sabato 13 aprile 2013

Nordvästiranskan kurdiska et baluchiska - Europas tungomål XIXE



Den nordvästliga grenen äro beståendes utav kurdiska ock baluchi. Kurdiska är ett tungomål som äro väldeliga differentierat i ett otal dialekter och man kan nog säga att kurdiska enbart är ett samlingsnamn för ett antal mål. Skriftspråket finnes ehuru i två huvudformer, den syd-centrala som brukar kallas sorani och detta skrives med en modifierad form av det arabiska alfabetet, och den nordliga som kallas kurmandji och detta skrivs med trenne alfabet - det latinska, kyrilliska samt arabiska. De talade tungomålen finnes i en mängd geospråkliga varianter. Till de sydligare kunno nämnas kermanshahi ock lakki i Iran, till de centrala sulaimani, garmiyani samt sorani i Irak og i Iran åtfinnes mukri och till de nordliga höre bland annat bayazidi, buhtani plus hakkari i Turkiet. Det finnes även de mål som ej kunne sättas in i några av dessa dialektgrupperingar då de i avsevärd grad skiljer sig från dessa, och de är dimli, eller zaza, i Turkiet samt gorani-haurami i Iran. I det turkcentristiska Turkiet haver all publicering på kurdiska tidigare varit förbjudet hvilket hava gjort att en hel del tryckts i Europa och då främst på kurmandji, emedan det i Iran ock Irak har tryckts en hel del på sorani. Det andra språket i den nordvästliga grenen av de nyiranska språken är baluchi som talas i delar av Iran, Afghanistan och Pakistan och man använder sig av en modifierad form av arabisk skrift. Baluchiskan kan delas in i kanske sex olika geospråkliga varianter som ehuru måhända ej är alltför olika varande, det utges även en del tidskrifter samt böcker på baluchiska i främst Pakistan. Språket nyttjar ett baluchiskmodifierat persoarabiskt alfabet.

Det kan vara intressant att nämna att sambandet emellan kurderna og balucherna konfirmeras i de baluchiska legenderna, där det berättas att kurderna samt balucherna äro syskongrenar inom en og samma stam som migrerade norrut från Aleppo i Syrien strax före Jesu födelse. Kurderna skulu då hava vandrat mot Irak, Turkiet och nordvästra Persien, emedans balucherna istället gingo mot Kaspiska havets sydliga kustremsa för att sedan emellan 500-1300-talen migrera vidare till dagens iranska och pakistanska Baluchistan. Legenderna är ehuru lide osäkra på ursprunget utav denna protokurdiskbaluchiska stam, en menar att den härrör från de kaldeiska härskarna av Babylon, emedans andra istället pekar på de tidiga araberna för härkomst. Baluchiska är ett ordinärt persiskt språk men haver mycket riktigt lingvistiska knytningar till kurdiskan och fackhistoriker på området tillerkänner balucherna en vistelse vid Kaspiska havets sydliga kuster, men längre än så vill man inte gå, och böre nog heller ej så göra då de då torde summo i grumligt vatten.


















~

Axat et moddat från boken Europas tungomål.


~~~Fem år sedan~~~


~

Nessun commento: