Dåligt samvete vid otrohet

behöver tjejer aldrig ha

men om så vore fallet

kan detta botas samt utnyttjas

efter varje gång du haft sex med annan

låter du killen slicka dig ren

det är både symboliskt som befriande

likväl som underbart skönt

~

+ Femtio nyanser

Wapnö Tåga - Pale Ale

detta är som namnet antyder en lätt samt ljus ale med smaker beståendes utav humle, gräs, halm, jäst, knäck med tydlig beska men även lite sötma, med emfas av torkade aprikoser, nötter samt sirap.

Likt all öl från Wapnå säteri, eller Waabnö, så är den härodlad, d.v.s. allt härstammar från själva gården, inklusive vattnet som elen, man golvmältar till og med själv sin egenodlade malt, även namnen på ölen är från kossorna man har på slottet. Dock ej själva flaskan, etiketten, humlen samt jästen.

~

Judarna på Sicilien

Det finnes en possibilitet att judiska befolkningselement eller åtminstone enskilda individer ankommit Sicilien med de helleniska kolonisatörerna men man vet säkerligen att de absolut så gjorde efter att Romarriket erövrat ön, samt särledes efter man krossat judiska uppror på hemmaplan, enligt historien fördes ett stort antal levantiska judar till ön som slavar efter Jerusalems erövrelse 63 f.kr., prokonsuln Crassus skall ha sålt fler än 30 000 judiska slavar till ön.

Ytterligare inflytt kan ha skett sedan under den romerska tiden i Palestina, og då mer säkerligen efter att romarna krossade det judiska upproret och desturerade deras tempel år 70. En hel del judar valde då att flytta till Sicilien, i likhet med att de flyttade till andra delar av Italien, och de valde ej enbart att bosätta sig i de större städerna, Messina, Palermo og Agrigentum, utan også i byar samt in massae i landets inre delar. De judiska influenserna har således antagligen haft en större påverkan på Sicilien än på många andra områden där judar bosatt sig. Förutom hebreiska så var det grekiska samt judeohellenska som kommo att bli det reguljära språket för etniciteten.

Det annars första mer reella beviset är en gravstensinskription från år 383 som har första raden på hebreiska innan den fortsätter på latin. De bevis som kan framvaskas under påföljande århundraden, samt som klassificerats varandes judiska, äro alla skrivna på hellasiska.

Väldigt lite är känt om de judar som fanns på Sicilien före arabernas ankomst under 800-talet, men åtminstone under de senaste seklerna före arabisk expansion så låg den judiska traditionsnyttjningen inom den yevaniska traditionen, d.v.s. den byzantiska judendomen som fått stora influenser från det yahudiska ditot, d.v.s. den judeoarabiska kulturen, en kulturinfluens som kommo att öka efter emiratets upprättelse.

Under själva emiratets tid så var förtrycket långt mycket mildrare på Sicilien än till exempel i de lombardiska eller frankiska områdena av dagens Italien. Det var även religiöst tolerant om man jämför med vad man fått genomleva under Konstantinopel. Lokala institutioner bevarades under de nya härskarna og de flesta troende judar fick fortsättningsvis fortsätta att leva efter sina egna regler, og så vidare. Men allt var givetvis inte guld og gröna skogar med dagens mått mätt, om man gör en tidskomparation så var förtrycket hårt samt diskriminerande gentemot speciellt kristna samt judar - hur rigoröst bestämmelserna följdes är ehuru givetvis svårt att sia om, men de fleste verka tro att man inte var speciellt strikt i åtföljsamheten av dessa lagar som gällde dhimmīs,  skyddade ickemuslimska folk.

Både kristna og judar var exempelvis tvungna att distinktsera sig från mängden genom att ha distinkta markeringar på sina hus samt kläder, de fick betala mer i skatt än muslimer, de fingo dogh utöva sin religion, men någon kristen rigning i kyrkoklockorna gick inte för sig, precis som muslimer nu ej får nyttja sina minareter som de vill i flera länder, eller läsa i de religiösa böckerna inom hörhåll för muslimer, man finge heller igge dricka vin publikt, kristna og judar skulle resa sig upp när muslimer entrade ett rum och skapa utrymme för en muslim på gatan. I Sverige tycker man ofta att en muslim skall hälsa med hand, när en kristen så önskar. Detta var hårda bud utifrån vår moderna synvinkel, men sågs som tolerant av den tidens samhällsvarelser, dessutom till sicilienarnas förnöjelse så var skatten, trots diskriminerande gradering, lägre än vad den varit under byzantiskt styre. Bland annat tack vare detta och ett överlag effektivare samt ekonomiskt smartare skattesystem, og inräknade agrikulturella, inte minst hydrauliska, kunskaper gjorde att ekonomin återigen blomstrade på Sicilien. Detta kom judarna till del.

Palermo växte till sig samt bleve en etnisk metropol bestående utav araber, hellener, lombarder, judar, slaver, berber, perser, tartarer, svarta afrikaner, og så vidare. I Palermo fanns ett flertal sicilianska rabbier og lärda judar, det fanns även ett judiskt rättsväsende samt andra kommunala administrativa institutioner og judarna bodde främst i ett kvarter i den gamla staden, Cassaro. Enligt 900-tals geografikern Ibn Hawqal så kallades en av Cassaros nio portar Ĥārat al-Yadūd, ‘den judiska porten’, denna ledde då till det judiska kvarteret.

De judiska invånarna talade nu främst judeoarabiska. Judiska invånare har åtfunnits i stora delar av Sicilien under den arabiska tiden och den immigration av judar som skedde kom främst från Spanien, Nordafrika og Mellanöstern, främst från Egypten, ehuru även från Palestina, Syrien samt Mesopotamien, ock också från länder som befann sig ännu längre i österled. Sicilien blev en hotspot för judisk invandring.

När normanderna togo över skedde till en början inga större ‘etniska’ förändringar och det stora flertalet av den sicilianska befolkningen verkar ha varit nöjda med de nya normandiska styrelsemännen, kanske märktes ingen större skillnad för de flesta. Skattesystemet fortsatte att vara differentierat, men nu förbyttes det så att det var judar och araber som fick betala extra skatt, det juridiska systemet var även det fortsättningsvis uppdelat så att latinare, hellaser, judar samt sarakéer skulle dömas enligt sina egna lagar, av sina egna domare. Även om det ej verkar vara någon större skillnad, så har man lagt märke till att en hel del muslimer verkar hava emigrerat från Sicilien då många familjenamn med distinkt siciliansk knytning återfunnits runt hela Medelhavet, även judeoaraber antas ha flyttat på sig till viss del då man funnit att det skapats ett judeosicilianskt emigrantsamhälle i Egypten. Normanderna insåg vad detta innebar ekonomiskt för ön og valde härledes att efter att normanderna 1147 erövrat vissa västra delar av Byzantium fånga in alla judar, prinsar samt andra ledare som de kunde få tag på och sände dem därefter till Sicilien, ön fick så en influx av judeohellener.

Det speciella siculoarabiska språket som utvecklades på Sicilien under emiratets tid var tillhörigt de västarabiska tungomålen, i likhet med exempelvis tunisisk arabiska, förutöver denna arabiska form fanns även ytterligare en, judeoarabiska eller törhända judeosiculoarabiska, troligtvis funnos även det till arabiskan likstående hebreiska språket åtminstone som ett liturgiskt tungomål. Judarna kommo återigen att förbyta sitt språk till att tala judeosicilianska, sedan detta språket utvecklats samt övertagit de flesta domänerna för riket.

Från slutet av 1200-talet hamnade Sicilien under aragonisk fåll men finge bibehålla sin interna självständighet framtills i nya tider stundande, under andra hälften utav 1400-talet unierades även det som vi kommit att kalla Spanien, hvilket ledde till att Sicilien mer och mer behandlades som en regelrätt koloni som låg utanför moderlandet, många sicilienare sågo ehuru hellre att detta skedde än att behöva styras av den egenpåkallade napolitanska storebrodern. Ett dråpslag mot Sicilien var när Spanien bestämde sig för att utvisa alla judar 1492, beslutet möttes av missnöje från Palermos medborgare som befarade ekonomisk nedgång, men genomfördes ändock. Hur många judar som konverterade och hur många som flydde det nya förtrycket äro det ingen som vet. Man vet ju heller ej hur många judar som fanns på Sicilien men man vet ehuru att de antagningsvis varo ganska många då det fanns över hela 50 olika Giudeccas på Sicilien, d.v.s. judiska områden, byar, ock kvarter. Judarna var i tiotusental, man tror att judarna utgjorde omkring 8 procent utav den sicilianska befolkningen i sin helhet.

Misstanke finnes att många övergick till att bli kryptojudar då konvertitrörelserna var stora og man tror dessutom att en ansenlig del utav de sicilianare som emigrerade till de tu Amerika i senare århundraden varit just kryptojudar. Många hade klart indikerandes namn som Siino, Rabino, med flera. Av de judar som avflyttade från Sicilien valde många att till en början bosätta sig i Calabrien men de spanska herrarna sökte upp dem där med efter femtio år, varvid många avåkte till exempelvis Rom, Venedig, Ancona, Grekland, Mellanöstern og Malta, en del av dessa plockade efternamn som Palermo eller Messina för att indikera sitt ursprung. Många judar tros haft anfädrar som bott på ön sedan de i stort antal blivit dittagna som slavar efter Jerusalems erövrelse 63 f.kr, andra hade inflyttat under tidens gång, särledes under den arabiska tiden, eller konverterat till judendomen från andra religioner, blandäktenskap var heller inget ovanligt på Sicilien.

Enligt obekräftade uppgifter så skall den speciella sicilianska liturgin kvarfinnas hos några få samfälligheter, det fanns även sicilianska judekommuniteter i Saloniki samt Istanbul ända intill slutet utav 1800-talet, judeosicilianskan - samt alla övriga tidigare judisk-sicilianska språk - äro ehuru nu integrerade, d.v.s. utdöda.

~

Läs mer om detta i boken Europas tungomål.

Vad är postmodernism? Högmodernism, senmodernism? - Postmodernisme premillénaire LVIII

Vad är postmodernism? Är det en del av det moderna eller är det någonting som uppkommit efter det moderna, Lyotard svarar ganska rakt på detta genom att konstantera att postmodernismen “is undoubtedly a part of the modern”¹ - det behöver alltså ej vara frågan om postisar utan kan lika gärna vara sen/högmodisar ~ det är Habermas som gillar att kalla vissa, om inte alla, postmodernister för ‘postisar’ og jag utvecklar härmed terminologin att även gälla ‘sen-/högmodisarna’, följom vi Habermas så bliver det ju senisar samt högisar - båda termerna äro höge­ligen tankeväckande, även modisarna kunne få sin terminologiska tilldelelse, men för att göra det totalt ock komplett så fåom vi givetvis även benämna preisterna, eller premodisarna. Men Lyotard framför även att även om postmodernismen är en del av modernismen så är det nödvändigtvis inte “at its end but in the nascent state, and this state is constant”² - ett statiskt för­hållande som går emot den eviga förändringsprocessen, det åfinnes ingen baktid eller framtid, enbart en ständig nutid.³ Vi skolom senare se att någon anser att puritanismen är ursprunget till rörelsen eller åtminstone delar utav den, Harvey å andra sidan menar att postmoderniteten är “the situation in which the world finds itself after the breakdown of the “Enlightenment project”” som varade ifrån 1700-talets senare del fram tills en bit in på 1900-talet som i princip gick ut på att få alla människor att se saker og ting utifrån samt på ett likartat sätt.⁴ Det skall givetvis uppmärksammas att termerna ‘postmodernitet’ et ‘postmodernism’ icke äro desamma, postmodernitet är samhället som vi antas leva i emedans postmodernism är en -ism og denna vanliga ändelse finnes inget behov av att närmare förklara här - hoppas jag.⁵

 

Fotnoter:

1) Lyotard, “Answering the Question: What is Postmodernism?”, i Hassan ø Hassan (eds.), Innovation / Renovation, 1983 här i Lyotard, 1997:79.

2) Ibid:79.

3) Se även, Kumar, 1999:146-147.

4) Harvey, refererad i, Anderson (ed.), The Truth About The Truth, 1995:3-4.
5) Se även, Kumar, 1999:67.

~

= Postmodernisme premillénaire

Böljande djup - Tu est Divina I LXVI

med ögon av paradisisk art

du får sinnet att sväva fritt

rakt ner i djupet av din blick

man där så drunknar

av din böljande själ

dess inneboende värme

så att man gör

Iβ

= Tu est Divina

The Trump effect

when white trash go to vote

you’ll gonna get white trash

for president

~

Samiska språkens indelning

En något traditionell indelning är i förstahand en emellan trenne grupperingar: sydsamiska / åarjelh-saemien giele med måhända fem-sex hundra talare, berikat medels en ny ordbok, i en befolkning utav omkring 2000, utspridda på ett ganska stort geografiskt område, centralsamiska samt östsamiska, hvilka senare vidare indelas i mer detaljerade beskrivningar. Skillnaderna emellan sydsamiska og nordsamiska kan jämföras  med de som finnes emellan svenska samt isländska, där sydsamiskan är mer arkaisk i grammatik og ordförråd. Sydsamiskan är starkt utrotningshotad og talas främst utav de äldre, änskönt en viss prestigeökning kan skönjas på senare tid för språket, ånyo finnes tillikt barn som växer upp med språket som grund.

För den starkt avskiljande sydsamiskan gäller följande vidare indelning: jämtlannsamiska, västerbottensamiska, eller vilhelminasamiska, samt umesamiska där den sistnämnda kanske har 10 åldriga talare i livet men där revitalisering försöks göras, i Norge är språkformen allaredan avdagad. Umesamiskan finge ett kraftigt nedfall i antalet talare under 1800-talet när dess skogssamiska befolkning assimilerades in till svenskan, idag finnes det runt 1000 etniska umesamer.

De centralsamiska målen brukas indelas i arjeplogsamiska, eller pitesamiska / bihtánsámegiella, med under 20 talare av en etnisk gruppering om omkring 2000, alla i Sverige då de norska redan utdött år 2000, lulesamiska / julevsámegiella med törhända 1500-2000 talare och som nyligen fått en ny översättning av Nya Testamentet men befinner sig i kraftigt nedfall hos yngre, samt då nordsamiska som då haver den absoluta majoriteten talare, omkring 75 % eller emellan 15 000-25 000, och den kallas ibland även norsk samiska då de flesta nordsamiska talarna dessutom bor i Norge, bara 5000-6000 bor i Sverige samt så finnes det 2000 i Finland, men heter eljest davvisámi / davvisámegiella.

Och sluteligen finnes även de östsamiska språken som indelas i enaresamiska / anarâškielâ som pratas av omkring 300-400 vid Enareträsket utav främst äldre personer samtidigt som det är det enda samiska språket som exklusivt talas i Finland, litteratur finnes sedan 1859 och har accelererat på senare år genom organisatorisk hjälp; skoltsamiska som pratas utav omkring 400 parlörer i Finland samt 20-30 i Ryssland vid Lovozerosjön / Luujäu’rr og tidigare även i Neiden / Njauddâm i Norge men har där utdött, väldigt få barn lär sig tungomålet ens i Finland varhän språket ses som allvarligt utrotningshotat; och slutligen kolasamiska på Kolahalvön hvilken ehuru indelas ytterligare i den västliga kildinsamiska / sam kill med runt 500-600 talare som nyttjas i skolväsendet i Lovozerskij och därvid fått viss litteratur förskansad till sig, og den osså västliga akkalasamiskan, även kallad babinsksamiska / bestemorsamiska, som dog ut 29 december anno 2003 och var närmast besläktat med skoltiskan, samt till sist tersamiska som talats längst ut på Kolahalvön av allena 2 äldre parlörer, utav en etnicitet om 100 terier, i slutet utav 1800-talet var de 450 men drabbades skoningslöst utav den sovjetiska kollektiviseringen när de exempelvis intvingades i ett militärläger med destruktiv förryskning som följd. Kemisamiska fanns tillikt i södra Lappland i Finland, i Sodankyläs ock Kuolajärvis kommuner, framtills det dog ut under 1800-talet, men finns bevarat i tvenne jojker samt en liten vokabulär, här nedan jojken Guldnasas utav Olavi Sirma:

Kulnasatz, niråsam, ängås

Joå oudas Jordee skådhe
nurta wåta wålgesz skådhe.
Abeide kockit laidiede,
Faurågåidhe sadiede.

Ällå momiaiat kuckan, kaigawarre,
patså buårest källueiaure tuun,
Mådhe påti millasan,
kaiga wånaide waiedin.

Ågå niråma buårebåst,
nute åtzån sargabåst.
Taide sun monia lij aigåmasz
sarågåin uålgatamasz

josz iuå sarga åinasim
kiurasam katzesim.
Kulnasasz, nirasam,
kätze, åinakåsz tun su salm.

En annan indelning är emellan västsamiska samt östsamiska där västsamiska innehåller syd-, ume-, pite-, lule- og nordsamiska, emedan östsamiskan då består utav inari-, skolt-, akkala-, kildin- ok tersamiska - denna indelning grundar sig främst på fonologiska egenheter som kan tillskrivas indelningarna. Vidare kan, på tillika fonologiska grunder, västsamiska indelas i en sydlig, syd- og umesamiska, samt en nordlig grupp, pite-, lule- å nordsamiska, där sydsamiskan i den sydliga samiskan brukligen indelas i en nordlig samt en sydlig huvudvariant, hvilka även benämns åsele- visavi jämtlandssamiska. Den nordliga gruppen består då utav nordsamiskan som indelas i torne­-, finnmarks- samt sjösamiska, den nordliga gruppens andra element, pite- og lulesamiska, sammanförs till en västlig subgruppering. Enbart tornesamiskan kan ehuruväl vidare indelas i runt fyra subvarianter, en finsk variant som talas i västra Enontekiö i Finland samt näraliggande områden i Norge, karesuandosamiska i Norge og Sverige, jukkasjärvimålet i Sverige ock Noreg samt sist det allena i Sverige talandes tungomålet kaitum - finnmarkssamiskan indelas ehuruväl vanligtvis endast i tvänne, västlig og östlig variant. Som vi minns så åtfinns lulesamiskan i den västra subgrupperingen av den nordliga grupperingen av de västsamiska språken, men även den bör vidare indelas i nordlig, sydlig og skogssamiska varianter, i den skogssamiska ingår bland annat Gällivares samt Serris skogssamiska områden - det till lulesamiskan naboliggande språket pitesamiska bör vidare indelas i nordlig, central, og sydlig pitesamiska. Om vi nu gåom över till det östsamiska spektrat, så hittom vi i det tvenne grupperingar, fastlandssamiska samt peninsulär samiska, där den första då består utav inari-, skolt og akkalasamiska, emedans den andra innefattar kildin og tersamiska. Fastlandsgrupperingen som ju består utav inarisamiska samt skoltsamiska, där den sistnämnda vidare består utav skolt- ock akkalasamiska, där skoltsamiskan bland annat i vissa fenomen mera knyter an till språk som talas längre västerut emedan akkala istället i samma fenomen blickar österut. Skoltsamiskan är dessutom indelad i en nordlig samt en sydlig skoltiska, den nordliga skoltsamiskan är dessutom bestående utav neidenska och paatsjoki där den förstnämnda som talades i Neiden i Norge numera är borta, den hade antagligen fått influenser från nordsamiskan. Sydskoltiskan delas vidare in i suonikyläiska samt nuortijärvi-hirvasjärvisamiska varianter - Nuortijärvisamerna bor numera främst i Murmansk og Lovozero sedan vattenkraften utbyggts hvilket gjort sjön Nuortijärvi till en reservoar, några få familjer lever ehuru fortlides inom sitt traditionella område. Hirvasjärvi- samt Kildinsamerna flyttades till Yona kolsjos, ock kildin är även en fjärdedelsminoritet i Lovozero. Kolahalvöns peninsulariska samiska består som nämnt av kildin samt ter där skillnaderna språken emellan främst kan hittas inom vokalsystemen.

Språken inom de ovanstående indelningarna är i variös grad skiljda från varandra, i många fall finns markanta fonologiska skillnader. Som vanligt, men ej allenarådande, inom språkindelningar som berör liknande språk, så är skillnaderna något sublima och en successiv språkförändring sker, hvilket till slut ger ett nytt språk, utifrån striktare formella synvinklar - detta är givetvis inget udda för samiskan utan är ju exempelvis även gällande för svenska visavi norska eller danska, sveiska visavi götiska, franska visavi italienska, occitanska visavi piemontiska, og så vidare, men när det gäller samiska så är skillnaderna så stora att samerna ej förstår varandra om de kommer från olika språkdelar, exempelvis en jokkmokksame visavi en kolasame, detta även om både struktur och grundvokabuler bara skiljer sig lite åt. Många språkforskare menar därför att det finns upp till tio olika samiska språk, men även dessa språk består ofta av ett antal undervarianter med ett litet antal talare vardera, alla språk äro sprøg och alla språg är ju värda att beakta utifrån sig själva.

Skillnaderna emellan de ovan nämnda språken rör sig inom alla områden, allt från lexikalia, fonologi till grammatik, då bortsett från själva språkstammen. Varianter av de olika språken som ligger varandra närma skiljer givetvis mindre åt i speciellt vokabulären, hvilket gör så att interspråklig kommunikation är möjlig utan större problem.

1) Sydsamiska, 2) Umesamiska, 3) Pitesamiska, 4) Lulesamiska, 5) Nordsamiska, 6) Skoltsamiska, 7) Inarisamiska, 8) Kildinsamiska, 9) Tersamiska. Mörkare områden i språkbältet representerar områden där samiska har starkare juridiskt skydd.

~

Läs mer om detta i boken Europas tungomål.

Stjärna

du är en sol

jag är en man

jag dyrkar dig

~

Läs Tu est Divina

Bantningsmetod

frossa i sig rå kyckling

å invänta resultat

~

Tips till oskulder

när ni skall till, kille og tjej, se då till att tjejen alltid får minst en, gärna fler, orgasmer innan killen ens får penetrera

~

+ Devotional Love, Tu est Divina

Ripoarische Kölsch

Det centralfrankoniskt ripoarische språge kölsch talas i Köln samt numer speciellt i dess omgivningar, i det förredetta egna riket, uppdelat på några få varianter, landkölsch, kölsch haver i sig själv omkring 250 000 talare utav sin märkbart nasala tunga, som även bär en del franskismer i sig. Landkölsch är uppdelat på primärt syd- og sydvästlig kölsch, västkölsch i exempelvis Wrääjschem / Frechen, linkrheinisch nordlig kölsch i Roggedörp-Thenhove / Roggendorf und Thenhoven, rechtsrheinlich nordlig kölsch, nordöstlig kölsch, östlig kölsch og sydöstlig kölsch som vätter mot Siegerland.

De ripoariska frankerna togo över Köln under mitten utav 400-talet efter att Romarriket medels latinet härskat staden i nära femhundra år, deras språk har härefter konkurrerat ut latinet et utvecklandes från de övriga frankoniska varianterna i georegionen.

Dagens kölsch är spunnet från ahlkölsche / altkölnisch som finnes skriftligen dokumenterat i allehanda värdsliga, litterära samt teologiska domäner sedan 1100-talet framtills 1700-talet, härefter räknar man att modern kölsch tagit över, ehuru nu som sekundärspråk då högtyskan invaderat sedan 1500-talet og tagit över som skriftspråk alltmer. Högtyskan gjorde dock inga större vinster inom de talade sfärerna og under 1700-talet ökade den inhemskt skrivna litteraturen igen, nu då i modern kölschisk tappning där skriftsystemet högtyskifierats, men det har ännu icke återkommit som allmänt skriftligt medium.

Kölnborna har utav stadens finansiella organ erhållit Akademie för uns Kölsche Sproch som inrättades år 1983 som stödjer språket som ett språk, samt stödjer utgivning og forskning på detta språk, samt håller arkiv havandes ock ett bibliotek som samlar ihop kunskap om det, naturligtvis finnes både grammatikor som ordböcker, exempelvis akademiens Das Kölsche Wörterbuch. Kölsche finns således i aktiv nutida skriftligt bruk. Språket har ehuru ingen officiell status og utläres heller ej i skolan, förutom ibland i extrainsatta extrakurser, men litterärt har språkdomänen ökat markant på sistone, delvis med grund i akademien, samt så finnes teatrar, rockband og traditionell musik samt en position utav att varandes det enda legitima språket under Kölner Karnevalen hvilket ger en god aura. Poesi och andra former av litterära alstringar sker likväl.

~

Läs mer om detta i boken Europas tungomål.

Laxcarpaccio med mango et chilivinägrett - Recept

detta är egentligen en förrätt men med anpassning utav tallrikstorleken samt tillägg utav en bunte kokta kartofflar samt måhända någon passande contorni, såsom en burk inlagda persikor, så voilà, en huvudrätt

allt som behöves för denna enkla men goda lilla rätt är runt 300 gram laxfilé som äro tunt skivade, ofta rökt, samt salt og svartpeppar, plus nedan mangovinägrett som påläggs laxen

till vinägretten, räknat i behov utav som huvudrätt för två där vinägretten även hälles på potatisen som smakupphöjning, ytterligare dressingar eller såser behöves absolut ej, som förrätt för två kunne måhända nedan halveras i mängd

6 matskedar olivolja extra vergine

6 matskedar mango balsamico

1 avocado, som tärnas

1 mango, som tärnas

1 chili, som hackas

salt, samt peppar

et bladpersilja

börja med att salta och peppra laxfiléerna som lägges på tallrikarna, potatisen därjämte, likaså persikorna, ovan tillblandad vinägrett skedas över kartofflarna et laxisarna, persiljebladen pålägges som garnityr

~

Kattor

en kvinna är som en katta

hon är suveränt självisk i sig själv

en primadonna tassandes fram

strosa fritt

en matriark

görandes vad hon vill

klösandes hårt när hon vill

spinnandes mjukt när önskas

hållandes många hannar i hägn

lustandes fritt, ägandes allt

en gudinna var dag

~

Läs Tu est Divina

Risotto med skaldjur - Recept

• börja med att skala samt finhacka en gul lök, fräs denna, med curry, under omrörning med runt 3 deciliter långkornigt vitt ris, eller råris, i en olivoljad kastrull, tillsätt sedan runt 5 deciliter vatten samt en skvätt grönsaksfond, samt runt tre, eller fler, paket saffran, låt detta koka upp för att sedan koka riset på svag värme under lock, vitt ris tager runt 20 minuter emedan råris behöver 40 minuter. Extra vatten må behövas, salt likaså, oregano därpå.

• under tiden riset kokar kunne 500-600 gram räkor skalas, räknat med skal här.

• häll även av musselspadet från en burk om runt 250 gram musslor, eller rensa motsvarande

• kärna ur og strimmelhacka en röd eller grön paprika

• fräs räkorna, musslorna samt paprika i en olivoljad kastrull, smaksätt detta likväl med pressad vitlök utefter behag

Blanda skaldjursfräset med riset, eller ännu bättre, låt riset njuta bas med skaldjursessensen ovanpå - klipp över en hel del dill.

Någon liten sallad går bra att ha därtill.

~

Homo americus neanderthalis – Amerikansk idioti - Censur af svensk og norsk media - ett axplock

Jag har en liten historia här, detta är sanning og ren politik, evolutionär historik kanske man kan säga

de där polackerna, de verkar vara ena smarta jävlar, katoliker og så, så har de anammat den vidspridda amerikanska synen att evolutionsläran är fejk, detta är gårdagens politik utav ett av regerinspartierna i Polen då vice utbildningsministren så sade

en av Polens EU-parlamentariker, vars son är självaste utbildningsministren, spädde på denna sanning, han är förövrigt doktor i biologi, og menade på att det fortfarande finns neanderthalare, speciellt i USA, så att han sade

- det skulle ju förklara en del, så att säga

~

= Censur af svensk og norsk media

Sibbia

knussjan

andbahtjan

háuhjan

izwar handus

and áiweins áiws

and áiweins hveila

~

+ Tu est Divina, Astghik - my Goddess

Där, bara där – Erotica LXXXVIII

i dina glittrande ögon

med din lena hud

med smak av dina läppar

vill jag för evigt leva

~

= Erotica

Baileys - Mint Chocolate

som Baileys, med viss flavör af mint

ingen höjdare

~

Saffranris - Recept

börja med att skala samt finhacka en gul lök, fräs denna, med curry, under omrörning med runt 3 deciliter långkornigt vitt ris, eller råris, i en olivoljad kastrull, tillsätt sedan runt 5 deciliter vatten samt en skvätt grönsaksfond, samt runt tre, eller fler, paket saffran, låt detta koka upp för att sedan koka riset på svag värme under lock, vitt ris tager runt 20 minuter emedan råris behöver 40 minuter. Extra vatten må behövas, salt likaså.

Oregano eller andra liknande kryddor kunne iblandas härpå.

~

Franska lipsillar - Censur af svensk og norsk media - ett axplock

Under barns tidiga period, så ser man osså lätt likheter emellan mänskliga barn och olika djur - de använder sig utav olika läten för att visa tillfredsställelse, lust eller olust. Dessa läten avtar mer och mer ju mer barnen lär sig uttrycka sig i andra former, men som en kvarleva av detta basala djurspråk så finnes exempelvis gråtfenomenet kvar i vuxen ålder; till detta skall ju givetvis hela repertoaren av kroppsspråk tilläggas som kan vara av mer eller mindre biologisk eller kulturell art. Gråt och andra liknande uttrycksformer kan man kalla ett sorts språk, man försöker förmedla känslor, eller annat, genom de olika medel som finnes till hands - antingen genom talet eller genom den mera fysiska förmedling som gråtet är.

  Även om likheter kan dras med djuren, så är nyfödda barn redan indoktrinerade i den mänskliga världen och till og med i moderns kulturella etnicitet. Två psykologer har genom studier visat att fyra dagar gamla franska barn redan kände en större trygghet om de hörde franska talas när de ammade än om de hörde ryska. Hade man på ett fransktalande band så ammade barnen tryggare, emedan de blev oroliga om man ändrade så att ryska hördes och viceversa om man ändrade tillbaka till franskan. Samma osäkra beteende visade sig utspelas om man spelade bandet baklänges, genom detta förfarande så vet vi således även att någon antirysk gen hos franska barn inte åtfinns. Baklängesspelandet visade att det var melodin i språket som barnen eftersökte då den går förlorad i baklängesspelning, emedan vokaler samt även i viss mån konsonanter förhåller sig oförändrade. Detta skall givetvis icke ses som ett uttryck för den kända franska språknationalismen, utan det är ett påtagligt bevis att människan snabbt får influenser från den omgivande världen och att man sedan är mer osäker när denna värld rubbas. Dessa influenser tas antagligen emot redan under graviditeten. Vissa menar ehuru orubbligt att denna slags forskning har sin grund i någonslags etnocentristisk nationalism, i sig en fördomsaktig fördömning.

~

= Censur af svensk og norsk media = Europas tungomål