2012 års mest lästa inlägg

1) Göta hovrätt och gruppvåldtäkter

2) Bosnien-Hercegovina - en påtvingad statsgemenskap

3) Ojdå

4) Erotiska dikter - Erotica

5) S.A.S. Dux etPrinceps S.D.M. Lando - Genealogica LXXI

6) Anitta - Den första indoeuropeiska kungen - Europas tungomål IR

7) Europas språk, Europas folk - Europas tungomål

8) Isländska språkets kortdragna historia - Från och till Europa

9) Ron Paul -What if?

10) Kvinnan är Gudinnan - Tu est Divina I

11) Kvinnor är Gudinnor - Tu est Divina II

12) Kollektivister

13) Womans eye

14) Svarta tankar

15) Våldsmonopol

16) Hemsinlierna - en västarmenisk kvarleva

17) att Sverigedemokraterna är ett

18) Folkmordet på armenierna i Turkiet

19) Förnedring

20) Svenska skrönor

21) Breivik har nått ett utav sina mål

22) Lando langobardi - Genealogica Y

23) Ta en svart man

24) Grekernas invandring till Grekland

25) Judarna i Sverige

26) Iranian people

27) Omskärelse i judendom

28) Den okunniga skolan

29) Det var bättre förr

30) Postmodernismen - Postmodernisme premillénaire

125) Bedjan - Tu est Divina I XV

250) Regno di Candia

500) Övdalska

~

Taggar: blogglista, topplista, läslista, lista

SvD

Språkliga influenser i nyindoariskan - Europas tungomål CCVI

Man haver fått många utländska lånord in i indoariskan - speciellt nyindoariskan, men även sanskriten fick in en del, før exempel helleniskans kendra, hvilket betyder ‘center’. Man bleve hårt influerad, språkligt sett, av persiska og arabiska, oftast i persifierad form, då flere muslimska riken instiftades i norra Indien. Detta synes bäst i administrationsspråken samt i de överlag urbaniserade ditona - även om användningen av denna persiska termenologi gått något bakåt. Detta är även en av de få skiljelinjerna i hindi-urdu-frågan där urdiskan mottagit mångt fler muslimska, oftast persiska, lånord, exempel på sådana äro ‘kärlek’ som på hindi heter prem men på urdu muhabbat, ‘fred’ på hindi mel men itmīnā på urdu, og så vidare. Det var portugisiskan som var det första, efter helleniskan, europeiska tungomål som hade chans att påverka de indiska språken. De portugisiska lånorden är inte lika numerösa som persoarabiskan eller den senare engelska påverkan, men det är en del vanliga ord som ‘fönster’, og så vidare, som kommo därifrån - många av orden har domesticerats i den grad att deras ursprung inte längre kan skönjas genom att enbart titta på dem. Av naturliga orsaker så hade portugisiskan störst inflytande på kustområdenas språk, lånorden äro mest frekventa i följande tungomålseliga ordning, konkaniska, det huvudsakliga språket i Goa som ibland skrives med det latinska alfabetet, sinhalesiska, marathiska, bengali, gujuratiska og först sedan hindi-urdiska samt andra språk. Vanligtvis gäller att språk vid kusten har mer portugisliknande former, enär de avtar alltmer ju längre inåt landet man kommer, exempelvis så heter ‘fönster / vindöga’ på portugisiska janela, på sinhalesiska janēlaya, på bengali jānālā och på hindi janglā. Under 1800-talet formades språken till vad de äro idag och de fingo også stora influenser från engelskan till följd utav kolonisationen, med många lånord som följd. Som exempel kan givas baink, film, hoţal samt sinema, den utbildade befolkningen använder ehur många fler lånord än övriga, om de ej välja sanskrit som lånbas istället hvilket icke äro helt ovanligt - ibland så mycket att man kan tala om ett utvecklat kreolspråk. Men man haver även inlett en indiolisering av språket och försökt att skapa nymodigheter med den äldre sanskriten som grund - språken bliver genom detta så att säga sanskritiserade, men detta istället för att bliva anglifierade eller, när det gäller vetenskapstermenologi, latiniserade eller helleniserade, hvilket kan ses som ärevördigt av vissa.

~

Axat, samt moddat, från boken Europas tungomål.

Taggar: Europas tungomål, indoariska, Indien, portugisiska, engelska, persiska, språk, inlån, ord, int

Gambuulbi

yugu

yuguungu

buurraay

buurraya

~

+ Om Kali, Om Shakti, Fiama etèrn, Tänd passion

Att emigrera

det må va bättre att va främling i ett främmande land

än främling i sitt eget

~

+ Postmodernisme premillénaire, Europas tungomål

++ L'exili interior, den mentala förstockningen, På expediton i svenska landet

Taggar: emigration, emigrera, utanförskap, främlingskap, främling

SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, Gp

Tack og lov för euron - € 2

hur tror ni idioter

att Europa annars hade sett ut nu?

~

+ Eurons ära og redighet, Osunda människor, Lovprisa euron, ¤λευρον - Al-euron,

Taggar: EU, euron, valuta, pengar, ekonomi, finanser

SvD

De nyindoariska språken - Europas tungomål CCV

De nyindoariska tungomålen, från anno 1000 och framåt, utvecklades från ett språk kallat apabhramsaiska, men just hur övergången från medel till ny haver gått till vete man icke säkert då fåtaliga skrifter från denna period är bevarade - man har ehuru referenser till språket även om inga äldre dokument än de förekommande från 600-talet och framåt in i modern indoariska, som beräknas börja kring millenieskiftet. De nyindoariska språken äro uppdelade på en mängd tungomål, däribland ett flertal litterära.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Taggar: Europas tungomål, indoariska, Indien, språk

Presstödet

pressstödet kostar runt en halv miljard per annum,

detta bör slopas helt,

förutom måhända några enstaka miljoner,

sammanlagt, för minoritetsspråkens agendum

~

Media, samt dess stöd, diskuteras i boken Postmodernisme premillénaire.

Taggar: Sverige, politik, press, presstöd, media

DN, DN, SvD, SvD

~~~Ett år sedan~~~

- Kar

~

Champagne Veuve Duroy - Cuvée Prestige - Brut Rosé

saura séduire les amoureux

réchauffer les coeurs

allumer dans leurs yeux romantiques

l’étincelle de l’amour

prometteur nuit érotique

passion mousseux

~

+ Comte Louis de Lauriston 1967, La Chatte, Diamant érotique

~~Il ya un an~~~

- Parigi

~

Senmedelindoariska språk - Europas tungomål CCIV

Medelindoariskans andra fas är uppdelad på ett sjutal olika grupperingar. Niyaprakritiska var ett av administrationsspråken i det kinesiska Turkestan havandes dokumenteras från 300-talet och är av nordvästlig karaktär fast full med iranska, samt andra, inlån. Andra grupperingar äro senare varianter av ardhamāgadhiska, postaśokisk inskriptionsprākrit innan sanskriten tog dess plats, det bihariska språket māgadhiska, śaurasenīska, māhārāşţrīska samt sinhalaprākrit. Den tredje fasen av medelindoariska är enbart indelad i två olika grupperingar, apabhramśiska samt eļuiskan, hvilken ehuru är en variant av den förra i sinhalesisk språkdräkt. Alla dessa tungomål samt många därtill i denna medelindoariska språkperiod användes simultant og många gånger till og med i samma verk - man var reellt månglinguell.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Taggar: Europas tungomål, indoariska, språk, Indien

Prinsbröllop vid Canal Grande - Landologica CCLV

som sedan tusen år tillhörig noblesse primär af Venexia

äktades vi aristokratiskt vid Canałasso

med en blodsförvant som min ätt för tu sekler sedan

likväl hvar profan med

~

+ Libro d'Oro, Vid Ca'Lando, Të ma amour

Taggar: Canal Grande, Venezia, Venedig, bröllop, äktenskap, prinsbröllop, släkt, ätt, aristokrati, adel

SvD, Gp

Morddiskriminering

Varje år dödas i genomsnitt 17 av en man som de har, eller har haft, en nära relation till.

Regeringen vill tillsätta en särskild haverikommission varje gång en kvinna dödas av en nära anhörig.

~

runt hundra mord per år (totalt)

dessa sjutton skall nu utredas specifikt

inkvoterade mord

~

+ Postmodernisme premillénaire, Tu est Divina

++ Häxjävlars mansdiskriminering, Lë quëst, Calle dei Assassini

Olsson, Lova, “Särskild utredning när kvinnor dödas”, SvD 10 januari 2008 s. 8.

SvD

Taggar: mord, mördare, offer, diskriminering, könsdiskriminering, politik, Sverige, haibun

~~~Ett år sedan~~~

- Faliskiskan et Faliskerna

~

Tidig medelindoariska - Aśokiska et Pali - Europas tungomål CCIII

Den aśokiska epoken har fått namnge den tidiga medelindoariska epoken, och man haver, genom det skrivna materialet, kunnat utlysa flertalet varianter; östlig, östcentralisk, sydvästlig, nordvästlig samt den mellersta som användes av aśokakejsarnas byråkratier. Tungomålet pāliska är en annan av dessa tidiga medelindoariska grupperingar och är alltså också ett av dessa prākritiska språk - det som det dessutom finnes mest information kring. Pāli användes som litterärt tungomål och är än idag theravadabuddhismens heliga språk, lingua sacra. Pāli fungerade som ett buddhistiskt lingua franca i likhet med latinet för kristna, eller då senare katoliker. Pāliskan var förövrigt fram tills nyligen de lärdes tungomål på Sri Lanka, i Burma samt i Thailand. Tungomålet utvecklades före 200 f.kr., kanske till og med under 500-talet f.kr., i norra Indien, men de flesta av skrifterna härrör ehuru från 1000-talet. Andra språk som kan nämnas är till exempel tidig ardhamāgadhiska som är jainisternas heliga språk och som tillhör en tredje indelning av den tidiga medelindoariskan. Det fanns och finnes ehuru ett flertal andra språk som vi ehuruväl låtom vara onämnda häruti.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Taggar: Europas tungomål, Indien, språk, indoariska, pali, buddhism, int

Rainforest destruction

~

+ Skogsskövlingen, Skåne faller, Andnöd, Köttätandet, Amazoniskt naturkött

Tags: skog, skogsskövling, natur, miljö, apor, djur, utrotningshotade djur
DN

~~~Ett år sedan~~~

- 백두산

~

Medelindoariskans Prakrit - Europas tungomål HII

Folket däremot talade en sorts vulgärindoariska / sanskrit som samlandes kallades prākŗta, eller medelindoariska, som höllo i sig emellan omkring 600 f.kr. - 1000 e.kr., och på sanskrit betyder just dess namn ‘det naturliga tungomålet’. Detta naturliga språk hade genomgått en naturlig språklig förändring genom förenklingar av ursprungsspråkens fornindoariska. Prākrit är alltså inte en vidareutveckling av sanskrit, utan har en simultan befintlighet og utveckling, härav kan prakrit ej direkteligen jämföras med den romanska utvecklingen utifrån latinet. Det är exempelvis så att vissa innovativa särtecken delades emellan vediskan ock prākriten, men inte utav sanskrit, men prākrit gangar ej heller direkt tillbaka på den variant av vediska som var dominant, utan snarare på en parallell tradition som kallas vedisk prākrit och vissa av särtecknen delas till og med av andra indoeuropeiska språk, men inte utav vediskan. Prākrit finnes bevarat i otaliga inskrifter, då olika riken, främst under Aśoka, använde det som förvaltningsspråk från cirka 272 f.kr. till 500-talet e.kr. Prakrit finnes ehur även till viss del företrätt i de sanskrita dramerna, då kvinnor var förbjudna att tala sanskrit varvid de istället fick föra sig på prakrit i dessa, samma gällde representanter för de lägre kasterna.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Taggar: Europas tungomål, indoariska, språk, prakrit, sanskrit, vediska, Indien, int

~~~Ett år sedan~~~

- Jungfrueliga Maria

~

Vargen Lando - Landologica HLIV

Langobarderna hette enligt historien winnili före Frigg initierade namnbytet till de långskäggiga, etnonymen winnili bekräftas utav Codex Gothanus som förtäljer att winnilierna bodde vid floden Vindilicus angränsandes Gallien hvilket stämmer överens med det lilla vi vetom kring langobardernas lingvistiska, kulturella samt historiska känningar, till skillnad från skrönorna som sägo att langobarderna skulu härstamma från Scania. Även Cornelius Tacitus omnämner lombarderna i dessa områden, naboer till chaukerna ock mycket i deras kultur, språk, samt övrig kontext, sammanfogar dem med anglerna, saxarna og friserna, men ej över Österjön till Scania, men detta kan ses som en eventuell mytisk urhemsmyt eller geografisk långbortistanmytologisering. Personligen skulle jag nog satsa på nordvästra Saxland som grundområde för etniciteten, hursomhelst, detta är ej ämnet för denna alstring.

Winnilierna skall ha splittrats i trenne grupperingar där en gruppering sökte sig till nya marker och blevo ankomna till landet Scoringa som antingen låg vid östersjökusten eller i Bardengau, vid Elbes bankar i Saxen, detta Scoringa var styrt av vandalerna. Vandalerna avkrävde winnilierna antingen tribut eller det varde krig, varhän de militanta winnilierna valde att ej betala, efter kriget omdöptes de till langobarder av gudsparet Oden, eller Godan som han heter på lombardiska, samt dennes äkta Frigg. Moderna trovärdiga teser göre istället gällande att namnet helt enkelt betyder ‘Oden’, ty Langbarðr är ett av dennes namn, det är möjligt att odinkulten vuxit sig stark hos winnilierna varhän man till slut börjat benämna sig därefter. Det är även väl att anmärka att det fanns en norvästsaxisk stam söder om Anglen vid namnet bardi, ett namn som senare komi att transfereras ned, eller uppkomma separat, via langobarderna till Bardi, i Landis principat i Padanien. En av de saxiska stammarnas uradelsätt, Lode, har även namngivit flera småorter i Bardis naboskap. Vapenmärket för Lodeätten är tillikt vargtasslig.

En ytterligare eventuell koppling emellan langobarderna samt odinisk religion kan man finna i det germanskt förekomna ulfhednarna som var klädda i vargfällar samt besatta av Odens vrede slagandes som bärsärkarna men explicit nämnda som Odins speciella kämpar, med spjutet som vapen. Mitt eget ättenamn Lando, som är germansk-langobardiskt, hette tidigare bland annat Landulpi, varglandosarna, og var troligtvis odinister i samklang med den langobardiska tesen, även andra namn appellerar så, exempelvis Gisulf I, eller Grasulf, första lombardiska hertigen av Friulien efter invandringen från Pannonien. Senare hittar vi även en Lupus i hertiglistan, likväl är Lando / Landulpi besläktade med dessa Gisulf et al. Kopplingen till vargtemat levde kvar och exempelvis Pandulf IV av Capua, början på 1000-talet, benämndes som varandes vargen av Abruzzi, även i hans namn synes detta. Ett av Landos äldsta vapenmärken bär tre händer, nu heraldiskt symboliserandes treenigheten, makt og visdom, eventuellt transformerat från vargtassarna ovan, ursprunget är okänt, betydelsen är ehuru snarlik Odens.

Det var faktiskt også just i Capua samt i Benevento som langobardernas icke-italienska religionsfär, såsom arianismen og germansk paganismen, beblandat med iransk-sarmatiskt man uppfångat i Pannonien, kom att hålla ut längst, ännu på 700-talet utfördes öppet olika trädritualer, og vargmyticismen kvarlevde i sekler därefter.

~

Förutöver att Oden är skaldekonstens, vishetens, maktens, vredens, Gud, är han även vid namnet Jolner, Julens gud.

Som den äkta alfahanne jag är, är jag naturligtvis emot alla former utav vargjakt.

+ Europas tungomål

++ Lando Langobardi, Fredens hand, Treenigheten, Treenighetens händer
+++ Vargen og Vargträdet hos indoeuropéerna

Taggar: Landologi, Lando, Landulf, Oden, odinister, langobarder, lombarder, longobarder, germaner, germansk tro, mytologi, germanistik, varg, ulv, djur, natur, heraldik, sköld, vapenmärke, symbolism, skyddsdjur, Saxland, Friulien, Campanien, int

DN, DN, DN, SvD, SvD, Gp

Språk i Abchazien, i Europas tungomål - Info

Gällande Abchazien, i boken Europas tungomål, gås landets historia i korthet igenom, i denna genomgång nämnes sådana folk som heniochi, moschoierna, abazgoi, som man tror är abchaziernas föregångare.

De olika herrerikena nämns naturligtvis likväl, såsom romarna, grekerna, osmanerna, ryssarna og georgierna.

Gällande hvilka folk eller språk som genomgås i genomgången så rör det sig för Abchazien om abchaziska, med sina bzypiska og abzhujiska varianter, samt den afroabchaziska populationen, de pontiska grekerna, de armeniska hemshinlerna, ryssarna, abkhaziska romerna, georgiska, megreliska, östeuropeiska judar samt judeogeorgier.

~

+ Innehållsförteckningen, Innehållsförteckningen II

Taggar: Europas tungomål, Abchazien, Kaukasus, Georgien, språk, abchaziska

SvD, SvD

Språk i Armenien, i Europas tungomål - Info

Armenierna og armeniskan förtäljs förståss kring, även antikens urarteiska og hurro-urarteiska äro här aktuella.

Övriga språk och folkgrupper som äro aktuella för landet i boken Europas tungomål varandes lomavriska, kurmandji, judeokurdiska, judeoarameiska, jiddisch, ryska, polska, kaukasustyskar, pontiska, azeriska, aiorski, georgiska, samt udi.

~

+ Innehållsförteckningen, Innehållsförteckning II

Taggar: Europas tungomål, Armenien, armeniska, språk, minoriteter, etniciteter

SvD

Jag är emot dödsstraff

alltså, statligt utverkade fatala straff, jag är ehuru ej vid alla omständigheter emot privat utfärdade dödningar

~

+ Civilisationen breder ut sig, Mördarstaterna, Lë quëst, Strega Spara

Taggar: dödsstraff, döda, livet, straff

DN

~~~Ett år sedan~~~

- Kossan muuuu

~

Armagnac ~ Armanhac

Armagnac, eller Armanhac, är ett eau de vie, druvdestillat, som kommer från det franska distriktet med samma namn, Armagnac, som är beläget i sydvästra Frankrike, det vill säga i västra Occitanien varhän det bär det occitanska namnet Armanhac. Drycken har funnits sedan minst Medeltiden, vinkulturen introducerades under Romartiden, emedans destilleringskonsten kom med morernas intåg till Iberien. Eusa ses numera som själva kapitalstaden för dryckesformen.

Namnet Armanhac härrör från Herreman, en soldat under Chlodwigs döme, under den frankiska epoken, som erhöll fögderiet men vars namn sedermera gasconiserats.

Armagnac görs via destillation av vitt vin men till skillnad från dess näraliggande dryckesslag Cognac så destilleras Armagnacen allenast en gång traditionellt, simple chauffe, givandes en robustare känning, numera ehuru ofteliga tvenne gånger, man nyttjar även främst en armagnacisk kolonnbrännare gjord i ren koppar istället för potkittlen / pot still som nyttjas för cognac, brandy eller whisky. Spiritusen lagras sedan på ekfat under en längre tid hvilket mjukgör smaken samt låtes evolvera mer komplexa flavörer samt den karaktäristiska bruna fägringen först vandrad genom bärnsten för att sedan landa i mahogny, man använder nyare ekfat första halvåret till två år, för att sedan flytta över drycken till äldre ekfat för mer saktfärdig evolvering. Ekfaten är esomoftast gjorda på Svartek från Monlezunskogen Bas-Armagnac et Limousin men med anledning utav att denna ekforms utbredning förtvinat har man börjat bredda sina ekval. Ekfatslagringen lösgör även en del av alkoholen samt vätan genom evaporationen, kallad part des anges, änglarnas del, hvilket gör att mer komplexa aromatiska sammansättningar framkommer genom oxidationen, ännumerleda utökandes flavören. När alkoholen sedan nått 40 % förflyttas armagnacen till stora glasbehållare, såkallade Dame Jeanne, för lagring, och ytterligare åldring sker ej. Året därpå får drycken buteljeras för säljning, ej sällan i en bouteille traditionelle basquaise.

Armanhacen säljes under flera olika klassificeringar, främst berörandes åldersgrupperingarna, när bränningar från flera olika åldrar blivit blandade, coupage, refererar flaskans åldershävdanden till den yngsta komponenten. Tre stjärnig, eller VS, Armagnac är en mixning av flere olika armagnac havandes minst en trälagring om årna tu, för VSOP så är åldersnivån nådd minst fem jeran, emedans XO har minst sex år. En Hors d’âge är en armagnac där den yngsta delkomponenten minst är tio år, äldre og ofta bättre, Armanhacs säljes ofta årsvisa med innehåll från allenast en årgång i sig. För att avsmaka aromer av högsta rikedom og komplexivitet inom genren må armangacer av åldern 20-25 fokuseras uppenpå.

Tio olika druvsorter äro legitima att nyttja lagligt inom Armagnacfloran, de druvor som brukas nyttjas äro bland annat syragivande eaux-de-vie-excellenta Ugni Blanc / Trebbiano, Colombard, hybriden Baco Blanc / Baco 22A samt Folle Blanche / Picpoule, denna sistnämnda är den traditionella druvan nyttjad i Armanhac et Cognac og ger den excellentaste delikata florala formen utav Armagnac, men det är Ugni Blanc som är den vanligaste då den introducerades under 1800-talet som motståndskraftig gentemot phylloxera, den är även syrerik samt givandes hög kvalité. Colombarden ger fruktiga og kryddiga smaker som uppskattas i Côtes-de-Gascogne. En annan skillnad emellan Armagnacen et Cognac är att Armagnac oftast hava en tyngre och syltigare smak, emedans cognacen är lättare og friskare.

Andra former som ej längre nyttjas särledes ofta äro Blanc Dame / Clairette de Gascogne, le plant de Graisse, Jurançon blanc, Mauzac et Meslier Saint François.

Änskönt Armanhacen är tyngre och kraftigare i sin smak, samt dessutom har en av de äldsta vindestilleringshistorierna i Frankrike, så haver dryckeslaget utav oförsvarbara skäl lägre populär prestige än Cognac, det dras härav även av mindre produktionsgrad samt produceras primärt av mindre producenter, något som ehuruväl kan ligga dem väl till i det specialiserande kynnet. Armagnac är väl värd en kraftig uppgradering.

Dryckens ancennietet kan illustreras genom 1300-talsbiskopen et kardinalen franciskanen Vital du Fours ord om armanhacens fyrtio virtues, här på engelska:

It makes disappear redness and burning of the eyes, and stops them from tearing; it cures hepatitis, sober consumption adhering. It cures gout, cankers, and fistula by ingestion; restores the paralysed member by massage; and heals wounds of the skin by application. It enlivens the spirit, partaken in moderation, recalls the past to memory, renders men joyous, preserves youth and retards senility. And when retained in the mouth, it loosens the tongue and emboldens the wit, if someone timid from time to time himself permits.

Skrivelsens datum av år 1310 tas som första solida bekräftelsen på dryckens förekomst, härav firades Armagnacens 700-årsjubileum år 2010. I Vatikanen var det känt som Aygue ardente ‘brännande vatten’.

Nutida studier visar att normal konsumption av denna vindruvsdryck skyddar gentemot åtminstone hjärtsjukdomar samt fetma, denna sydvästra del av Frankrike har även en av landets lägsta kardiovaskulära sjukdomsnivåer. Traditionellt menades även att armagnac funkade ypperligt som nervlugnare efter traumatiska händelser.

Området Armagnac / Armanhac är emellan flöderna Ador / Aturri / Adour et Garona / Garonne vid Pyrenéernas fötter, som ligger i Gasconha / Gaskoinia / Gascogne, inkluderar departementen Gers, Lanas / Landes, et Òlt e Garona / Lot-et-Garonne, och erhöll AOC-status 1936. Armagnac är uppdelat utefter trenne områden Bas-Armagnac, Armagnac-Ténarèze et Haut-Armagnac, samt en fjärde nyligare benämning Blanche d’Armagnac för klara, oåldrade, vita brandies.

Bas-Armagnac är i Gers o Lanas representerandes 57 % utav vinmarkerna som är syre- og mineralrika samt steniga, västra Landes mioceniska marina spår gör sig gällande i markerna og tros lämna distinkta spår i dryckerna härifrån, benämnda så som sables fauves. Dessa armagnac äro de kändaste, samt bedömda som varandes fruktiga samt komplexa.

Armagnac-Ténarèze ligger emellan Bas-Armagnac et Haut-Armagnac i nordvästra delen utav Gers och södra delen utav Òlt e Garona, representerandes ungefäreligen 40 % av vinrankerna planterade för destillation med marker främsteligen beståendes utav kalksten, sand og lera, samt den lilla byn Castelnau-d’Auzan. Armagnac-Ténarèze är generellt sätt ganska starka i sin smak samt når sin fulla flavör vid en äldre ålder än de övriga armagnacen.

Haut-Armagnac ligger söder samt öster om Bas-Armagnac et Armagnac-Ténarèze, inkluderandes östra delarna av Gers samt en smärre del utav Lot-et-Garonne, og benämnes även ofta för Vita Armagnac med anledning utav dess högra grad av kalksten i terrängen. Vinrankorna är små og isolerade, og vitikulturen utvecklades på många håll inte förrän under 1800-talet för att öka de ökande behoven. Inom detta område ligger även städerna Marciac, Leitora / Lectoure samt Aush / Auch, kapitalstaden för Gers.

Gascogne var tidigare främst bebott utav basker, varav namnet kommer utav, vascones. Området blev erövrat under 50-talet f.kr. utav Julius Caesar og år 297 skapades området Novempopulania, de nio stammarnas land, som på ett ungefär överensstämmer med dagens Gaskoinia. Härefter föll regionen offer för vandalerna og visigotherna men blev en del utav frankernas markland Vasconien därefter, redan år 601 organiserades Armanhac som ett grevskap. Det var under denna tidigmedeltida tid som det aquitansk-baskiska språket allt mer og mer övergavs till fördel för vulgärlatinet som sedan kom att utvecklas till gascon, med klara baskiska substrat – baskiska talas ehuruväl av vissa än idag. En armagnacisk guldperiod kan sägas ha upplevts under 1400-1600-talen och år 1497 så såg sig greven härifrån sig som så mäktig att han kunde utmana den franske konungen, hvilket han ehuru fick ångra gravt.

Under samma århundrade så gjorde sig armagnacer sig även kända som legosoldater härjandes runt i rädande gäng i norra Frankrike og Schweiz.

Armagnac drickes esomoftast digestivt, som cognac, men kan likväl tas apertivt eller mellan tallrikarna som en rensare, kallad då trou gascon, ej sällan då med en sorbet eller fruktbit.

~

+ Punschessensen, Comte Louis de Lauriston Calvados, 1967, Très Vieux Marc de Bourgogne des Dames Hugette, 45

Du är en Gudinna

så bör du bli betraktad

så bör du bli behandlad

av dig själv, som alla andra

~

+ Tu est Divina

Taggar: du, tjej, kvinna, gudinna

Gp, SvD, SvD, SvD, SvD

Verkligheten

levandes gott

i min inre stora värld

av magi og mystik

i drömmarnas flärd

genom livets färd

~

+ Lyckan, i sinnet, Sinnelighet, Fagra dröm

Taggar: verklighet, drömmar, fantasi, kreativitet

DN

~~~Ett år sedan~~~

- Nejder

~

USA’s worst child murderer

Barack Obama

~

+ The Evil State, Drönare, Al-Qaidiku

Tags: murderer, child murderer, mass murderer, Barack Obama, USA, drones, drönare, targets, collateral damage

SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, Gp, Gp, Gp

Äggöl

en gammal halländsk delikatess som göres genom att man tar fyra matskedar socker og fyra äggulor som vispas samman, fyra flaskors öl uppvärmes og blandas sedan ner i smeten varpå några skorpor lägges i en skål, äggölet hälles däröver, ädes emedan värmen är i.

~

+ Sædemåned, Magagassa, Korvbröd i Halmstad

~~~Ett år sedan~~~

- Oljad älgbringa

~

Fornindoariskans vediska samt sanskrit - Europas tungomål HI

Den fornindoariska språkperioden antas ofta ha pågått emellan 1500 och 600 f.kr. Den kan därefter givetvis delas in ytterligare, företrädesevis i två grupper, hvilka dock senare kunno indelas i flera undergrupper. Den tidiga fornindoariskan karaktäriseras av vediskan, från veda- ‘kunskap’, som antagligen var baserat på en västvariant av tungomålen, men egentligen så kunno man säga att vediskan var ett samlingsnamn på ett spektra av olika varianter. Denna vediska kan sedan med hjälp av skriften i Ŗgvedan, från ŗg- ‘sång’, som består av 1000 hymner av en storlek stor som Illiaden og Odysséen tillsammans, delas in i minst två epoker till, en arkaisk och en nyare. Efterträdaren till vediskan var den sena fornindoariskans samskŗta, ‘perfekt, korrekt’, eller sanskrit som det något feltranskriberat blivit, hvilken antagligen utvecklades från östvediska språkområden och som redan omkring år 400 f.kr. blev standardiserat av grammatikern Pānini. Efter standardiseringen så haver ej sanskriten, till motsats från vediskan förändrats, inga geografiska varianter, inga utvecklingslinjer, og så vidare, men språket är inte dött utan talas i viss mån fortfarande och en utveckling av ordförrådet sker ständligen, språket är karaktäriserat som ett av de största rent innehållsmässigt. Sanskrit utformades av Pānini såsom prästeklassen talade målet og därför så kan man lätt jämföra sanskriten med latinets ställning i den katolska kyrkan - med skillnaden att den standardiserade sanskriten aldrig ens varit i närheten utav ett folkligt språk, utan enbart hemmahörande hos prästeklassen - förutom nu då cirka 100 000 anser sig hava detta språk som sitt modersmål - att det främst även nu är de högre straterna som brukar språket kanske man vågar sig på att gissa. I nutid så haver intresset för språket ökat och inte allt för sällan så talar de intellektuella indierna detta språk och det finnes minst ett par populärt skrivna tidningar, varav en månatlig, som utkommer på sanskrit, även radiosändningar på språket existerar. Sanskrit är sammantaget långt mer levande än latin, om man skall säga så. I orten Mattur är sanskrit dessutom det huvudsakliga samt vardagligt talade tungomålet.

~

Axat, samt moddat, från boken Europas tungomål.

Taggar: Europas tungomål, språk, indoariska, Indien, vediska, sanskrit, Panini, Rigveda, int