~
min själ har mig lämnat
förd till paradisets gyllene nejder
emedans jag i helvetet lämnats
varför kan jag och min själ
ej samjämkas ihop?
En fråga som består
~
Läs även andra bloggare om livet, döden, saknad, smärta, filosofi, religion, själen, paradiset
6 commenti:
Tack så mycket storebrorsan ;-) Hoppas du tittar in fler gånger! /XXX
denna själ, från vilken vi alla kastas ut i en värld av osäkerhet, saknad o rädsla, kan inte besvara denna fråga.
men frågan kan vi ändå ställa och bör ställa.
Filosofina
och kommer att för alltid ställas. Ibland drömmer jag om verkligheten. Det är själen som hånas och säger att dit kommer jag aldrig. För den finns ju inte.
Återkommande tema. Jaget upplever sig vara lämnat under svåra omständigheter. Om man länkar detta jag till den övriga poesin framträder bilden av någon som verkligen gör det bästa möjliga av situationen, mycket engagerad i världen, mycket kunskapstörstig o upplyst, ständigt fylld av omtanke om individerna o av att se dem för vad de är.
I denna gärning stannar jaget ofta upp i tankar kring sin egen existens. Dess relation till sin själ såväl som till världen syns ofta i poesin:
"när vi så möts i själarnas land
där du så redan härskar"
(Till Dig)
"då du ej av denna världen är
så ej jag"
(Dina ådror)
Denna framåtblick mot de älskande själarnas möte blir som sagt desto mer lysande mitt i den konkreta världspoesin. Man kan också se att känslan att vara skild från sin själ väcker ett igenkännande hos många läsare. Kanske är det så, att vi alla mer eller mindre befinner oss åtskilda från vår ursprungliga själ. Kanske är det så, att en del individer, som befinner sig i en något närmare kontakt med sin själ än de flesta, upplever denna separation tydligare. Kanske är det ofta dessa, som blir skalder och ger ord åt vår längtan efter en vision av en värld vi bara glimtvis kan ana?
en fråga att känna igen sig i
utan svar, ännu..
mycket väl förmedlade rader Steve
i många av dina skrivelser känns det att själen talar. här, känns det som att kroppen kommer till tals. jag ser framför mig ett kroppsligt skal som ligger utanför overkligheten och skaver.
en stark text.
Posta un commento