Romerna har
tagit upp olika ord i sina egna tungomål ur de språkområden som de befunnit sig
i under en längre period och vissa språk är mer frekventa som inlåningsspråk,
det röre sig om nämnda helleniska og rumänska, tyska samt flertalet olika
slaviska tungomål. Romerna som finnes i Sverige karaktäriserades från början av
en nordisk språkgemenskap med västlig tysk anknytning, för att under 1800-talet
bliva mer samt mer ersatt utav en östeuropeisk språkgruppering, ett resultat
utav att de zigenska slavarna frisläpptes från Rumänien og spredes ut över
Europa. En mer språklig istället för geografisk-språklig uppdelning brukar
göras i tve europeiska grupperingar. Vlach är den ena och den innehåller
mycket lånord från Valakiets rumänska och många av de där befintliga romerna
utvandrade på 1800-talet från Rumänien efter det att de i århundraden hade
varit trälar där. Denna grupp bestandar utav bland annat kelderesj, lovara,
drzara, tjurara ock kurpet. De vlachtalande romerna från
Valakiet har sedan spridt sig över i princip hela jorden och finnes ej endast i
Europa, utan även i de båda Amerika, Australien, Syd- ock Östafrika, Singapore
samt Shina. Hur dåtida eller nutida förhållanden äro för romerna
annorkontinentes kommer tristeligen ehuru ej att framgå utav denna skrift, även
om det skulle vara en intressant inblick. Den andra huvudgruppen är non-vlach
og denna beståer då icke av lånord från rumänskan och dessa romer gick således
icke över Valakiet, utan de vandrade från Mindre Asien till Mellan- och
Västeuropa eller till Balkanhalvön. De grupper som kunno nämnas äro de tyska
sinterna, österrikes burgenlandromer samt östeuropas horaheneromerna.
Vlachvarianterna är relativt närstående och en större språklig förståelse
emellan de olika tungorna äro förestående än hos icke-vlacharna, men med
anledning utav de många lokala inlånen så kan språken ändock oftast anses
oförståeliga sinsemellan.
~
Axat från boken Europas tungomål.
Taggar: Europas tungomål, indoarier, indoariska, romani, romer, zigenare, vlach, sinter, Rumänien, slavar, Europa, folk, språk, int
Nessun commento:
Posta un commento