Den delvist statligt framtvingade tillbakagången, under 1700-talet, födde en intellektuell rörelse för beskyddandet utav det baskiska språket ock den baskiska kulturen, rörelsens epicentra låg i Gipuzkoa samt leddes av den lilla kvarvarande kulturella eliten i det området, hvilka främst var jesuiter, bland hvilka bland andra jesuiten Manuel de Larramendi bör nämnas som osså var professor vid universitetet i Salamanca samt författare av flere viktiga böcker om det baskiska språket, en senare förkämpe för baskiskan var den för baskiskan viktiga prins Bonaparte.
Prins Bonaparte som gjorde en detaljerad karta över de sju baskiska provinserna, Carte des sept provinces basques från 1863, som utmärkte de dialektala gränserna emellan de baskiska målen. Han poängterade även att baskiskan nästan försvunnit helt i Álava, förutöver några få städer vid gränserna till Bizcaya og Gipuzkoa där språket i liten grad fanns i livet, i Navarra hade språket försvunnit helt i ett stort område söder om Pamplona / Iruña, i Vizcaya talades språket inte väster om Bilbo og i de nordliga provinserna på fransk sida hade baskiskan förlorat i social prestige, men bibehållit sina geografiska områden. Detta lämnade bara Gipuzkoa och till större delen Bizcaya i god vigör.
Efter det sista carlistkriget ändrades även den språkliga sammansättningen i dessa regioner när en kraftfull industrialisering kom igång med medföljande stor romansk invandring hvilka ej funno något större intresse i det underliga baskiska språket, man räknar med att runt 50-60 % av arbetarna äro av inflyttad romansk börd. Detta var ju även under en tid då det baskiska fuerossystemet förpassades till historien hvilket skapade illsämja hos baskerna. Det ideliga förtrycket av baskerna samt baskiskan skapade den rättfärdiga baskiska nationalismen som förespråkade en frigörelse från Spanien, eller åtminstone självstyre enligt fueros.
Den baskiska frihetskänslan har även påverkat andra områden i världen, nämnvärd är bland andra frihetsträvaren Simon de Bolivar som var av baskisk stam, detsamma gäller jesuitordens grundare Ignatius af Loyola.
~
Läs mer om detta i boken Europas tunogmål.
Nessun commento:
Posta un commento