Man haver fått
många utländska lånord in i indoariskan - speciellt nyindoariskan, men även
sanskriten fick in en del, før exempel helleniskans kendra, hvilket
betyder ‘center’. Man bleve hårt influerad, språkligt sett, av persiska og
arabiska, oftast i persifierad form, då flere muslimska riken instiftades i
norra Indien. Detta synes bäst i administrationsspråken samt i de överlag
urbaniserade ditona - även om användningen av denna persiska termenologi gått
något bakåt. Detta är även en av de få skiljelinjerna i hindi-urdu-frågan där
urdiskan mottagit mångt fler muslimska, oftast persiska, lånord, exempel på
sådana äro ‘kärlek’ som på hindi heter prem men på urdu muhabbat,
‘fred’ på hindi mel men itmīnā på urdu, og så vidare. Det var portugisiskan som var det första, efter
helleniskan, europeiska tungomål som hade chans att påverka de indiska språken.
De portugisiska lånorden är inte lika numerösa som persoarabiskan eller den
senare engelska påverkan, men det är en del vanliga ord som ‘fönster’, og så
vidare, som kommo därifrån - många av orden har domesticerats i den grad att
deras ursprung inte längre kan skönjas genom att enbart titta på dem. Av
naturliga orsaker så hade portugisiskan störst inflytande på kustområdenas
språk, lånorden äro mest frekventa i följande tungomålseliga ordning,
konkaniska, det huvudsakliga
språket i Goa som ibland skrives med det latinska alfabetet, sinhalesiska, marathiska, bengali,
gujuratiska og först sedan hindi-urdiska samt andra språk. Vanligtvis gäller
att språk vid kusten har mer portugisliknande former, enär de avtar alltmer ju
längre inåt landet man kommer, exempelvis så heter ‘fönster / vindöga’ på
portugisiska janela, på sinhalesiska janēlaya, på bengali jānālā och på hindi janglā. Under 1800-talet formades språken till vad de äro idag och de fingo
også stora influenser från engelskan till följd utav kolonisationen, med många
lånord som följd. Som exempel kan givas baink, film, hoţal samt sinema,
den utbildade befolkningen använder ehur många fler lånord än övriga, om de ej
välja sanskrit som lånbas istället hvilket icke äro helt ovanligt - ibland så
mycket att man kan tala om ett utvecklat kreolspråk. Men man haver även inlett
en indiolisering av språket och försökt att skapa nymodigheter med den äldre
sanskriten som grund - språken bliver genom detta så att säga sanskritiserade,
men detta istället för att bliva anglifierade eller, när det gäller
vetenskapstermenologi, latiniserade eller helleniserade, hvilket kan ses som
ärevördigt av vissa.
~
Axat, samt moddat, från boken Europas tungomål.
Taggar: Europas tungomål, indoariska, Indien, portugisiska, engelska, persiska, språk, inlån, ord, int
Nessun commento:
Posta un commento