakom den stora hjärnförstorning som skett under erectus-sapiens-perioden, när han, samt många fler, misstänker att människolinjen gingo från protospråk, som närmast antagningsvis kunne jämföras med stakandes pidginspråk eller upptränat schimpansspråk, till fullt utvecklad modern språkförmåga.2 Konstruktionell inlärning pressar hela tiden gränserna för införstådt material, plats måste finnas i hjärnan emedans själva protospråksförmågan vardandes förhindrad under tiden för denna, när detta släpptes utökades möjligheterna för kommunicering flagrant. Detta har sedan med hjälp utav symbolförning i externt fattat material, såsom skrift, utökats extremt mycket i en effektivisering som världen tidigare ej aldrig skådat. Våran tankeförmåga är den samma, men den externa informationen vi kunnom behandla förändras i og med tidens gång samt den externa utvecklingen og kontexten vi befinnom oss i.

Naturligtvis skall denna ovan nyttjade term, protospråk, ej sammanblandas med de rekonstruktiva språkformer som likväl benämnes ‘protospråk’, men varandes fullspråkliga språkformer men just rekonstruerade potentiella historiskt förekommande tungomål, exempelvis protoindoeueorpeiska, protoafroasiatiska et dylikt.


















Fotnoter:
1) Benveniste, “Animal communication and human language”, i Diogenes, no. 1 1953:1-7.
2) Bickerton, 1992:122, 161.



DNDN, SvD

Klassisk arabiska og Nyarabiska språk - Arabiska dialekter - Europas tungomål CCCXV


Studiet av de geospråkliga varianterna av arabiska haver många gånger visat sig vara ett känsligt område, men redan under 1500-talet fanns ett intresse av den lexikala regionalismen, hvilket utmynnade i lexikonet Daf‘ al-’işr ‘an kalām ’ahl Mişr som både rekorderar samt till viss del även försvarar den egyptiska arabiskan. De europeiska före detta kolonialmakterna har viss del i att det finnes en agitation mot de geospråkliga varianterna eftersom de till viss del lado prioritet hos dem, bland annat så förbjöd Frankrike utlärandet av klassisk arabiska i Algeriet och ersatte den med algeriska, britterna i Egypten stödde utvecklandet og nyttjandet av det latinska alfabetet, istället för det arabiska, i skrivandet av egyptoarabiskan. När de arabiska länderna vunnit suveränitet, så ansågo man att standardarabiskan var det nationella språket för alla araber och den bleve härvid en stöttepelare för den panarabiska nationalismen, qawmiyya, emedans nyttjandet av det lokala tungomålet såges som regionalistiskt, ’iqlīmiyya, men vissa länder, däribland Egypten, anammade mer än andra det talade språket och såge det som en viktig ingrediens i den nationella identiteteten, wataniyya. Bland annat brukade Nasser påbörja sina tal till nationen på klassisk arabiska för att sedan övergå till det språk som folket förstodo, detta förfarande hade han ehuru ej när han talade utrikes. Det är även intressant att påpeka att det inte bara äro egyptiska politiker som för sig på sitt eget språk, utan även intervjuer med religiösa auktoriteter föres ofta på vulgärarabiska, efter en kort inledning på koranens språk. Man skall ehuru ej skylla allt för mycket på européerna, då den klassiska arabiskans nästan totala hegemoni ändå antagligen ej hade brutits oavsett om européerna ägnat sig åt denna subversiva politik eller ej. Hursomhelst så äro kännedomen om de olika varianterna på ett primitivt stadium och det finnes exempelvis inga geospråkliga kartor över de flesta varianter, viss täckning synliggöres ehuruväl gällandes Egypten, Nordjemen, Syrien samt Libanon, men annars äro det relativt vitt på kartorna, hvilket får anses vara beklagligt samt rent ut sagt dåligt. Vissa brukar överlag karaktärisera de arabiska stadsdialekterna som relativt homogena i hela arabvärlden, men detta är ett katastrofalt missgrepp om situationen. En mer geospråkligt erkännande uppdelning är den som delar in nutidens arabiska i väst- og östarabiska. De östarabiska varianterna inkluderar i princip alla arabiska varianter från Egypten og österut, inklusive den lilla isolerade spillran som finnes på Cypern. Till östarabiska anses även de flesta varianter som talas i Sudan, Tchad och till og med Nigeria tillhöra. Västarabiskan inkluderar således de språk som finnes väst om Egypten, inklusive de numera utdöda europeiskarabiska språken andalusisk arabiska samt siculoarabiska och den fullt levande maltesiskan som verkar vara knuten till tunisisk arabiska. Skillnaderna emellan väst- og östarabiska åtfinnes på alla områden inom de lingvistiska sfärerna, de västarabiska tungomålen haver exempelvis erfått influenser från berbiskt og kushitiskt håll. Huru många arabiska språk det finnes framkommer heller ej ur befintlig litteratur och forskning om de talade språken, d.v.s. de riktiga språken, äro i många områden relativt tabubelagt. Det finnes ehuru både gemensamma som differata drag hos de olika arabiska språken och de gemensamma dragen har kommit att bli ett minerat område. Den klassiska arabiska synen är att språket på den arabiska halvön var homogent, förutöver sydarabiskan, före erövringen av de nya områdena och att de befolkningslager som lämnade den halvön för de nya områdena talade således samma språk, hvilket bibehullos i de nya områdena, detta står till viss del för de gemensamma dragen. De erövrade folken övergingo så småningom till arabiska, men lärde sig ej detta fullt ut, utan gav språket lokal karaktär, hvilket förklarar differenserna emellan språken. Denna utveckling var ehuru de islamska förkämparna tvungna att snabbt motstrida då de heliga orden eljes vordo oförståeliga, detta ger återigen en påyvling av gemensamma drag i språken. En annan tes är att olika geospråkliga varianter var bestående på den arabiska halvön, men att ett koinespråk skapades i de militära leden för att underlätta kommuniceringen soldater emellan; detta hava lett till att vissa gemensamma drag åtfinnes i dagens nyarabiska språk som således kan härledas till en gemensam källa, emedans differenserna beror på vanlig språkutveckling plus substratsituationen som blivit rådande på flertalet av de ställen som arabiskan kommit till. Faktumet att den arabiska immigrationen till de olika områdena skett i vågor motsäger naturligtvis denna tes. En tredje tes tager hänsyn till detta, hvilket är en del i förklaringen till att differenser finnes emellan språken, andra äro då substrat samt normal utveckling, emedans de befintliga likheterna emellan språken kan förklaras i og med att den normala språkutvecklingen hålles tillbaka på grund utav ideliga homogeniseringsprocesser och bibehållandet utav den klassiska arabiskan i det skriftliga mediumet. Prestigedialekters influenser på övriga havandes osså en homogeniserande effekt. De olika kulturella, ekonomiska, politiska eller övriga centra haver som normalt äro stort inflytande på övriga områden i dess närhet, eller ibland även i dess fjärrhet, såsom fallet är för kairoitiskan. Att tilläggas till detta är att även flera av städerna i arabvärlden har genomgått en snabb urbanisering under 1900-talet, hvilket lett till en stor mix av olika varianter. I Irak har exempelvis gilit-varianten hos Bagdads muslimer blivit prestigemålet, hvilket är ett språk som blivit sekundärt beduiniserat, detta även om vissa landsbygdsvarianter i vissa hänseenden legat närmare det klassiska språket, hvilket bland annat språknyttjandet av Saddam Hussein visade, då han övergick till denna istället för att tala sitt eget modersmål från Tikrit som ingår i en helt annan geospråklig fålla.




















~

Axat från boken Europas tungomål.


~~~Fem år sedan~~~


~

Språk i Tjeckien, i Europas tungomål - Info


Tjeckien var från början antagningsvis galliskt territorium, sedan germanskt via markomannerna ock kvaderna, likväl romerskt upp till Mähren. Under folkvandringstiden drogo flera germanska folk igenom landet, likaså avarer, samt slutligen slaver og magyarer, tyskar samt mongoler.

De språk som äro aktuella för Tjeckien, för boken Europas tungomål, äro tjeckiska, böhmska, mähriska, schlesiska, slovakiska, judeotjeckiska, polska, sudettyska, egerländska, schläscher, jiddisch, karpatoromani, sinte, tjeckisk romani, mährisk romani, grekiska, samt vietnamesiska i Prag.


















~


lunedì 2 dicembre 2013

Strålande


solens strålar
skiner ner

frusen mark
ler




















~


~~~Fem år sedan~~~


~

Högarabiskan visavi Nyarabiskan - Europas tungomål CCCXIV


Högarabiskan är officiellt mål i en mängd stater, bland annat i Israel, Irak samt Saudiarabien, men talas ej särledes förutom i vissa formella sammanhang eller av högreligiösa personer, högarabiskan är ju också det liturgiska målet för muslimerna. Nyarabiskan däremot äro ej lika enhetlig som högarabiskan, utan där finnom vi en hel rad olika varianter eller språk - situationen emellan hög- samt nyarabiska är fullt jämförbar med situationen emellan latinet og de romanska språken, olikheterna emellan språken likaså. Det finnes för övrigt även en medelarabisk beteckning, men den står för olika saker hos olika skribenter, det vanligaste torde ehuru vara menandet av skrift skriven på klassisk arabiska, som alltid, dock synbart skrifteligen influerad utav vulgärarabiska i tidigare tider, d.v.s. den nutida nyarabiskans talade föregångare. Alla tidsindelningar är häri totalt subjektiva og orelevanta. Man brukar även dela in de nyarabiska målen i badawī- samt hadarīmål, där den förstnämnda talas av beduiner samt av många bofasta samhällen i exempelvis Nildalen samt södra Irak och andra bofasta samhällen havandes en nära beduinsk härkomst, och, där hadarimålen istället talas av stadsborna, men även här av vissa andra mindre täta samhällsformeringar. Beduinarabiska tungomål har visat sig vara mindre öppna för influenser från externa språkelement och är även den mer arkaiska gruppen av de två, i likhet med vad de tidiga arabiska grammatikerna anmärkte. Det ter sig ganska självklart att det talade språket är väldigt variationsrikt över ett sådant gigantiskt område som arabiskan talas och man kan givetvis tala om helt olika språk även om de använder sig av samma högarabiska i skrift, eller nästan samma då vissa få skillnader existerar. Kairoarabiskan har ehuru erfått ett stort inflytande på de övriga nyarabiska varianterna, då Kairo håller sig med en stor produktion och export av film samt annan media som ej äro skriftlig, hvilket gjort att en stor del av de arabiska befolkningarna förstår egyptisk arabiska emedans de ej förstår klassisk arabiska, d.v.s. språket som är det officiella språket i deras hemland. Även det skriftliga språket blir färgat av varifrån skriften, eller skrivören, härstammat. Detta speciellt genom lexikala variationer och även speciellt i den egyptiska litteraturen där man ibland släpper igenom regionalismer, men även annorstäders.





















~

Axat från boken Europas tungomål.