sabato 15 novembre 2008

Dhénā

~
durāpanā vāta ivāhám asmi ~
som vinden är jag svår att hålla

iti yā ~ ty, vind
du fagra, min jāye, du livgenererande gudinna
jag blåser in i dig

asuva ~ svävar
till de sju floderna ~ sapta sindhavas
sinnenas plats

till dig ~ túbhyam
samyáñc ~ samvaro
i dig ~ tváyi



















~

den finala vokalen i durāpanā är accentuerat, tillikt initiala i jāye

Ādityas är de sju (ibland annat antal) celestiala solgudarna i rigvedisk hinduisk tro.

+ Dina ådror, Saliga, Deniz yok, Dina ögon

4 commenti:

Anonimo ha detto...

Ett mästerverk*stum av häpnad*
:)

Anonimo ha detto...

Lucifer och Jesus är samma person.

Angie Roger ha detto...

Underbar poesi!

Anonimo ha detto...

För mig är det alltid bilden av trädet.

Vem som helst är välkommen att gå över de fria blomstrande ängsmarkerna, för att en stund få känna trädets värme, livskraften från stammen, och lyssna till orden det sjunger, allt från de genealogiska rötterna, till trädkronans sus, på all världens språk, sången om kärleken och det eviga i dess natur.