venerdì 11 dicembre 2009

Kurdiskan och kurderna i turkiska Kurdistan

~




Inom Turkiets gränser finns inte bara turkiska språk även om Turkiet länge hart när inbillat sig detta, utan även exempelvis iranska språk, t.ex. det mer än väl kända kurdiskan som hereditärt tillhör den indoeuropeisk-iransk-nordvästliga språkgrenen, till skillnad från turkiskan vilket är ett altaiskt språk.

Kurdiska är ett tungomål som är väldigt differentierat i ett otal varianter där ‘kurdiska’ allena är en samlingsterm för dessa. Skriftspråket finns i två huvudformer, den sydliga-centrala som brukar kallas sorani, hvilken skrivs med en modifierad form av det arabiska alfabetet, och den nordliga som kallas kurmandji och som skrivs med trenne alfabet - det latinska, det kyrilliska och det arabiska. Kurmandji nyttjas från Mosul och norrut emedans sorani har blivit det officiella i Irak, till nackdel för alla andra kurdiska språk som finns i landet.

De talade tungomålen finns i en mängd olika sinsemellan oförståeliga tungor, de som finns inom Turkiets statsterritorium är tillhörande en -nordlig gren som bl.a. har bayazidi, buhtâni, även kallat jeziriska, guwiiska, qochâniska, surchi, alburziska, sanjâriska, birjandiska, shikakiska samt hakkâriska som inhörande språk. Denna nordkurdiska har bevarat flere för kurdiskan arkaiska drag, språken är även sinsemellan i olika grad klart åtskiljbara även om de nyttjar samma skriftspråk.

Det finns även de mål som inte kan sättas in i några av de vanliga subgrupperingarna då de i avsevärd grad skiljer sig från övriga kurdiska språk, om de nu överhuvudtaget skall benämnas som kurdiska; för Turkiets del så är dimli, eller zâzâ / zazakiska, nämnvärt. Ordet ‘dimli’ står för både språket såväl som talarna emedan språket annars benämns ‘zazaki’ och talarna ‘Zâzâ’. Detta språk trycks till viss del i Tyskland och både tidskrifter såsom böcker finns att tillgå. Även om lingvister i över hundra år erkänt zazakiskan som ett icke-kurdiskt språk så har man fortsatt att benämna talarna som kurder. Zazakiskan talas i det övre eufratiska flödet i områdena kring Bingöl, Diyarbakır och Elâzı vid sjön Keban Gölu och talarna är i antalet 1-3 miljoner beroende på hur man räknar.

Ett till zazakiskan närstående språk är nordzazakiskan eller kirmanjkiskan som kanske har 140 000 talare i främst Tunceli- och Erzincanprovinserna uppdelade på tunceliska och vartoiska varianter. Vissa för in dessa till de kurdiska språken, dock är viss osäkerhet rådande, men man kan åtminstone med säkerhet säga att zazakiskan är ett nordvästiranskt tungomål

Den äldsta bevarade kurdiska litteraturen skrevs på 1500-1600-talen av diktare som gjorde detta på nordkurdiska. I förtryckarstaten Turkiet så har all publicering på kurdiska varit förbjudet sedan nationalistetatisten Atatürks dagar framtills helt nyligen, hvilket har gjort att en hel del trycks i Europa och då främst på kurmandji emedan det i Iran og Irak har tryckts en hel del på sorani. Sverige är dessutom det land i världen där flest böcker gavs ut på kurdiska, främst på kurmandji, under 1980 samt 1990-talen varhän man kallar landet ett kurdiskt litterärt centrum, och då bor det ändå bara 25-30 000 kurder i landet.

Fram till 1991 var det t.o.m. förbjudet att överhuvudtaget prata kurdiska inom Turkiets gränser, man kallde språket tidigare för bergsturkiska. Kurdiskan borde givetvis vara det normala språket i skolan inom Kurdistan, dessutom så borde språket ha en officiell ställning åtminstone i Kurdistan, men varför inte i hela Turkiet då det turkiskledda kriget i Kurdistan resulterat i en etnisk rensning i stor omfattning där kurder flyttat västerut, men inte bara till följd av krigstillståndet utan flytten har även grund i ekonomiska förhållanden, både till det fria Västeuropa eller till västra delar av Turkiet och dess slumstäder. Mottot ‘en stat ett språk’ är något verklighetsfrämmande och varje individ borde ha rätt att utöva sina kontakter med myndigheter på det språk man själv tillhör.

Till och med EU har erkänt kurdiska som ett europeiskt minoritetspråk och ger stöd till skolundervisning i språket, hvilket aldrig tidigare hänt för språk som inte har någon längre historisk grund inom EU’s områden. Då det beräknas finns omkring 2 miljoner kurder i unionen så ter det sig positivt och man kan ju ana att en politisk pik ligger bakom stödet - det torde ju även vara dags att stödja andra nyare invandrarspråk inom EU. Exempelvis arabiska och berbiska språk.

Om man i Turkiet dessutom decentraliserar styret så att stor lokal och regional suveränitet erhålls så är det desto bättre ur demokratisk synvinkel, samtidigt som man sannolikt härmed skjuter hål på de flestas, dock oftast inte allas, separatistiska åsikter - hursomhelst så är det genom demokratiska medel som separation kan ske i en demokratisk decentraliserad stat, i förtryckarstaten Turkiet får kurder inte ens demonstrera för en fredlig lösning på den kurdiska konflikten. Turkiet har inget val om de vill bli accepterade internationellt och om de vill komma med i Europeiska Unionen så småningom, de måste helt enkelt minska och ta bort det kulturella förtrycket av kurderna, de måste minska militärens roll i samhället och respektera demokratins spelregler fullt ut - detta även för separatistiska åsikter. Att bränna ner hundratals byar, förfölja författare, fängsla journalister, fängsla och döda fredliga politiker, döda, tortera eller malträtera människor hör inte den civiliserade världen till, eller sådana direkta löjligheter som att förbjuda kurdiska namn innehållandes bokstäverna q, w och x med anledning utav att dessa bokstäver ej finns i turkiskan, andra namn skall nu få nyttjas men det blir ej så många kvar med exludering av namn innehållandes dessa i kurdiskan vanliga bokstäver. Ett nyttjande av dessa bokstäver kan ge upptill två års fängelse, något alla turkar bör tänka på när de knapprar in en www-adress på Internet. Nu nyligen har denna policy ändligen ändrats.

I försök att blidka EU samt den europeiska opinionen så har man ehuru på senare år genomfört en rad reformeringar, bl.a. så blev det år 2003 legalt att sända på kurdiska i TV och radio, bara något år före detta så stängdes en TV-kanal för att de sänt gamla kurdiska sånger. Fem timmar i veckan var nu tillåtet men det fick inte vara några barnprogram, och det får givetvis inte gå emot författningen. Även andra reformer kom i början på 2000-talet, bl.a. att kurdiska och andra språk får utläras i privata skolor, det blir tillåtet att i skrift kritisera militär, regering, samt den turkiska identiteten m.m. Från 1 januari 2009 finns även en kurdisk TV-kanal i statlig ägo, när premiärministern öppnade den gjorde han så på kurdiska. Alla dessa befriningar var strängt reglerade men nu verkar det som en mer frihetlig linje är på väg att ta sig in.

Turkiet erkänner inga etniska minoriteter, förutöver sådana som erhållit specialrättigheter, d.v.s. t.ex. greker, utan erkänner enbart religiösa sådana i enlighet med islam, och då kurder och turkar har samma religion så inbefaller ingen åtskillnad. Denna tradition behöver inte nödvändigtvis brytas, ty det räcker att erkänna varje individ och denna individs rätt till självbestämmande i t.ex. kulturella frågor för att åstadkomma en rättfärdig politik grundad på de mänskliga rättigheterna. Den etniska blindhetspolitiken är att föredra, men då skall inte en etnicitets kultur vara legalt dominant utan jämställdhet måste råda, individ för individ.

Till detta bör ju även nämnas att hela den turkiska staten är bildad och uppehållen av en turkisk etnicitet, hur genetiskt blandad denna än må vara, och det är det turkiska språket, d.v.s. inte de religiösa språken, som är det enda officiella ~ att påstå att Atatürks verk inte gick i nationalismens etatistiska spår är att totalt förneka historien, ehuruväl var det ej en nationalism grundad på ‘ras’ - Kemal själv var dessutom makedonier av blandat etniskt ursprung. Den turknationalistiska kemalismen har kommit att bli en egen subideologi, inte helt olik gaullismen, som likt den nyss nämnda går i centralismens fotspår.

Den barbariska politiken gentemot kurderna måste stoppas, ett sätt att inte hamna i etnicitetens fålla är att omgöra staten till en federation av olika regioner som i sin tur är uppdelade på mer lokala kommuner - alla dessa strata bör ha stor suveränitet. Då kurdernas politiska fraktioner i alla tider haft problem att hålla ihop så behöver man heller inte nödvändigtvis tala om alla kurder i alla länder som har områden som innefattas av Kurdistan, utan Turkiet och andra länder som vill erkänna individers rättigheter kan säkerligen komma fram till olika lösningar utan att detta är ett större problem. Situationerna ser ju ganska olika ut i de olika länderna, hur det irakiska Kurdistan kommer att utvecklas kommer att vara en intressant fråga långt fram i tiden.

Gällande Turkiet så bor kurderna främst i det område som därledes kallas Kurdistan, hvilket är ett bergigt område i stora delar av östra Turkiet, norra Irak, nordvästra Iran, en mindre remsa i nordligaste Syrien öster om Eufrat och västligaste delen av Armenien, men de lever också i exil i Västeuropa och Libanon - Kurdistans geografiska utbredning är jämförbar med Frankrike hvilket kan illustrera dess omfattning. Kurdernas antal är givetvis osäkert, men en inte allt för populistisk räkning är att det i Turkiet kanske finns omkring 11-15 miljoner kurder, hvilket är ungefär hälften av det totala antalet.


Kurdisk historik i korthet
Som vanligt äro bland världens folk så är kurdernas etniska ursprung höljt i dunkel, hvilket leder till olika teorier, deras egna mytbildning oräknat. De tillhör ehuru den iranska stammen som ju bl.a. språket förtäljer, kurderna själva menar ofta att de härstammar från mederna emedan andra vill föra härstamningslinjen till kardukerna som var ett bergsfolk som omnämns i Xenofons Anabasis – hursomhelst så kom efter den arabiska erövringen under 600-talet en blandning av iranska och iraniserade folk att benämnas som tillhörande det kurdiska folket.

Kurdiska ‘stater’ har funnits i gångna tider, dessa har ehuru ej inkluderat hela Kurdistan, ett exempel är det marwanidiska riket emellan 990-1096, men man har enbart dålig kännedom om den kurdiska historien under den efterkommande mongoliska och turkmenska tiden. Under 1500-1600-talen kämpade safavider och osmaner om området, men i freden som ingicks 1639 så fick osmanerna den större delen av Kurdistan som vid tidpunkten var uppdelat på ett flertal relativt självständiga furstendömen. Osmanerna erövrade aldrig Kurdistan och de tillsatte en kurd att styra regionen under tiden krigen emellan safaviderna och osmanerna varade, denne fick ta säte i områdets huvudstad Diyarbekir. Men när freden kom i vilken det Osmanska riket dåledes erhöll större delen av Kurdistan, så ville man även införliva detta i det osmanska centralistiska förvaltningssystemet och härefter uppkom de kurdiska oroligheterna. Ottomanerna var starka nog att försöka bryta de mer eller mindre självständiga emiraternas makt i början på artonhundratalet, hvilket på vissa håll skapade viss konflikt, men det var mer deras personliga makt de eventuellt slogs för än för den kurdiska sakens skull. I och med emiratens försvinnande uppstod ett maktvakuum som då sufistiska ordnar till viss del fyllde, varvid ordnarnas shejkiska ledare i många hänseenden övertog emiraternas makt fast mer på inofficiell grund. Vissa av dessa bildade miliser och gjorde exempelvis räder i Iran och en tanke om kurdisk enighet verkar ha grundlagts. Bl.a. börjar frihetlig poesi och historia att skrivas och försök till uppror görs. I Sèvresfreden 1920 antydes klart att Kurdistan och Armenien skulle beviljas självständighet, men kurdernas nuvarande uppdelning slogs igenom 1923 i Lausannefreden, Mosuldistriktet som var en tvistefråga emellan Irak och Turkiet tillföll Irak genom NF:s försorg 1925 och nu är det det irakiska Kurdistan som innehar störst självständighet av de kurdiska områdena.

Innan den nya turkiska statens upprättande så fanns således en självständig kurdisk statsbildning, och tidigare fanns således flera, som dock införlivades i Turkiet, hvilket ehuru ej ledde till att de kurdiska statskraven försvann. För kurdernas del så är det ganska tragiskt att Sèvresfreden ej blev gällande, speciellt med tanke på att det besegrade Ottomanska riket skrivit under men ej ratifierat fördraget innan regimen föll.

Till den kurdiska statshistoriska historien skall även läggas Mahabadrepubliken som varade ungefär ett år från januari till december 1946 i det iranska Kurdistan, samt autonomin i Irak i nutid.

Kemal som appellerade för muslimsk enighet gentemot de kristna armenierna i sin agitation fick massivt stöd av kurderna, hvilket nu i efterhand skall vetas kanske inte var det bästa alternativet för dem. Hursomhelst, genom sin blodiga kamp fick Kemal omförhandlat fredsfördraget till Turkiets fördel i och med fredskonferensen i Lausanne, hvilket resulterade i fördraget från 1923 där Turkiet tillerkändes full suveränitet över östra Thrakien och hela Anatolien, inklusive de numera turkiska delarna utav Kurdistan. Vid några tillfällen erkändes kurderna som en nationell enhet från officiellt håll, men det blev snart uppenbart att Kemal var ute efter att skapa en centralistisk enhetsstat byggd på turkisk grund.

1922 avskaffades sultanatet och 1924 kalifatet, vid denna sistnämnda tidpunkt förbjöds även allt som associerades med förekomsten utav en separat kurdisk identitet, t.ex. kurdiska föreningar, publikationer, religiösa brödraskap, skolor m.m. Följden blev tvenne stora uppror, 1925 och 1927-31, som slogs ner och härefter påbörjades en massiv diskriminering av kurderna som bl.a. tog sig uttryck i deportationer, massmord och infiltrering av turkar i Kurdistan. Kurder började benämnas som bergsturkar även om de inte alls tillhör den turkiska nationaliteten. Den kurdiska kampen har sedan dess haft sina rättmätiga krav på åtminstone viss självständighet och respekt för kultur och språk.

Efter att den turkiska förbudslinjen påstartats grundas den kurdiska organisationen Azadi, ‘Frihet’, och i februari 1925 skedde det första upproret. 1925 års uppror spred sig dock aldrig bland de kurdiskbefolkade områdena och en av de stora anledningarna till detta var att upproret var begränsat till zazakitalande. Upproret gav dock den turkiska staten en förevändning att aktivt ta itu med det de såg som det kurdiska problemet och flera tusen mördades och flera hundra byar raserades. Kemal införde enpartisystem och regimmedlemmar talade rasistiskt om kurderna som de menade skulle utdö själva p.g.a. ihållande mentala och kulturella fattelser. Det andra upproret skedde vid Ararat och slutade även det med turkiska massakrer en masse på civilbefolkningen. Det massiva förtrycket ledde till en lugnare period under trettio år, men Kurdistan kvarhölls som en militär zon framtills 1966. En alltmer påfallande urbanisering togs vid i de kurdiska områdena under 1950-1960-talen och man kan säga att det var bland de nya urbana kurderna som den nya frihetsrörelsen för kurderna uppkom, speciellt bland de som utbildat sig.

Den militärkupp som skedde 1960 ledde till Turkiets dittillsvarande mest liberala konstitution med yttrandefrihet och fri press, men när kurderna började påpeka den kurdiska frågan, och dessutom ibland på kurdiska, ändrades detta kvickt och kurder arresterades emedans deras publikationer indrogs. I likhet med situationen i andra länder så splittrades stora delar av befolkningen, inklusive kurderna, i de olika ideologiska genrerna och en relativt öppen kamp uppstod. De flesta kurderna rörde sig i vänsterfalangerna då de flesta turkiska högerrörelser även var mer eller mindre nationalistiska emedans vissa, t.ex. de ‘Grå vargarna’, var direkt rasistiska, hvilket dock ej hindrade en mindre del kurder att ingå i rörelserna, men flertalet tillät sig ingå i vänsterrörelser som även emotgick det traditionella kurdiska samhällslivet. Att en konflikt skulle utbryta var uppenbart och den kan sägas ha startat i och med den massaker, med över hundra döda, som de Grå vargarna utförde på alevitiska kurder 1978 och som sedan efterföljdes av en tjugomånaders lång dödskarusell som först stannade upp efter att nära 4000 människor dödats.

1984 gjorde Partiya Karkari Kurdistan eller PKK, ‘Kurdistans arbetarparti’, sig kända genom attacker på två arméposteringar dödandes 24 soldater. PKK med sin marxist-leninistiska ideologi såg sig som fiender, till den turkiska staten, högern, den turkiska vänstern för dess ovilja att erkänna kurderna, men framförallt till den kurdiska markägarklassen och det var gentemot dessa familjer man påbörjade sin blodiga kamp. Under årens gång har man dock tonat ner sin vänsterfanatism till fördel för en kamp om kurdiska rättigheter. Denna omvändning har varit till fördel för PKK-rörelsen då en stor del av kurderna ej såg med blida ögon på deras blodiga kamp mot hela kurdiska familjer, d.v.s även indirekta fiender, men man märkte ganska snabbt att den turkiska staten var än mer förtryckande än PKK i sin kamp om herraväldet, hvilket ledde till att många fler blickade åt PKK’s håll och till att PKK härmed fann sig nödgade att omvärdera sina prioriteringar till fördel för kampen om kurdernas kollektiva rättigheter.

Mer fredliga partier som verkat öppet till fördel för den kurdiska frågan har ideligen kriminaliserats och även om det varit juridiskt legitimt att publicera sig på kurdiska har det de facto varit illegitimt. Bl.a. har de som så gjort förföljts och förtryckts och även ofta arresterats för separatism eller så har de helt enkelt mördats, t.ex. de 17 journalister på tidningen Ozgur Gundem som existerade i knappt två år. Kurder har framtills nu istället kunnat publicera sig i Europa, där det även finns en kurdisk TV-station med bas i Bryssel, London og Stockholm. Då Turkiet har insett sin ohållbara hållning gentemot den stora kurdiska minoriteten om de någonsin skall ha en chans att komma in i den Europeiska unionen, så har man på senare tid mer än tidigare börjat beakta kurdernas kulturella rättigheter, men tiden får utvisa huruvida dessa rättigheter implementeras.

För kurderna, precis som alla andra minoriteter, skulle det vara en stor fördel om Turkiet får komma in i EU.

~









Anatolien, Kurdistan, Transkaukasus, ingår i boken Europas tungomål.

Om Turkiet se även mina:
Turkiet - Eurasiens kärnland
Den Heliga Ligan - Öst och Väst, insieme
Armenierna i Turkiet

Andra om: , , , , , , , , , , , , , int



34 commenti:

  1. Jag orkar inte läsa hela inlägget (det gör väl ingen), men vill bara säga att EU inte tar in rasistiska nationer för att det skall bli bättre senare. Reformerna måste göras först, och det kommer inte att hända - någonsin.

    RispondiElimina
  2. Jag orkade läsa! Tack! Dottern är halv zaza och halv polack och när hon nu håller på att lära sig pappas språk så snappar jag också upp en del, vilket är riktigt kul.

    RispondiElimina
  3. För övrigt tror jag att Gummifarbror har fel.
    Om en av ungarna i dagisgruppen inte kan uppföra sig hjälper det föga att ställa honom (eller henne - jag har en genusdag) i skamvrån och invänta att han (eller hon) blir snäll.

    RispondiElimina
  4. Tack, för att du orka läsa:)

    ah zaza, nice.

    Turkiet är för det första inte rasistiskt, för det andra så har EU en välgrundad historik att plocka upp stater som är i velet och kvalet, exempelvis de på den Iberiska halvön när de precis avkastat sig diktaturerna där, eller en hel del utav de Östeuropeiska staterna som inte ännu uppfyller alla kraven.

    Sverige har t.ex. inte skrivit under FN-konventionen som skall gälla för samer, även om man efter mycket om och men erkände deras språk lite sådär.

    RispondiElimina
  5. Vad har du för källor? märkligt nog påstår du att kurdiskan var förbjudet fram till 1991, vilket är helt fel. kurdiskan har varit förbjudet under c:a 5 år under 80-90- talet vilket jag tycker var fel att det var så. Dessutom påstår du att det har funnits ett land (kurdistan), jag har aldrig påträffat ett sånt land i gamla historia böckerna, först i böcker som är tyckta efter 90-talet går det att påträffa om sådana påståenden.

    RispondiElimina
  6. Tack, Steve!
    Visst lite faktafel kom med men du har imponerande kunskaper sammanlagt och skrivandets gåva.

    Anna , du låter inte polsk ?

    Vill inte heller att Turkiet kommer med i Eu , men det är för att jag är Eu motståndare :)

    RispondiElimina
  7. Vadå 'kurder'. Alla 'vet' ju att det inte finns några svenskar eftersom det strömmat in folk från alla kulturer i alla tider.

    Så vad fan är kurder? Ett isolerat halvdjur till folk som pippat kusiner i tusen år? De tror jag inte.

    Inse fakta - begreppet etnicitet existerar inte. Finns det inga svenskar finns heller inga kurder.

    Och vad ska de då med ett eget land till? Det har ju inte vi 'svenskar'.

    RispondiElimina
  8. Vad är det som är så fel? Dem jobbade ihop med PKK medans dem var med i Turkiets regering allså dem försökte spela dubbel spel.
    Turkiet gjorde som Spanien.
    DTP nära kontakt med PKK ska dem lösa kurd frågan då är det kört :)

    RispondiElimina
  9. Öst Turkiet är varken kurdiskt eller turkiskt. Det var armeniskt i 4000 år ända till 1915 som hände folkmord på armenier av turkar med hjälp av kurder. Turkar lovade kurder den tiden att överta armeniska landet om kurderna skulle hjälpa de att utrota det armeniska folket. Kurderna gjorde det men turkarna svek de och då började problemet.
    Kurderna har bäddat för det och bollen är rund.
    Noubar är armenier

    RispondiElimina
  10. Ayatollah Asshola12 dicembre 2009 10:12

    jag håller med dig anonym

    RispondiElimina
  11. "märkligt nog påstår du att kurdiskan var förbjudet fram till 1991, vilket är helt fel. kurdiskan har varit förbjudet under c:a 5 år under 80-90- talet vilket jag tycker var fel att det var så."

    Efter kuppen 1980 förbjöds kurdiskan framtills 1991, så vitt jag vet:)

    Tackar i övrigt

    RispondiElimina
  12. Östra Turkiet var armeniskt fram till 1915:)

    Det var det roligaste jag hört på länge. Någon som aldrig har öppnat historieböcker.

    Turkarnas existens i nuvarande geografiska området och lite till har funnits i 1000 ÅR.

    1923 bildades Turkiska republiken (Osmanska riket som hade bildats av Osman I (turkisk påbrå), år 1299rasade samman år 1922 efter att ha existerat i 623 år), därefter bildades Turkiska Republiken.

    Innan dess hette samma geografiska området för Seldjukiska riket som fortfarande tillhörde Turkar!

    Turkar har som sagt funnits där i 1000 ÅR. Se också nedanstående link för att lära dig lite historia:

    http://www.mapsofwar.com/ind/imperial-history.html

    RispondiElimina
  13. Mycket intressant och lärorikt inlägg. Dessutom välskriven konklussion ang. Turkiet, Kurdistan och EU. Tack!

    RispondiElimina
  14. Öst Turkiet var aldrig Armenisk din idiot öppna själv historia bok, folkgrupper gått fram o tillbaka, 5000 år sen bodde hitteter där sen
    persen armenier greker turkar kurder så går det.

    RispondiElimina
  15. Alla svartskallar benämns som turkar även om de inte alls tillhör den turkiska identiteten.

    Kurder behärskar inte ens det turkiska språket i områdena Lando nämner. Det abnorma ligger i den undermåliga turkiskaundervisningen. Jag bävar inför tanken på ett Turkiet som gör brödrafolk främmande för varanda. "Svenska som andraspråk" har faktiskt en funktion för svenskfödda gymnasielever.

    I Turkiet är Istanbulturkiskan det officiella skrivspråket. Med ett svartahavsturkiskt tal tas du inte på allvar annat än i Svartahavsområdet. Hvilken officiella kurdiska föreslår Lando?

    Vad jag vet står kurdiska "frihetskämpar" i tacksamhetsskuld till turkiskan. Den kurdiske gerillaledaren Ap-dulla Ödlan, vars naturliga habitat ligger i bergen, har uttalat sig om att turkiska var det talade språket på PKK-sammankomsterna. Han påtalade också att i en eventuell kurdisk statsbildning måste turkiskan tjäna som officiellt språk, fram till hundraårsjubileumet åtminstone, för att en överhuvudtaget gemensam kurdiska överhuvudtaget ska komma på tal.

    Det finns platser i Turkiet där turkiskan möts av arga blickar och där turkiska medborgare av kurdisk bakgrund mottar hot av DTP:s valrörelse. DTP är ett förtryckarparti som enbart bedriver identitetspolitik för kurder. DTP uppagiterar sina anhängare till våldshandlingar och hänvisar till en våldtäktsman och erkänd terrorist med 30 000 liv på samvetet som sakkunnig i frågan.

    Här träder den turkiska författningen in. Häromdagen dog 16-åriga Serap som brännskadades i bussen på väg hem från skolan. 7 soldater sköts till döds i dagarna. DTP försökte rentvå PKK som senare tog på sig ansvaret för terrorattackerna. Turkiet är en rättsstat. I Spanien hotar Batasuna rättssäkerheten varför partiet är förbjudet.

    Lando, du blundar för barbari när det kommer till kurder. Fredliga lösningar!

    Lando, jag har bokstäver i mitt turkiska namn som inte finns i det svenska språket. Bör jag ge mig ut och bomba kollektivtrafiken?

    Lando, nödvändigt att spekulera om Mustafa Kemal som makedon, grek, jude, alban etc.

    Lando, alla kurder i Västeuropa lever inte i exil även om terrorkulturen blomstrar här. Övervägande antalet kurder har emigrerat av ekonomiska skäl.

    Lando, DTP motsatte sig den statliga kurdiska TV-kanalen du omnämner.

    Lando, du kanske vill beskriva turkarnas öde om inte Mustafa Kemal hade funnits.

    Gummifarbror, reformerna kommer att äga rum. Det finns inget ungt blod i politiken.

    Anna Ekelund, Turkiet är inte rasistiskt.

    RispondiElimina
  16. Tack för ett stycke intressant läsning. Jag hoppas du skriver mer om kurder i fortsättningen, men oavsett vilket så kommer jag att följa din blogg. Mvh Şîlan

    RispondiElimina
  17. Till Anonym som förvarar Turkiet: Du är verkligen en fasco-turk. Du borde verkligen skickas til kurdiska områden under den turkiska ockupationen för att bli uppläxad av kurdiska kämpar. Ni kommer aldrig att kunna få kurder att sluta kämpa för Kurdistan och Ni kommer aldrig att ha ett fredlig Turkiet så länge kurder inte får sina rättigheter. En annan sak turkar är egentligen mongoler och tillhör släktet Dingiz Kha.n, en riktigt barbar

    RispondiElimina
  18. 1925 - Första kurdiska upproret i Turkie, pkk har funnits ca 3o-33år. kurdern flera tusen år.Turkiets fader kemal hade ingen far eftersom hans mor a en ho--.Kom inte o säga att turkiet är rättvis land. Tänk dig att folk har fått flera års fängelse bara att man har pratad sitt språk som Leyla Zana är bara ett droppe i havet.

    RispondiElimina
  19. 1- Turkiet kämpar inte med kurder utan med PKK som terrorstämplades bl.a av USA och EU. PKK's mål är att bilda en egen stat i dagens östra Turkiet å kämpar för det målet (vad än dem skulle säga idag för att få sympati), inte för kurdernas rättigheter.

    2- DTP kämpade för kurdernas (jag tycker t o m turkarnas) rättigheter i Turkiet eftersom dagens konstitution begränsar väldigt mycket i individen's liv. Tyvärr lever idag Turkiet's samhälle under grundlagar som pushades genom efter militärkuppen i 1980. Den har nästan ingenting att göra med första konstitutionen av första parlamentet i 1921. Jag vill dock påpeka att den förtryckar inte BARA kurder utan alla! Det var inte bara kurder utan även vänster- eller högeranhängiga Turkar som tortyrerades i Diyarbakir fängelset t.ex!

    3- DTP är avstängt eftersom dem hade koppling till PKK som är förbjuden av parlementet där dem satt för att tjänstgöra befolkningen av Turkiet.

    Min slutsats: Klarar man inte att försvara kurdernas rättigheter utan att ta avstånd från PKK (våld och beväpnad kamp), bör man inte sitta kvar där. Vi förväntar oss att ett parti som sitter i Turkiet's parlament ska vara bakom våra soldater (består även av kurder) som skyddar våra gränser så att jag sover i fred i Istanbul, så att alla turister kan sola & bada utan oro och inte bakom PKK jävlarna som mördar dem eller hotar med terrorattacker.

    "En Turk från Istanbul"

    RispondiElimina
  20. @diverse anonyma:
    Jo, jag är helpolsk men född i Sverige. Polska är mitt modersmål och jag talar det flytande. Svenska har jag talat sedan jag var sex år. Dessutom är jag en så kallad "riktig" polack, inte den judiska varianten ;-)

    Apropå anonyms "Turkiet är inte rasistiskt". Nähä? Har jag påstått det? Att Turkiet inte har varit särskilt smidiga vad gäller sina minoritetsgrupper kan man väl däremot slå fast. Men vilket land har det? Sverige borde ligga under skämskudde (och det måste vara en stor jävla kudde om alla andra nationer också ska få plats).

    En annan undran: Ni som lämnat ett land (eller vars föräldrar har gjort det) och nu lever i Sverige, hur aptitligt är det om ni fortfarande bär nationalismen med er som en sunkig snuttefilt? Att okritiskt hålla på sitt eget känns lite unket.

    Till sist: Jag får ibland ryck att läsa långt. För något år sedan svepte jag Tusen och en natt och skrattade gott åt hur kurderna framställdes. Kortfattat: Smådumma, godmodiga (läs: lättlurade) och med stor övertro på sig själva. Hmmm...
    ;-P

    RispondiElimina
  21. Mycket intressant läsning! Känner igen en del men mycket ny kunskap har inlägget tillfört mig.

    Hoppas på fortsatta inlägg inom den kurdiska frågan....

    RispondiElimina
  22. Jag lämnar ett allmänt tack till de ovan som framfört sunda, tänkvärda och goda kommentarer.

    Angående frågan o förhoppningen kring fler 'kurdrelaterade' alstringar, så absolut kommer jag skriva mer om kurderna/kurdiskan, och turkiet, men det sker inte dagligdags utan det kan ibland vara lite långt emellan alstringarna.

    Tack för inspirationen.

    RispondiElimina
  23. Vadå 'kurder'. Alla 'vet' ju att det inte finns några svenskar eftersom det strömmat in folk från alla kulturer i alla tider.

    Så vad fan är kurder? Ett isolerat halvdjur till folk som pippat kusiner i tusen år? De tror jag inte.

    Inse fakta - begreppet etnicitet existerar inte. Finns det inga svenskar finns heller inga kurder.

    Och vad ska de då med ett eget land till? Det har ju inte vi 'svenskar'.

    Varför ska Turkarna ha ett land då?
    Vad är en Turk då?

    Sedan kan jag berätta för er som tror sig ha läst historia, så var det Assyriska och Babyloniska riket i de trakterna först innan någon annan nation existerade.

    RispondiElimina
  24. Anna Ekelund: Det är ingen här som håller på sitt eget vad jag ser? Jag har inte gått ut med ett försvarstal till Turkiet och jag har verkligen inte skrivit något som kan uppfattas till Turkiets fördel. Jag har kritiserat DTP. Jag här även riktat i sakfrågan obefogad kritik mot Turkiet. Hur tycker du att staten ska förhålla sig till ett parti med tydliga kopplingar till en terrororganisation? Du som är mamma, 16-åriga Serap som dog i terrorattacken är någons dotter. Hur rättfärdigar du att Turkiet inte ska vidta sanktioner mot terror? Vari ligger den fredliga lösningen av konflikten när PKK dagligen hotar rikets säkerhet? Jag är mer nyfiken på varför minsta kritik mot det kurdiska partiet eller mot kurder överhuvudtaget måste tolkas som turkisk nationalism? Och hur kommer det sig att du i spydigaste ton förutsätter att "vi som lämnat ett land (eller vars föräldrar har gjort det)" är nationalistiska? Vad vet du om hur min familj lever i Sverige?

    (Jag missade att Gummifarbron släppt kommentaren om att Turkiet är rasistiskt.)

    RispondiElimina
  25. Men jag tänker inte be om ursäkt för att jag önskar en mindre partisk debatt - som ni välkomnar kurdisk terror i Turkiet för att vi färdas tryggt i kollektivtrafiken i Sverige.

    RispondiElimina
  26. @Anonym (vanskligt att vara anonym för då blir det bökigt att kommunicera med rätt anonym i kommentarsfälten. Skyll er själva): Nu talade jag inte om nationalism med en specifik "Anonym" utan ifrågasatte fenomenet i sig.
    Man skriver "kurder" och snabbt dyker det upp folk från höger och vänster som håller på den ena och den andra, och blir kinkiga om man till exempel säger att Mustafa Kemal hade makedonskt påbrå eller som i ett anfall av tourettes måste repetera att kurder har pippat kusiner i årtusenden - sant eller ej.
    Varför så känsliga?

    RispondiElimina
  27. Du vet mycket väl att du också riktar dig till oss i kommentarsfältet i och med att du använder "ni". Det är ditt sätt att bemöta kritiken ser jag, att förmoda saker. Nu antyder du också att jag är kinkig: Mustafa Kemal kan mycket väl vara makedon, det ändrar inte hans person och det tillför inte diskussionen annat än just spekulationer. Det är faktiskt du som visar tecken på överkänslighet. Återigen och oprovocerat tvingar du in folk i ett sjukligt tourettesfack istället för att svara på mina frågor och hur terror kan vara berättigat.

    RispondiElimina
  28. @Anonym: Nej, terror kan och ska inte vara berättigat - från något håll. Civilisation innebär att man lämnar boxhandskarna hemma. Att jag inte svarade på det tidigare beror på att det är så självklart. Din fråga är ungefär lika insinuant som att ställa frågan: "Hur kan man tycka att det är okej att misshandla dina barn?" och sedan bli putt om ingen känner någon direkt vilja att svara.
    Specificera frågan så kanske du får ett vettigt svar från någon.

    RispondiElimina
  29. Vilket för oss till ruta ett där du försöker slingra dig ur ditt eget påstående sedan du blivit påkommen att du reagerar per automatik, eller som du bäst uttrycker det "i ett anfall av tourettes", när du oprovocerat ger dig på turkarna i kommentarsfältet.

    RispondiElimina
  30. Mycket bra läsning och tack Anonym för att du tar upp raka sakfrågor än Anna Ekelunds tomma påståenden.

    Ingen äger världen men vi bor och lever som vi gör idag. Turkiet bildades med mottot "ett land, ett språk".

    Jag är halvkurd men jag avskyr ordet Turkiska Kurdistan. I Sverige används detta flytigt och medvetet av media. Detta stödjer terrorn och är i linje med vad PKK gör på fält mot Turkiet.

    Om landet börjar delas som kurderna kämpar för kommer vi åter mötas med de villkoren som fanns vid Sevres fredsföredraget. Det är just därför är det viktigt att mottot "ett land ett språk" hålls fast och dessa terrorister slutar kämpa för utopiska saker. Om Turkiet delas i bitar kommer kurderna inte att ha någon makt i alla fall. De kommer återigen bli utnyttjade av större makter. Se norra Irak och USA:s "stöd" för kurderna.

    Läs och njut (speciellt vissa som påstår sig gilla läsa långa texter)

    http://tuf.nu/forum/index.php?action=printpage;topic=57.0

    samt

    http://en.wikipedia.org/wiki/Treaty_of_S%C3%A8vres

    "fred hemma, fred i världen!"

    RispondiElimina
  31. @Brast; Vad är det för "tomma påståenden" jag beskylls för? Att jag drog en dagisliknelse? Att jag sa skämskudde?
    Äsch, jag kunde inte låta bli att retas när jag såg uttalanden av typen "armenier är bäst", "kurder pippar kusiner" och annat smått och gott i kommentarsfälten.

    För övrigt kul att det tickar in så måna kommentarer på denna ypperliga blogg. Steve Lando regerar!

    RispondiElimina
  32. Jag håller med Gummifarbror lite... Ja, Turkiet är ett rasistiskt land fast de är också fattiga vilket är därför de inte kan gå me i EU.
    De kommer aldrig lyckas om de försätter på det viset de gör nu! Det kommer aldrig hända! Ciao :)

    RispondiElimina
  33. När du skriver emirat och riken menar du väl klaner ?
    Kurder har aldrig haft ett land utan levt sida vid sida med den övriga befolkningen.

    Turkar, araber, korsriddare, romare, östromare, byzantier, greker, perser mm har alla härskat där. Turkar längst sen AD.

    RispondiElimina
  34. Nej det har funnits ett antal kurdiska riken av olika slag, såsom ovan skrivs - dock ej omfångandes hela 'Kurdistan'.

    RispondiElimina