Lando natione Sabinensis ex
patre Taino, ofta ehuru benämnd som romare.
Påven Lando, även känd som
Landóne / Landone, samt Landus, var den siste påven innan Johannes Paulus I som
nyttjade ett namn under sitt pontifikat som tidigare ej hade nyttjats, samt så
varandes namnet hans eget. Förutöver de ovannämnda namnen skriver källorna hans
namn såsom Lanto, Bando, Dando, Mando, Laudo, Lidus, allom typiskt
langobardiska namn.
Hans pontifikat var emellan
åren 913-914. Icke mycket är dock känt om påve Lando då få noteringar ärom oss
komna därest hans papaliska regim inföll i en tid då få dokument finnes för oss
idag att skåda, men han är nativ till Sabina, son till den longobardiska greven
Taino / Tainus.
Ej ens datumena för hans uppdrag
vete man med säkerhet, i Liber pontificalis står det angivet att han
satt på påvestolen under fyra månader samt tjugotvå dagar, i en katalog som
sparats tillsammans i en förlängning till Liber pontificalis i klostret Farfa
samt förtäljat utav Gregorio di Catina i Chronicon Farfense indikeras
istället en period utav sex månader og tjugosex dagar. Detta sistnämnda stämmer
väl överens med det föreslagna utav Flodoardo som menar att det rört sig om sex
månader og tio dagar, de flesta källorna röre sig runt strax över 6 månader hvilket
ses som det troligaste.
När pontifikatet för Landus
påbörjades är likväl oklart, det kan ha skett i juli 913, eller kanske i
november nämnt år. Hans mystiska avfälle är ehuru mer klarare placerat i mars
914, omnämnt även i ett dokument från Ravenna som nämner 5 februari 914 samt
att valet av Landos efterträdare, Giovanni X, skall hållas i slutet av mars
samt tidiga april dåvarande år.
Ett juridiskt dokument från 1431
nämner honom sedan igen, då en donation skall gå till Landos ursprungliga
hemkyrka. Det finns fåtaliga, samt i övrigt obekräftade, uppgifter kring att
man hittat bronsmynt utanför Rom med inskriptionen ‘Landus P.P.’ samt på
reversen huvudna av Sankt Peter et Paulus samt bokstäverna ‘S. PA. S. PE.’, men
i övrigt är myntskap okänt för denna kortvarige påve. Han begravdes i basilikan
San Pietro i Vatikanen, men graven är förstörd i likhet med de runt hundra
övriga som varo belägna i den gamla Sankt Peters Basilika.
Vi vetom ej mycket om honom i
övrigt, förutöver att han benämndes som en god og värdig man utav samtida
historiskt viktige krönikören Flodoard de Reims, samt erkände privilegium till
San Salvatore i Fornovo, Sabina, hvilket är Diocesis Foronovana, på
italienska benämnt diocesi di Vescovio, varandes ancienna Forum Novum,
beläget i dagens Torri di Sabina, där antika katedralen Santa Maria byggdes,
biskopsdömet har inklusive Landus alstrat fyra påvar. Den ursprungliga
handlingen är försvunnen men må ha funnits, eller ej, år 1431 när handlingen
refererades, förutom erkännande utav privilegier så donerades även gåvor av
Landus, dessa må då hava gått till biskop Gregor af Vescovio som för tillfället
residerade i Toffia sedan sarakéerna destruerat San Salvatorekyrkan genom brand
anno 891, genom donationen kunde biskopen återbygga San Salvatore samt ånyo
göra det till sitt residens, hvilket således skedde og från år 944 residerar
man på plats igen. “Möglicherweise
stammt die päpstliche Schenkung aus dem väterlichen Erbgut des Papstes”,
skriver Zimmermann i sin Papstregesten 911-1024, 1998 S. 6.
Därefter är det ej mycket som
nåom vår kunskapsbas idag om hans egna val eller hans förutvarande eller
varande. Det är dock med största sannolikhet så att påve Lando ingår i sfären
utav Theophylacterna då de hade fullständig kontroll över dylika viktiga
positioner under nämnd tid, inklusive alla påvetillsättningar, med mycket hög
trolighet kunne man även antagningsvis koppla Lando till Lando, den
langobardiska landulfidiska prinsätten som sedan länge varo förhärskande i området samt
varandes ättade med Theophylacterna, åtminstone hävdom vi landosar det.
Taggar:
påve,
kyrkan,
Vatikanstaten,
pontifikat,
Lando,
landologi,
landulfider,
Landus,
Theophylact,
Colonna,
Tusculani,
pornokrati,
900-talet,
int
DN,
DN,
DN,
DN,
SvD,
SvD,
SvD,
SvD,
SvD,
Dag,
Dag
~~~
Ett år sedan~~~
-
Lacrima di Morro d'Alba
~