Under den medeliranska
perioden så framstår en indelning som ett måste. I den sydvästliga grenen
finner man medelpersiska som skreves med ett modifierat arameiskt
alfabet och som användes i Iran från omkring 200-600-talet. I den nordvästliga
grenen återfinner man parthiskan som är närmare besläktat med den nutida
kurdiskan och som också använde sig av ett arameiskt alfabet; språket användes
främst under den parthiska dynastins regeringstid som varade omkring 250 f.kr.
- 226 e.kr. I den nordöstliga grenen finner man alanska, khwarezmiska
og sogdiska. Alanskan är nära släkt med skytiskan, men den finnes bara
bevarad i några enstaka ord och dessa är främst kaukasiska ortnamn. Alanerna
själva äro väldigt mycket mer kända i historiemedvetna européers ögon för att
de drogo igenom Europa ända ned till Spanien och vissa följde även med
vandalerna över havet till Nordafrika, men under 500-talet så assimilerades
folket in i omkringliggande folk varhän de försvunno. Khwarezmiska dog ut på
1400-talet och skreves även det med ett arameiskt alfabet, men tyvärr så finnes
enbart få inskrifter kvar – det språket talades främst söder om Aralsjön.
Khwarezmiska är närbesläktat med sogdiska och det sydöstliga tungomålet khotan-sakiska.
Sogdiskan talades från omkring jeeran 0 o fram till 900-talet i framförallt
Darjaområdena, det nutida målet yaghnobi anses vara en efterträdare till
detta språk - yaghnobi talas av några tusen individer i Tadzjikistan. Sogdiskan
finge vida spridning då sogderna bedrevo handel, från sitt kungarike Samarkand,
främst längs den centralasiatiska handelsvägen till Kina, og tungomålet finnes
bevarat i ett antal religiösa skrifter eftersom sogdiskan användes som
missionsspråk av flera religioner. Till den sydostliga grenen hör
khotan-sakiska samt baktriska. Khotan-sakiska finnes bevarat genom i
Östturkestan funna fragment av buddhistiska skrifter som äro skrivna från 400
till 1000-talen - dagens pamirer är efterträdare till khotansakerna. Man
använde sig av en modifierad variant av den indiska brahmiskriften och man
haver lyckats uttyda två huvuddialekter, den mer arkaiska, och
tokhariskinfluerade, tumshukiskan samt den äldre og yngre varianten utav
khotanesiskan. Khotanesiskan är uppdelad på en altekhotanesiska
samt en senkhotanesiska där skillnaderna äro likvärdiga såsom fallet är
för klassisk latin i förhållande till modern italienska. Baktriskan skreves med
det helleniska alfabetet och talades under perioden 100-800-talen i det
historiska Baktrien som var beläget i norra Afghanistan och som tidvis sträckte
sig ända fram till Indien. Man har relativt nyligen funnit en mängd baktriska
dokument hvilket är en av de största händelserna inom iransk filologi på
ungefär hundra år då man funnet över hundra brev från de kungliga arkivet från
kungariket Rub.
~
Axat från boken Europas tungomål.
Taggar: Europas tungomål, iranska, medeliranska, Asien, Baktrien, Afghanistan, parther, alaner, språk, int
~~~Fem år sedan~~~
~
Nessun commento:
Posta un commento