Talarna på Jersey anser absolut icke att det är fransk patois som talas utan man anser helt sonika att det är ett eget språk som både var likt det språket som Vilhelm Erövraren talade, men också att det skiljer sig från franskan och/men også från de andra öarnas parlöriska egenheter samt givetvis även från fastlandets normandiska. Normandöarnas normandiska innehåller ungefär lika många ord med nordisk härkomst som övriga normandiska språk, hvilket tyder på att hertigdömets språk var romaniserat redan två decennier efter att nordmännen erövrat dömet. Att det ej är något fransk patois är i full mån sanningsenligt då språket är tillhörigt den normandiska språkgruppen inom de nordgalloromanska språken, detta är klart avskiljt från françien. Förutom den normandiska basen og de nordliga influenserna haver språket naturligtvis även erhållit en mängd influenser från franska samt nu senast engelska, man har även ett litet antal bretonska spår i sig. Meningen ‘Jag går till marknaden i dag’ heter på jèrriäsiska J’m’en veies au marchi ogniet, emedans det på guernesiäsiska heter J’m’en vais au marchi aniet. 1976 så parlerade 10 000 detta språk et s’lon lé récensement d’1989 y’avait 5720 pèrsonnes tchis pâlaient l’Jèrriais men nu beräknar man att det finns 5000 talare av språket enligt La Société Jersiaises hemsida, även om de som haver någon kunskap i språket kan antas vara något fler - språkets dagar äro ehuruväl räknade om inga speciella åtgärder tas vid av talarna, samt icke-talarna, speciellt då det främst är äldre som talar målet; situationen är ehuru bättre på Jersey än de övriga Normandöarna. I förhållande till språkets storlek så kan man även påstå att det finnes en rik litteratur på tungomålet. 1951 grundades L’Assembliée d’Jèrriais och 1966 kom den första jersiaiska ordboken till franska för att markera niohundraårsjubileumet av erövringen utav England, og 1972 till engelska, 1985 skrevs en kursbok som framlade grammatiken og 1988 röstade östaten övervälvande att jèrriais skulle figurera i undervisningen, år 2005 publicerades en stor jèrriais-engelsk ordbok, Dictionnaithe Jèrriais-Angliais. Den övervägande majoriteten haver ehuru språket bara som sekundär kunskap, enligt uppgifter från 2001 fanns det bara 113 personer som parlerade jèrriais huvudsakligen, men skolundervisningen verkar ha gett resultat då man för första gången kan se en liten ökning i språkbruket hos unga, runt 200 barn lär sig språket i skolan. Den litterära traditionen sträcker sig ända bak till 1100-talets poet Wace men bevarelserna är skrala framtills tryckpressen gjort inträde på ön under 1780-talet när viss poesi trycktes samt en nyhetstidning kom igång. Under 1800-talet kom en uppsjö med konkurrerande tidningar varvid poeter ock satiriker fick fullt sjå att fylla sidorna till extra gagn för språkets litterära bredd idag. Hela det normandiska språkområdet genomlevde just då en renässans. Den jèrriäiska litteraturen fick ett avbräck i och med den tyska ockupationen som inte tillät någon nypublicering på språket samtidigt som man lät gamla kontrollerade verk republiceras, detta hindrade ehuru inte att det fanns illegal litteratur florerandes omkring, exempelvis den väl nämndvärda La chanson Hitleur från 1944. I efterkrigstiden så har produktionen på språket aldrig tagits upp igen i samma grad som tidigare, men språket fortgår i tidningskolumnerna, i kvartalstidskrifter, viss poesi utges, og en grammatika, Lé Jèrriais pour tous, utkom 1985, och sedan inte minst, är internet späckfullt med tusentals jèrriäsiska texter via Les Pages Jèrriaises, ett bra föredöme för många mindre språk.
Nessun commento:
Posta un commento