Semitiska språk i Etiopien ~ Tigrinska, Amhariska, Harari, et al - Europas tungomål CCCXVII

Av dagens semitiska språk i Etiopien og Eritrea märks təgrəññiska / tigriñska, som behaver omkring 4 miljoner talare men som ej kommo i skrift förrän under 1800-talet, till detta etiopisk-eritreiska språk skall läggas tigréiskan som talas främst i Eritrea och som är det nordligaste av de etioperitreanska semitiska språken talandes av en halv miljon talare samt skrives genom mansamålet. Amhariskan är det andra största semitiska språket med hela 15 miljoner talare och innehar officiell status i Etiopien. Språket havandes sin härkomst från de nordcentrala bergsområdena i Etiopien, men äro numera vida spritt land og rige rundt. Inte ovanligt så är det huvudstadstungomålet som är prestigevarianten. Språket hamnade i skrift redan under 1300-talet samt finnes numera inom alla tänkbara domäner, till viss del används fornetiopiskan som inspirationskälla när nya ord skall in i språket, men i övrigt så har en hel del inlån kommit från näraliggande och underliggande språk, ehuru även ifrån ett överliggande om man ser de italienska inlånen som sådana. Argobbiskan är ett till amhariskan närstående språk, men för närstående för att vara livsdugligt genom den hårda statsunderstödda konkurrens som amhariskan bistår med. Harariskan / Adarəñña är ett annat tungomål som är hemmahörande i det afrikanska området och det talas av folket som bor innanför stadsmurarna i staden Harar i östra Etiopien. Det urbana området utanför stadsmurarna bebos främst av amharisktalande människor, emedans de agrara områdena runt omkring istället haver flera oromotalande folk boendes hos sig. Innan bodde ungefär 30 000 individer innanför murarna, men efter revolutionen 1974 så förstördes mycket av hararernas livsföringsmöjligheter och många har emigrerat till andra delar av Etiopien, främst huvudstaden, så nu beräknas endast 8000 hararisktalande hararer bo i Harari, emedans amharisktalande flockats i staden. Det finns ehuru många diasporagrupper runt om i Etiopien och världen, den i Addis Abeba beräknas bestå utav 20 000 individer. Även i byn Koromni i Bissidimoregionen så talas det av kvinnorna harari, emedans männen talar oromo, huru det hava blivit så här vete man ej, men tre olika möjligheter brukas nämnas. Att det är en kvarleva från ett förutvarande större harariskt språkområde, att det är ett resultat av handelsrelationer eller att det är ett fenomen som kvarblivit från en militär kolonisering av Harars emirer. Ordet ‘harar’ används endast i skrift av moders- og fadersmålstalare, emedans de i dagligt tal istället kallar sitt språk för ge:y sina:n ‘stadens språk’. Språkets naturliga område består ju numera utav en språkö, men före 1500-talet då en oromoinvasion toges vid, så kan det hava funnits ett sammanhängande semitiskttalande område. Harariskan känner man i formerna tu, gammalharari samt modern harari, båda formerna har emottagit stora inlån från arabiskan, fast det oromoiska inflytandet är også i stor grad förestående i den senare formen.

Andra etiopiska tungomål äro de silteiska språken inom de östguragiska målen, hvilka främst består utav silteiska, inneqoriska / azarnatiska, de wolaniska språken och det mer distinkta zwayiska. De yttre sydetiopiska tungomålen talas i ett område syd samt väst om huvudstaden, gafatiskan har ehuru relativt nyligen slutats talats helt, de gunnän-guragiska språken har härmed förlorat sin kusin. De yttre sydetiopiska tungomålen består utav ett flertal olika språk som kan indelas i olika subgrupperingar, där nordguragiskan är den mest arkaiska, och alla äro omringade av kushitiska språk som härmed haft möjlighet, och således även så gjort, att lämna ett stort inflytande på de aktuella språken.

~

Axat från boken Europas tungomål.