mercoledì 31 ottobre 2012

Längtan



jag längtar efter

den dagen
den natten

jag så får vara
jag så får sova

jämte ditt hjärta
jämte din skepnad

om jag så ej får göra
det finge ej någon dag
det finge ej någon natt

att mig längta till

jag längtar då
till ingenting

det är det jag gör














~



Postmodern postmodernism - Postmodernisme premillénaire X


I den hittillsvarande diskussionen samt frågeställningen framkommer det icke att det inte råder varken consensus eller direkt klarhet angående terminologin kring fenomenet postmodernism - här avskärmas det ju främst till att handla om den lyotardska varianten. “To explore questions of the ‘postmodern’ is to engage in a highly complex and disputed theoretical field. ‘Postmodern’ is a label that has been used to refer to a bewildering array of cultural, political, economic, social and philosophical shifts in contemporary societies” skriver O’Brien og Penna, tilläggandes att “when we compiled our notes for this chapter we were able, from just two sources [varav en var Lyotard] ..., to identify the following list of meanings and definitions of postmodernity/ism:”
~

• the end of a history of white males and the beginning of ‘other’ histories;

• the end of western cultural dominance;
• a new cultural age in the west;
• a new historical era;
• an expression of thought or the rethinking of sets of established intellectuell problems;
• a field of cultural struggle
• a movement in architecture and the arts;
• a loss of confidence in the idea of progress and modernisation;
• a trend in poststructuralist philosophy;
• the end of Enlightenment rationalism. [1]


Här skolom vi ehuru försöka hålla oss utanför sådana här microresonemang, förutom när det gynnar problemformuleringen eller någon intressant sidofråga som kan uppkomma, og istället vara lite mer abstrakta - allt i syfte för att förenkla samt förminska en diskussion som, om man vill gå lite mer på djupet, skulle bli alltför långdragen för kortskriftens karaktär. Det är ju meningen, i denna skrift, att vi skolom titta på idéerna bakom, ej själva handlingen, ej detaljerna. Jag anser også att många av dessa ovan anförda indelningar med fördel kan föras ihop i gemensamma resonemang, speciellt om de äro sammankopplade genom en specifik postmodern­istisk definiering. För att få ett hum om var postmodernistisk forskning ock eller teori nyttjas så berättar samma referens att “there are postmodern approaches in art, architecture, geography, socio­logy, literary criticism, philosophy, pedagogy, dance, cinema and many other technologies of cultural and social production”.[2] I mer populära framställningar skriver Carter att termen nyttjas “in every feature on subjects from chaos theory to cookery and from multimedia to Madonna. Journalists, advertisers and lifestyles gurus seem determined to convince us that human history thus far ended around 1979 and that we have since entered a brave new world - of choice”,[3] samma ändelse verkar ske 1999, samt förövrigt varje ny tid den mänskliga hjärnan önskar se.














 
Fotnoter:
1) O’Brien and Penna, “Oppositional postmodern theory and welfare analysis”, i Carter (ed.), Postmodernity and the Fragmentation of Welfare, 1998:49.
2) Ibidem:50.
3) Carter, “Studying social welfare after modernity”, i idem (ed.), 1998:21.







~

Utdrag från boken Postmodernisme premillénaire.

DN, SvDSvDSvDSvDSvD, int

~~~Ett år sedan~~~

- Natursjäl

~

martedì 30 ottobre 2012

Värme


när din kram anlände
jag kände din värme

via kramen vi oss iföra
denna livsvärme















~

+ Erotica, Tu est Divina
++ Värmestråla, Samhet, Kramar

Taggar: värme, kärlek, kram

Suderland alias Jattuen - Europas tungomål CLXXXVII



Under andra århundradet så skriver Ptolemaeus Galíndai kaí Soudinoí, men hans förtäljning slutar härvid förutöver att de benämnes som varandes grannar med germaner, slaver samt finnar, men under 1300-talet fåom vi ånyo information genom Dusburgs Chronicon terre Prussie där det står att galidierna levde i de södra delarna av Preußen och att åt öster om dem levde sudovierna, d.v.s. jatvingierna. Även i de ryska krönikorna åtfinnes ett slaviserat ord för galidierna. Anno 945 nämnes för första gången en jatvingier, men de äro ganska frekventa senare i polska källor, enär man i tyska samt främst latinska källor finner det sudovitiska ordet, men man antar att det finnes en korrelation emellan det sudovitiska ordet samt det jatvingiska og flertalet historiska källor har så skrivit, exempelvis Suderland alias Jattuen. Vissa menar att det sudovitiska ordet nyttjades i väst, emedan det jatvingiska istället var förhärskande i öst, båda med samma folk i åminnelse. Båda orden verkar även enligt vissa vara vattenderiverade på något sätt.













~

Axat från boken Europas tungomål.


Jatvingiskan et Jatvingierna - Europas tungomål CLXXXVI



Jatvingiskan, som var nära besläktat med preussiskan, dog ut på 1500-talet eller redan i slutet av 1400-talet och ortnamn i nordöstra Polen samt södra Litauen äro det enda som består intill denna dag. Dessvärre verkar ett större dokument ha funnits kvar på jatvingiska som en man i Vitryssland på 1970-talet inhandlade från en präst, men ett bråk med sin mor resulterade att hon eldade upp detta ovärderliga lingvistiska monument. Tack vare några anteckningar från samlaren så har experter verifierat autenciteten på handlingen, eller åtminstone det delvisa innehållet däri. Enligt vissa så lågo jatvingernas centrum i närheten av den polska staden Suwałki. Dödsstöten för de jatvingiska samhällena utfördes utav de tyska riddarordnarna som under slutet av 1200-talet satte skräck i området, hvilket bland annat ledde till att jatvingiernas siste ledare, Scurdas, 1283 flydde fältet.














~

Axat från boken Europas tungomål.


~~~Ett år sedan~~~

- Anna.

~

lunedì 29 ottobre 2012

Etnisk rensning i Skåneland



under det första svenska halvseklet halverades Skånes befolkning, i allt från armod, uppror, krig, tvångsrekrytering samt inte mindst genom migration till Danmark

uppsvenska förslag fanns att i sovjetisk stil tvångsdeportera hela den skånska bondebefolkningen till Baltikum














~



~~~Ett år sedan~~~


~

domenica 28 ottobre 2012

Spansk statsnationalism



Spanien är byggt på regioner et olika nationer og alla utav dessa hava sin egen historia, precis som i Italien, därför var det illavarslande när man från centralt håll i Spanien under slutet av 1990-talet ville skapa en officiell unifierande historik som intet med den verkliga historien har att beskaffa - det dröjde inte länge förrän basker, katalaner ock andra icke-kastiljanska spanjorer opponerade sig för det historiska förtrycket som var i planläggning.

Att man förvägrar de olika populationerna sina demokratiska rättigheter, är förståss, än värre.














~

Om Spaniens alla folk och språk, dessas historia samt nutid, står mycket att finna i boken Europas tungomål, om nationalism se likväl i min Postmodernisme premillénaire.



Trupperna i Afghanistan



man säger att man skall stödja de svenska trupperna i Afghanistan, att de lyder bara riksdagens beslut, men de är där frivilligt, jag finner det moraliskt fel att hylla ockupanter og mördare

i mina ögon är de svin












~



Piskornas häll



tårar fälls
graniten ler

havet slog














~


SvDSvDSvDDNDN, DN
Taggar: haiku, natur, storm, regn, hav, sten

~~~Ett år sedan~~~


~

sabato 27 ottobre 2012

Omsorgsfulla björnar



verkar aldrig angripa bärplockare eller vandrare, eller andra fridsamma människor, allena vapenbesuttna jägare utväljes för anfall














~


Taggar: björnar, jägare

Kurernas kuriska i kungarnas Kurland - Kursenieki - Europas tungomål CLXXXV



Kurerna var ett östbaltiskt folk som bodde i västra Lettland samt nordvästra Litauen, men som under den sena medeltiden integrerades med zemgallerna och som runt år 1600 förlorade sitt tungomål. Men i likhet med preußiskan finnes det bevarat i ortnamn og geospråkliga varianter, till exempel i lettiskkuriska och samogitiska eller låglitauiska. Kuriskan har även lånat ut en del ord till främst baltsaxiskan, hvilket således blev en återvändsgränd, liviskan, litauiskan samt lettiskan - kurerna hava även givit namn åt den historiska regionen Kurland. Tungomålet är utdödt men den etniska grupperingen kursenieki som är i blotta antal nio bedömes vara av kurisk härstamning idag, men kopplingen är smått osäker, bland annat den kända Immanuel Kant var paternalt kursenieki. En annan egenhet som överlevt är de kuriska kungarna som varo kurisk nobilitet som bodde i sju byar och som fick behålla sina privilegium genom tiderna av att undslippa skatt och militär värnplikt, samt hava fria jakträttigheter. Adelsprivilegierna förlorades 1854 men de fortsatte räknas som en egen etnicitet i folkräkningen 1863 var de var i antal 405 samt bibehöll en distinkt etnospråklig varietet. Även om själva den kuriska stammen för länge sedan förintades så assimilerades inte nobiliteten in förrän under 1920-talet.

Den första omnämningen av kurerna är genom Rimberts Vita Anskarii som skrevs cirka år 875, hvilken nämner att en av de sveiska kungarna gjorde en expedition för att underkuva just Kurland - Nestorskrönikan några hundra jeeran senare nämner dem likaså. Kurerna var ökända som virila krigare, pirater samt goda sjömanskap, bland annat hade man temporära bosättningar på Gotland, Bornholm og i Östgötaland. Angående den kuriska tungan så brukar man inlemma denna i det östbaltiska skötet, men troligare är att det var ett slags mellantungomål emellan grenslon. Det har ehuru ej alltid varit så, utan förut så tvistade de lärda om var man egentligen skola inlemma kurerna i – de uraliska finskugriska eller de indoeuropeiska baltiska förgreningarna, nu står det ehuruväl klartydligt att det alltjämt röre sig om en tunga tillhörigt det baltiska navet.















~

Axat från boken Europas tungomål.

Taggar: Europas tungomål, kurer, kuriska, Kurland, balter, baltiska, språk, Lettland, Litauen, int

Den skönaste allitterationen



ja ja


ssss 


ååå 



















Taggar: allitteration

Preussiskans utdagelse - Europas tungomål CLXXXIV



Preussernas nedgång har med expansionen av germanerna samt slaverna att göra. Vikingarna fanns i området, men de verkar ej hava orsakat preussarna någon större skada, utan det var alltjämt kristendomens expansion, de annalkande germanska riddarordnarna samt de slaviska polackernas inflyttning som påbörjade en långdragen kamp om överlevnad, denna kamp kulminerade emellan 1200- samt 1400-talen. Saxare togo över och flyttade in från väst, polacker från syd og litauer ifrån nordväst, de flesta utav de ursprungliga preussarna assimilerades in i de ankommande folken og dessas tungomål bildades under en kort tid mixade folk och i viss mån mixade mål - och till slut kring 1700, eller mycket strax därefter, så hade de försvunnit under de nya herremålen. I slutet av 1600-talet så talades preussiska av åtminstone några få individer i några få byar, men det var inte längre något allmängiltigt språk och det är ju på detta sätt som många av dagens språk håller på att tystas för alltid. Det är främst i Samland samt Pommern som några ord finnes bevarade i de idag talade språken och man får hoppas att standardiseringar och centraliseringar inte går för hårt åt dessa specifika drag; det var även i Samland som det gamla baltiska språket höll ut längst. Det finns vissa små försök till att återskapa och revitalisera språket i modern tappning. Så som anglifierad turist bör man då kanske behärska Kaīls, bilāi tū Ēngliskan?













~

Axat från boken Europas tungomål.


~~~Ett år sedan~~~


~

giovedì 25 ottobre 2012

De preussiska språken - Europas tungomål CLXXXIII



Såsom ovan skrivits, så finnes preußiskan i olika varianter och detta vetom vi främst genom samländskans samt pommeranskans bevarelser. Som exempel på stora skillnader i samländskan respektive pommeranskan kan exempelvis orden för ‘man’ givas: smoy - wijrs samt ‘djävul’, cawx - pickūls; det finnes flera ord och några av dem kan givetvis bero på externa faktorer, men det giver ändock en antydan om att olika varianter av ett språk utvecklas på olika sätt och med tiden blir allt mindre förståeliga sinsemellan, en fullt naturlig utveckling. Även grammatiska skillnader kan skönjas og därmed så böre man tänka på att i nutida sammanhang så göres ofta sådana definitioner kring ‘dialekt’ gentemot språk, om en geospråklig variant haver eget ordförråd och avskiljer sig grammatiskt så kan det betraktas som ett eget ‘språk’ - preussiskan är alltså till vår kännedom två språk. Detta förhindrar ehuru ej att det i verkligheten kan havandes varit många fler språk som dock inte haver kommit till just våran kännedom.















~

Axat från boken Europas tungomål.


~~~Ett år sedan~~~


~

venerdì 19 ottobre 2012

Kvinnor är Gudinnor - Tu est Divina II







ISBN13: 978-91-7465-420-2
ISBN10: 91-7465-420-9


även tillgänglig hos de flesta nordiska boklådehandlarna på internet.

Ettan samt andra böcker av mig.














~


Arteo - Rosso di Torgiano





Sangiovese, Cabernet Sauvignon et Merlot
Torgiano, Umbria

stark karaktäristisk djup vinsmak av vigör, man förs in till smaksfärer utav skogsfrukter men växta i den solvarma mediterreana marken, likväl silkeslent mjukförandes i sina tanniner, utmärkandes torr og altestämmig i ton, af Umbrien













~


Saharisk sky



våren här hos mig
havsblå og himmelsrosa

havet regnar upp













~



Preussiskt budord - Europas tungomål CLXXXII


Som språkexempel kan det första / pirmois av de tio budorden / Staey dessimpts Pallapsaey givas ifrån den andra katekesöversättningen återgiven i Kilian (1980), häri samma ordföljd för båð språka.

Tou ni tur kittans deiwans turryetwey

Du icke skola andra gudar hava
















~

Axat från boken Europas tungomål.

Taggar: preussiska, baltiska, budord, språkexempel, Bibeln, kristendom, judendom, religion, språk
SvD

Ojdå



jag undrar, är det så hemskt att belysa att många människor i detta landet är relativt främlingsfientliga, samt att det finns många människor som möter detta ganska ofta

man kan ju inte tolka det på annat vis utifrån all negativa responseringar man får, fort man anför något inom denna sfären, eller är det bara så att dessa agitatorer inte känner igen sig i denna verklighet alls, antagligen för att de är så förblindade i sin nostalgiska lilla syn på denna nordliga utpost, och glömt av att detta är ett av det mest ingrodda och utbredda rasbiologiskt extrema regionerna i världen, även Hitler visste detta, medlöperiet og sedan även folkhemsideologins assimilieringssträvanden påvisar synen kring svensk kulturelitiska hävdanden, samt givetvis totala fördunklingen av det

i övrigt så går det bra att figurera i samhället för att se detta, om man har ögon att se med, samt en hjärna att tänka med, något just de såkallade rena svenskarna verkas fattas, trögtänkandes













~


SvDSvD, Aft

giovedì 18 ottobre 2012

De preussiska källorna - Europas tungomål CLXXXI



Preußiskan är bättre belagt än övriga utdöda baltiska tungomål, men detta betyder givetvis ingalunda att den på något vis skulle vara bra belagt. De äldsta bevarelserna kommo från slutet av 1300-talet och skreves antagligen vid Prags universitet, men man kan ehuru ej med säkerhet klassificera språket skrivet där som preussiska även om det lutar åt att det rör sig om fornpreussiska, men det kan även vara frågan om något annat numera utdött baltiskt språk. De med säkerhet till preussiskan definierade Elbingers vokabulär från omkring 1400, Grunaus dito og trenne översättningar till preussiskan utav den lutherska katekesen utgöre annars basen för studiet av preussiskan. Elbingers vokabulär är dessutom ej bevarat i orginal utan enbart som en kopia, den innehåller relativt många identifierbara ‘fel’, men den giver ändock en positiv inblick i den pommeranska varianten av preussiska, ej att förblanda med slaviskans pomoranska. Den version vi havom till hands är en sentida kopia av originalet som antagligen skrevs antingen i slutet av 1200-talet eller i början av 1300-talet. Den andra vokabulären skrevs av dominikanermunken Simon Grunau som emellan 1517-26 skrev sin Preussische Chronik som innehåller språkliga aspekter - dock av bristfällig karaktär. Även detta original är förlorat, men vokabulären finnes i flera ej enhetliga kopior. Den första katekesöversättningen toges vid 1545 och spreds i ungefär 197 exemplar från tryckorten Königsberg. Både den första samt andra katekesen kunnom vi tacka den Teutoniska ordens högmästare, sedermera hertig, Albrekt af Preussen för. Samländska var det väsentliga språket för denna skrift och detta tungomål malades ungefärligen i regionen Samland som består av udden i västra Kaliningrad. Den andra översättningen (192 styckna) och den tredje (el. Enchiridion, anno 1561) gjordes båda i Königsberg och skrevs således på samma mål som den första, i den andra tryckta katekesen åtfinnes påståendet att detta är en korrigerad version av den första katekesen. Förutöver dessa bevarelser åtfinnes enbart platsnamn, personnamn og några få fragment. Preussiskan tog givetvis emot influenser från skandinaviska genom vikingarna, slaviska genom polska folk samt, sidst men ej smärst, saxiska genom den massiva saxiska påverkan i regionen.













~

Axat från boken Europas tungomål.

Taggar: Europas tungomål, baltiska, preussiska, Preussen, Pommern, Kaliningrad, Königsberg, int

Flytta SVT og SR till Kiruna



de blir ju förhoppningsvis av med Radiotjänst












~


DNDN

mercoledì 17 ottobre 2012

Che c’è?



ci iò?
ci jié?
ce je?
ce jièy?
ce yè ca vù?
ce vù?
ce d´è?
ce da?
ce daij?
c ddaje?
ce d’è?
ce wuè?
c wuè?
c vuè?
ce ve chiann?
ce sò ca vù?
ci stè?
ciobbà?



cerrò?













~



The Abkhazian woman dresses from past to nowdays












~

+ Abkhaz male costumes

Tags: Abkhazien, Kaukasus, kläder, mode

Preussiskan, Preussarna und Preussen - Europas tungomål CLXXX



Preussiskan eller fornpreussiskan, som var ett västbaltiskt mål, dog ut omkring år 1700 och finnes bara bevarat i en handskrift, några katekeser, ortnamn, personnamn samt i vissa ord i lokala polska ock saxiska varianter. Denna fornpreußiska är viktig för den indoeuropeiska forskningen, då det var ett konservativt språk främst vad gäller vokalismen. Det ord vi idag nyttjom för folket, språket samt området åtfinnes även i detta utdöda språk, exempelvis i dess adjektiva form prūsiskan eller den adverbiala formen prūsiskai, och det är dessa människor som fått låta döpa dagens Preußen och de bodde i det som kallas Östpreußen emellan Wisła samt Nemunas, men även i äldre tid väster om Wisła i Pommern samt nästan fram till Oder - det var antagligen i dessa områden, främst i de östrare delarna, som preussiskan uppstod från första början. Det preussiska ordet haver blivit komparerat med sanskritens púru·aþ, ‘man, människa’.














~

Axat från boken Europas tungomål.

Taggar: Europas tungomål, baltiska, preusiska, Preussen, Pommern, Polen, int

~~~Ett år sedan~~~

- Åland og Åländskan

~

martedì 16 ottobre 2012

Fångläger


jag har ej besökt ett zoo sedan jag var liten,

visst existerar det några få välskötta zoon,
visst finns det några få arter som räddats via zoon

men ännu fler har dödats

jag tycker det är hemska inrättningar, för hemska människor
jag skulle heller ej besöka ett sibiriskt fångläger, om jag var där.

Den sibiriska naturen, är så mycket vackrare














~



Lallan ~ Lågskotska ~ Skotska språket



Skotskan bedömes talas av omkring 1,5 miljoner talare, eller om man räknar mer inskränkt 200 000 talare, språket går även under benämningarna lågskotska eller lallan, lallaniska då det till en början ej parlerades i de Skottska högländerna, utan bara i Låglandet. En del anglofiler erkänner inte språkets existens utan benämner det bart som en engelsk dialekt, detta är språkhistoriskt förvridrigt.

Skotskan går direkt tillbaka, utefter en egen utvecklingslinje, på det anglosaxiska språket eller närmare bestämt på den variant som kallas northumbriska och som således talades i Norþanhymbra, eller då Northumberland, detta till skillnad från engelskans sydanglosaxiska ursprung. Skotska og engelska äro således avskiljda ifrån varandra samt distinkta språk ända från germanskans inkomst till de Brittiska öarna, språken har härefter likväl haft olika utvecklingar ej minst avseende inlånen där engelskan emottagit långt fler latinismer än vad som är fallet för northumbriskan.

Språket var förankrat i sydöstra Skottland ända upp till floden Forth under 600-talet och kvarblev i detta område framtills det började expandera på gäliskans bekostnad under 1200-talet. Detta språk havandes ett karaktäristiskt satsbyggnadssystem samt innehavandes ett specifikt ordförråd som äro mer keltiskinfluerat än engelskan og en genuint engelsktalande person kan ha mycket svårt att förstå genuin skotska i speciellt talad form. Det skotsk-engelska kreolspråket, samt engelska med skotsk accent, äro här ej medräknat då detta oftast till fullo förstås.

Man hade även använt språket som nationalspråk i det Skottska riket og en bred samt lång litterär tradition med ett utvecklat skriftspråk hunno skapas, språket betraktades i stora drag som ett eget språk framtills man gangade i union med England anno 1707 havandes nu långt om länge även blivit erkänt som ett regionalt språk inom Konungadömet. Litterär produktion har existerat under hela språkets tid, om än med vissa svackor, exempelvis gick den inhemska skriftproduktionen delvis över till engelsk fägring under 1600-talet men fick sedan ny fart under 1700-talet, og ännu mer nu.

EU havandes även erkänt skotskan som ett eget språk og förhoppningsvis så kommer detta synsätt att te sig mer naturligt när Skottland numera fått en ökad självständighet gentemot det engelska parlamentet, samt snart måhändeligen full suveränitet så som det sig bör om folkviljan för detta finnes. Tungomålet åtnjuter även ett ökande intresse från universitetsvärlden og kurser åfinns numera i samt på språket.

Förutöver det välkända ulsterskotskan samt det skotsk-engelska kreolspråket så är skotskan uppdelad på några olika geospråkliga varianter, märkvärdigast äro öskotska på Shetland auk Orkney, samt de geografiska väderstrecksuppdelningarna nord-, central- og sydskotska.

Shetländskan bör i sig själv räknas som ett eget språk inte minst utifrån synvinklar som eljes är betingade för sådan betitlning, såsom existensen utav en unik vokabulär, geografiskt avskärmat, utifrån sociopolitiska själ, så kunne man ej annat än stödja samt erkänna, samt acceptera, shetländskans distinkta karaktär, samt utveckling.

Shetländskan ligger naturligtvis nära orkadiskan hvilket är Orkneys språk.














~

Om denna skottskan, om andra språk i Skottland, samt på de brittiska öarna, står mer att finna i boken Europas tungomål.

+ Scottish Independence Trailer, Språk i Storbritannien

Taggar: Skottland, skotska, lallans, germanska, engelska, int

~~~Ett år sedan~~~

- Botoxuggla.

~

domenica 14 ottobre 2012

Grod brukning



jag har aldrig förstått mig på bondeättad pöbel, som tycker att vi ädlingar skall avkasta oss våran hereditärt ankomna nobilitet

ni bönder borde veta bättre än så










~



~~~Ett år sedan~~~


~


sabato 13 ottobre 2012

Pax europaea - Europas länders språk och minoriteter i boken Europas tungomål - Info





Europa har aldrig varit något annat än extremt mångkulturellt, de nationalistiska krafterna som hävdar annat bär i mångt og mycket sin ideologi utifrån 1800-talsideologier som ej har mycket med den kulturella eller faktiska verkligheten att skaffa, man kan säg att det är pur inbillning.

[Om nationalism, et dylikt, se även min bok Postmodernisme premillénaire.]

Det äro få riken, eller politiska konstellationer av vilket slag, genom historien som lyckats hålla ihop stora delar utav landmassan men bara ett enda som gjort detta på ett fredligt samt frivilligt vis. För detta, är Europa, samt EU, värt att hyllas - för första gången i världshistorien råder det Fred, pax europaea.

Som ingen annan bok på svenska går dubbelverket Europas tungomål igenom de olika språk, samt folk, som varit förekomna i hela Europa sedan Homo erectus tid framtills dags dato, där förhistorien samt antiken avhandlas i bokdel I, del I-II (se Innehållsförteckning), varhän därefter ankomma en större del som är en språklig samt etnicitetsgenomgång för alla Europas länder, inklusive Transkaukasien samt hela Ryssland.

De antika språken äro relativt väl framförda i Innehållsförteckningen, emedans nedan kan ses som en förteckning över de olika språken, samt minoriteterna, som genomgås land för land, i denna världsdel av kontintenten Eurasien innehållandes en rikedom av kultur, ofta förbisedd, tyvärr.

Det bör givetvis påpekas att det ej är en genomgång baserad på grammatiken för språken utan mer sociokulturella, sociohistoriska, samt lingvokulturella et lingvohistoriska aspekter. En historiebok för språkentiteterna kan sägas, för folken, här i erkännande av språk som varandes språk, utifrån lingvistiska, kulturella samt historiska aspekter, ej inskränkta et förringandes  majoritetsfolkspolitiska, detta i enlighet med andan i både UNESCO samt den Europeiska konventionen om regionala och minoriteters språk.

Detta är naturligtvis en hyllning till Europa.



Abchazien

Gällande Abchazien gås landets historia i korthet igenom, i denna genomgång nämnes sådana folk som heniochi, moschoierna, abazgoi, som man tror äro abchaziernas föregångare. De olika herrerikena nämnes naturligtvis likväl, såsom romarna, grekerna, osmanerna, ryssarna og georgierna.

Gällande hvilka folk eller språk som genomgås i genomgången så röre det sig för Abchazien om abchaziska, med sina bzypiska og abzhujiska varianter, samt den afroabchaziska populationen, de pontiska grekerna, de armeniska hemshinlerna, ryssarna, abkhaziska romerna, georgiska, megreliska, östeuropeiska judar samt judeogeorgier.



Albanien

Hvad avser Albanien så är det antika stycket om illyriskan högaktuellt, men i övrigt genomgåes under länderrubriken språken og folken albanska, med sina gegiska, toskiska, og tasmidiska, varianter, plus det utdöda suliotiska, språket aromunska med varianter karaguniska og fasjerotiska, om ladinska, jiddisch, grekiska, sydvlachisk romani, yevkos, ashkalier, makedonska, talat av prespanmakedonierna og torbešerna, samt folket gorancier, og språket armeniska.



Alderney

Som en av Kanalöarna så råder självständighet på denna ö, fastän det är sammanhörigt med Guernsey. Öns intressanta historia genomgås.

Hursomhaver, gällande Alderney, eller Aurigny, så genomgås språket aurignais som i huvudsak dog ut som en konsekvens av Nazitysklands ockupation av ön, förutom att man hade koncentrationsläger här för sina genocidprojekt så begicks således linguacide, men även vacquicide då den inhemska kossarten slaktades bort likväl.



Andorra

Förutom landets historia, samt historiskt baskiska andosinska befolkning, så är följande språk og grupper aktuella för riket: katalanska, eller då nordvästkatalanska, samt kastilianska, galliciska, portugisiska, franska, nordafrikaner, främst marockaner, britter, italienare, hinduer, judar, samt i främst den nordafrikanska grupperingen, arabiska.



Armenien

Armenierna og armeniskan förtäljs förståss kring, även antikens urarteiska og hurro-urarteiska äro här aktuella.

Övriga språk samt folkgrupper som varandes aktuella för landet äro lomavriska, kurmandji, judeokurdiska, judeoarameiska, jiddisch, ryska, polska, kaukasustyskar, pontiska, azeriska, aiorski, georgiska, samt udi.



Azerbajdzjan

En kort historisk genomgång för landet som har persisk fornazerisk historia, samt skytisk, grekisk, kaukasisk albansk, udisk, iransk, kurdisk, sogdisk, arabisk, turkisk, lurisk, rysk, samt en del till.

De språk, samt folkgrupper, som äro aktuella för Azerbajdzjan är azeriskan i främst dess nordliga variant som vidare indelas i fem olika språkkluster, folket karapapakerna, turkiska som talas av turkar og meskhetiska turkar, kaukasiska tatarer og volgatatarer, samt språken judeokrimtatariska, lezginska, quba, tsaxur, kryts, udi, buduxi, khinalughiska, rutuliska, avariska, judeogeorgiska, nordtalyshiska, tatiska, judeotatiska med sina trenne varianter, qybemålet, derbendmålet samt kaitag, vidare kring språken, muslimtatiska, som även delvis talas av armenotaterna, vidare kring de bukhoritalande bukharijudarna, språken kurmandji, judeoaramaiska, ryska, jiddisch, schwäbiska, romer, domer, samt armenska.



Belgien

De språk som gås igenom i förhållande till konungariket Belgien är sydnederländska, eller flamländska, eller mer uppdelat korrektligen i västflamländska, östflamländska, ghentiska, brabantiska, som uppdelas i ett väst-, öst- og sydbrabantiska, plus marols, samt limburgska, franska, standardtyska, luxemburgskan, ripuriska, västjiddisch og östjiddisch, vallonskan eller då östvallonska, namuroiska, vallopicardiska, vallolorränska, picardiska, champenoiska, gaumäsiska, grekiska, ryska, samt turkiska.



Bosnien-Hercegovina

Det gamla illyriska landet som hava bebotts utav bland andra romare, galler, gepider, avarer, goter, hunner, alaner innan sydslaverna ankommo får sin bosniska historik kort förtäljt som nu utifrån språklig og kulturell synvinkel äro aktuellt för bosniska, kroatiska, serbiska, men även sydvlachiska, kelderesj, serbobosniska vlacher, arlijer, albanska, aromunska, spanjolska, turkiska, ruthenska, samt arabiska.



Bulgarien

Som alla andra länder så har Bulgarien en intressant historik med thrakisk, skytisk og hellensk bakgrund, med nästkommande period av de turkiska bulgarerna som assimilerades in i de slaviska bulgarerna som redan då bodde där.

Språkligt genomgås bulgariskan, men även då naturligtvis turkbulgariskan, makedonskan, tjeckiska, slovakiska, de rysstalandes lopovanerna, kubankossackerna, donkossackerna, samt nekrasovitkossackerna, de bulgarisktalande pomakerna, språken levantisk arabiska, balkanromani, jerlídes, drindári, arlijanska, dzambaziska, kardarašiska, östbulgariska, vlaxromani, gruppen djutane, tungomålen aromunska, oltenska, ladino, västarmeniska, östarmeniska, helleniska, attiska som talas av sarakatsanerna, gegiska, bajerska og andra tyska grupperingars språk, turkiska, gagauziska, maringagauziska, gajalgagauziska, ock krimtatariska.



Cyperns tu stater

Gällande Cypern så har ön gått igenom många etniska händer, eteocyprioter, hellener, hettiter, fenicier, assyrier, egyptier, persier, ptoleméer, romare, bysantier, araber, franker, venetianare, osmaner, samt britter.

De språk som varandes aktuella för ön i modern tid, förutom det forntida intressanta eteocypriotiska, äro helleniska, samt turkiska, men även cypriotturkiskans gibrizlija og cypriotiskgrekiskans kypriaka, plus greklish, armeniska, cypriotisk maronitiska som här heter sanna.



Danmark

Danmark är föremål för danskan, västdanskan, med sina jylländska mål, inklusive jutskan, skåneländskan med sin bornholmska, ömålen varhän själländskan og köpenhamskan är centrala, fynskan ett annat. Vagabonddanska ej här att förglömma.

Ytterligare språk aktuella för Danmark är högtyska, sagsiskans sleeswieks, jiddisch samt nordfrisiska, inuktitutiska samt måhända tidigare, judeoportugisiska.



Irland

För Éire genomgås givetvis iriskan med sina ulsteriska, leinsteriska, dhúnn-Na-nGalliska, connachtiska, samt munsteriska varianter, denna sista med en avläggare i Newfoundland, men även sheltiska, engelska, sydhiberniska, nordhiberniska, ullans, anglonormandiska, yola og fingaliska.



Estland

För Estland så är det primärt estniskan som är aktuellt, i sina nordöstra kustestniska, nordestniska samt sydestniska olika tungomål, men även, võrusiska og setoq, plus östestniska, og öestniska. Tallinmålet og Tartuspråket, ej att förglömma.

Likväl är språken votiska, finska, ingriska, litauiska, lettiska, estnisk romani, ryska, ukrainska, vitryska, tatariska, estnisk jiddisch, kurlandsjiddisch, judeoestniska, balttyska samt estlandssvenska, aktuella.



Finland

Finland är gammalt Sameland som finniserats efterhand, språkligt og etniskt så äro följande aktuella för landet, finska med sina öst- og västfinska varianter, bland annat savoniska, åbomålet, men även karelskan, olonetiska, nordestniska, nordsamiska, skoltiska, inariska, kemiska, kajanasamiska, åländska, finlandssvenska, fintika, ryska, judar og tatariska, detta sistnämnda talas utav den muslimska population som bott i landet sedan 1800-talet.



Frankrike

I Frankrike talas inte bara franska, vars namn är härkommet från det tidigare germanska frankiska språket, utan även normandiska, picardiska, champagnska, vallonska, lorränska, gallofranska, poitevinska, saintongeäiska, franco-provençalska, jurassiska, burgundiska, francitan, zarphatiska, judeonormandiska, lyonnäsiska, savoyardiska, franc-comtoi, dauphinois, liguriska i formen av genovanska samt västliguriska, occitanska, provençalska, nissardiska, rodanenc, shuadit, provençal maritim, judeolatin, languedoc, gasconska, araneseiska, ariégeoiska, biarnesiska, landaiska, sydauvernhat, nordauvernhat, lemosinska, vivaroalpinska, nordkatalanska, italienska, korsikanska som består utav venaciska, sartenaiska, vico-ajaccioska, og nordlig korsikanska som i sin tur består utav bastianska og cape corsiska, caló, katalansk caló, kastiliansk caló, baskisk caló, hvilket dock ej är ett calómål, ladinska, alsaciska, västjiddisch, judeoalsaciska, östjiddisch, miseler-lëtzebuergesch, lothringenfrankiska, rhenfrankiska, frans-vlams, engelska, danska, bretonska, léonaisiska, tréguieriska, vanneesiska, cornouailleiska, cargèsiska, judeohelleniska, arlijaiska, dzambaziska, sintespråket, kalderesj, lovariska, armeniska, kineser, kambodjaner, japaner, koreanska, vietnamesiska, judeoarabiska, haketia, fransk ladino, judeoportugisiska, de baskiska navarro-labourdinska, souletinska, lågnavarriska og labourdinska.



Färöarna

Färöarna är ett av de mer homogena länderna i Europa, särledes utifrån språksynvinkel, men här talas i hvilket fall färöiska, i sina splittrade varianter av primärt nord- og syd. Till språken på Föräarna kunne sedan även läggas danska, färingsdanska samt gøtudansk – frisiska har likväl funnits og etniciteten säges finnas än.



Förenade Konungadömet

Förutöver en kort historisk genomgång så är de språk / minoriteter som genomgås för Storbritannien i boken Europas tungomål engelska med sin grund i anglosaxiskan som då bestod utav kentiska, västsaxiska, og angliska, där detta sistnämnda består utav merciska og northumbriska, om språken normandiska og anglonormandiska, gammalengelskans sydengelska samt sydöstengelska, väst- og östmidland, plus nordengelska, härefter om nyengelskans engelskengelska, sydengelska, sloanies, cockney, jafaikan, midlandsengelska, nordengelska, scouse, pitmaciska, mak’emska, teesidska, tyke, manc, cumbriska, lancashire, bajan, jamacianska, jamaicansk kreol, rastafarisk jamaicanska, några av de kinesiska jamaicanerna talar dessutom hakka, det atlantiska kreolspråket krio, polari, engelskt rövarspråk, angloromani, skotska, skotsk-engelskt kreolspråk, ulsterskotska, öskotska, nord-, central-, og sydskotska, shetländska, orkadiska, skotskkantiska, geordiska, wenglish, norn, och faktiskt även isländska, färöiska, norska, danska og svenska är genomgående invandrarspråk, i övrigt jiddisch, judeonormander, judeoarabiska, judeopersiska, skotsk-jiddischa, kymriska / walesiska, kernewekiska / korniska, det sedan länge utdöda britiska med medeltida utlöpare cumbriska som återuppväckts i cwmbraic, språken gäliska, kyrkogäliska, east sutherlands gäliska, beurla-reagaird, galwegisk gaeliska, iriska, kalderesj, lovari, kymrisk romani, armeniska, bengali, sylheti, hindi, urdu, östpunjabi, västpunjabi, gujarati, kashmiri, sydpashto, nordpashto, saraiki, mirpurpunjabi, arabiska, nepali, limbu, gurung, grekcypriotiska, grekiska, turkcypriotiska, italienska, italienska språk, bardiska, bulgariska, ukrainska, polska, kantonesiska, hakka, hokkien, teochew, hainanese, mandarinska, japanska, maoriska, somali, berbiska, franska ock haketia.



Georgien

Med Georgien avses i denna bok det nutida Georgien, d.v.s. ej inkluderandes Sydossetien eller Abchazien. Förutöver en kort benämning av Kolchis og Iberien, osmansk samt persisk, rysk plus sovjetisk historik så genomgås för landet språken / folken georgiska, innehavandes många varianter inklusive de distinkta mokheviska ock khevsuriska, övriga språk som genomgås för landet äro judeogeorgiska, megreliska, zugdid-smurzaqanska, senakiska, lazuriska, svaniska, lakhamuliska, batsiska, bats-georgiskt kreolspråk, tjetjenska, kisti, lezginska, udi, kurdiskans kurmandji, pontiska, ryska, ukrainska, romer, lomavren, azeriska, kaukasustyskar, armeniska, nyarameiska, urumiska, tatariska samt meschetiska.



Gibraltar

Som en av de sista utposterna utav neanderthalarnas tal, som likväl genomgås tidigare i boken, så är i förmorisk tid fenicier, karthager, romare samt vandaler aktuella för landområdet.

I nutiden aktuella språk vid Jabal Tariq är engelska, kastilianska, andalusiska, genovanska, llanito, maltesiska, judeomarockanska, haketia, hebreiska, marockanskarabiska, hindi og sindhi.



Guernsey

Det självständiga fögderiet Guernsey genomgås utifrån sina historiska aspekter samt gällande de språk som är aktuella för öriket, d.v.s. guernesiais samt engelska, men även franska og portugisiska.



Hellas

Grekiskan är ett av de isolata språkgrupperingarna inom den indoeuropeiska språkfamiljen och därav genomgås hela grekiskan under Grekland, istället för som de många övriga språkliga subgrupperingarna under tidigare delar uav bokverket som inte är geografiskt, utan språkgruppsligt, indelat.

Inom grekiskan, eller helleniskan, framförs således linear A, linear B, arkadisk-cypriotiska, pelasgiska, eteokretanska, joniska, aioliska, västhelleniska, doriska, nordvästhelleniska, pamphylliska, attiska, även kariskhelleniska, lydiskhelleniska, khiosiska, erythraiska, sámosiska nämns, likväl kretanska, peloponnesiska / dimotiki, cykladiska, sydösthellasiska, sarakatiska, nordhellasiska, pontiska, kappadonisk grekiska, hellenoromani.

Vidare inom Grekland anförs balkanoromani, arlijaner, lovariska, judeohellenska, tsakoniska, propontis tsakoniska, pomakiska, slavisk makedonska, lerinska, aromunska, meglenitiska, vèneto di mar, judeovenetianska, judeokorfiotvenetianska, judeosalentino, ladino, arvanitiska, chamerna, armeniskan, maltesiska samt turkiska.



Island

För Island inom boken Europas tungomål gäller naturligtvis isländskan som förtäljes kring, då inklusive det baskiskisländska pidginspråket.



Isle of Man

Isle of Mans historik förtäljes kring, samt däri förståss det inhemska språket manx, men även norn, engelska og anglomanxiska.



Italien

I Italien åfinnes många språk, både romanska såsom andra, både i antiken såsom i nutiden. I bokavsnittet för det moderna Italien förtäljs kring:

italienska, i sina varianter norditalienska, toscanska, romerska samt syditalienska, samt språken toskanska et syd- og nordtoskanska, fiorentino, pistoiese, valdinievolese, lucchese, versiliese, viareggino, pisano-livornese, aretino-chianaiolo, senese, grossetano, bagitto, judeoportugisiska, ladino, språket umbriska, perugianska, nordvästumbriska, altotiberinska, sydöstlig og sydvästlig umbriska, marchesiska, anconitano, fabrianese, maceratese, laziska, romerska, judeolatin, judeoromerska, romersk hebreiska, sabinska, aquilano, sublacense, tagliacozzaniska, abruzziska, bergs- og kustabruzziska, molisanska, nordmolisanska, italkianska, judeoflorentinska, syditalienska språk, campaniesiska, napoletanska, sydlatin, pugliesiska, nord- og sydpugliesiska, tarantesiska, foggiano, judeopugliesiska, baresiska, lucaniska, sydlucaniska, nordlucaniska, calabreiska, syd og nordcalabreiska, judeocalabriska, sicilianska, västsicilianska, palermosiska, östsicilianska, messinamålet, eoliska, centralsicilianska, sydöstsicilianska, judeosicilianska, sicilianska romer, calabriska romer, baccàgghiu, camminanti, judeoarabiska, arabiska, siculoarabiska, berbiska, furlanska, västfurlanska, östfurlanska, carniciska, fornes, ladinska, atesiniska, ampezziska, livinallesiska, fassanska, badiottoiska, marebbanska, grüdniska, cadorinska, noneshiska, francoprovençalska, valdôtäiska, faetska, celle-san-vitiska, savojiska, franska, piemontiska, låg- og högpiemontesiska, turineiska, judeopiemontäsiska, liguriska, genovesiska, tabarchino, venetianska, venexiàn, triestinska, veneto de màr, cioxòta, pellestrinotta, buràn, caorlotta, centralvenetianska, padoan, vixentin, polesano, västvenetianska, veronese, maletan, trevixan, feltrin, beulmat, ladinoveneto, bisiac, judeovenetianska, emilianska, settentrionaliska, marchigianska, romagnoliska, lunigianiska, vogherespavesiska, mantovaniska, östemilianska, västemilianska, piacentino, bobbiese, lunigiano, reggiano, mirandolese, carpigiano, frignanese, arzân, judeoreggiano, guastallese, parmigiano, bardiska, bolognese, ferrarese, pavese, oltrepadano, mantovano, lombardiska, insubriska, östlombardiska, milanesiska, alpinolombardiska, bergamàschiska, ticinska, canzésm brianzöö, spasell, algheriska, provençalska, vivaroalpinska, gardiòl, sardiska, sarduska, cagliariska, arbornesiska, subbarbaricinoska, väst- og centralcampidanesiska, ogliastrinska, sarrabenseiska, sulcitanska, galluresiska, isulanu, cuzinesu, bultiggiatesu, sassaresiska, logudoresiska, nord- og sydvästlogudoresiska, nuoresiska, barbaricinoska, baroniese, südtyroliska, sauriska, cimbriska, settiska, tredicska, lusernesiska, ljetzantautschiska, móchenska, palaiska, gereutiska, florutziska, walseriska, standardtyska, jiddisch, judeokorfiotvenetianska, langobardiska, molisekroatiska, slovenska, natione, torre, resianska, arbëreshëiska, siciliansk arbëreshëiska, calabrisk arbëreshëiska, campomarinoarbëreshëiska, centralbergsarbëreshëiska, salentinska, aspromontiska, venetianska greker, judeohellenska, sinti piemontesi, sinti lombardi, sinti veneti, sinti mucini, sinti emiliani, sinti marchigiani, sinti gàckane, sinti estrekhària, sinti kranària, rom calabresi, rom napoletani, rom abruzzesi, ròmje cilentani, ròmje basalisk, ròmje pugliesi, rom kalderasa, rom lovara, rom churara, kaulja, qawliya, romsk arabiska, slovensko roma, hrvatsko roma, armeniska, turkbulgariska et turkiska.



Jersey

Kanalöarna har varit bebodda sedan 280 000 f.kr., men blev inga öar förrän för omkring 8000 år sedan. Ön har sedan en romersk, latinsk, kelt-bretonsk historik, innan normanderna anlände. Förutom historiken för riket så det språken jèrriäsiska, jerseyengelska, engelska, madeiriska, portugisiska, samt franska, som äro aktuella här.



Kosovo

Förutom att landets historia kort återberättas så är det språken gegiska, albanska, gornanska, arlijaspråk, dzambazi, sintiska, egyptierna, serbiska, montegrinska, torlakiska, turkiska, serbiska judar, sefardiska judar samt tjerkesser som äro aktuella i Kosovë.



Kroatien

Det föredetta romanska, illyriska, liburniska landet Kroatien blev sydslaviskt vid 500-600-talen och språken samt folken nu gällande för landet äro naturligtvis kroatiska, men även, kroatoserbiska, bunjevciska, slovakiska, slovenska, serbiska, rusinska, tjeckiska, italienska, venetianska, istriska, dalmatiska, vegliotiska, ragusiska, veneto da mar, istrorumänska, morlace, latin, balkanromani, swabiska, jiddisch, hebreiska, judeovenetianska, ladino, samt, ungerska.



Lettland

För Lettland genomgås lettiska, västlettiska, lettgalliska, tamiska, liviska, kurzemiska, vidzemiska, votiska, lettisk romani, armeniska, jiddisch, kurlandsjiddisch, balttyska, polska, ryska samt vitryska.



Liechtenstein

Detta lilla land har fler språk än vad man kan ana, som förutom standardtyska även behar liechtensteinskan som är ett alemanniskt språk, distinkta är även tresabärgskan, samt walsertütsch.



Litauen

För Litauen gäller litauiska, höglitauiska, låglitauiska, samogitiska, suvalkijiska, dzukijiska, prussisklitauiska, nordkaraitiska, litauiska tatarer, ryska, polska, vitryska, ukrainska, jiddisch, judeoslaviska samt romanès.



Luxemburg

För avsnittet om Luxemburg genomgås luxemburgskan, uppdelat på areler, eechternoacher, kliärrwer, miseler, stater, veiner, minetter samt weelzer, förutöver dessa äro franska, standardhögtyska, wallonska og portugisiska aktuella.



Makedonien

För Makedonien, FYROM alltså, gäller makedonskan, i sina nord-, sydöst- samt västmakedonska fägringar, samt, torlakiska, rekiska, galicniska, serbiska, gegiska, toskiska, aromunska, meglenitiska, ladino, judeohellenska, balkanromani, yevkos, egyptier, turkiska, balkangagauziska, makedogagagauziska, yürükiska samt adygiska.



Malta

För Malta gäller i nutid språken maltesiska, i sina gozanska, huvudömaltesiska, vallettiska, samt öst- väst- og centralmaltesiska, plus språken toskanska, sicilianska, judeomaltesiska, grekiska, engelska, franska samt maltengelska.



Moldavien ~ Gagauzien ~ Transdnistrien

Det har bott många folk här, exempelvis kelter, thraker, daker, skyter, sarmager, goter men de tungomål som äro aktuella för nutiden äro moldaviska, uppdelat på nord-, central- og sydmoldoviska, samt balkanoromani, armeniska, plattyska, schwäbiska, badisch, jiddisch, ladino, bulgariska, ryska, ukrainska, gagauziska, bulgargagauziska og maritimgagauziska.



Monaco

För Monaco gäller språken franska, niçardisk-cannsisk provençalska, samt monegaskiska.



Montenegro

I avsnittet om Montenegro genomgås språken montenegrinska, uppdelat på östhercegovinska samt zetiska där detta sista ofta kan likställas med skriftlig montenegrinska, plus serbiska, kroatiska, bosniska, gegiska, svarta montenegriner, turkar, romer og montenegrinska venetianare.



Nagorno-Karabakh

Boken Europas tungomål har ambitionen att erkänna verkligheten som den ser ut, inte som politiker önskar att den ser ut, därför är även icke-erkända statsområden separat genomgångna i boken, för Nagorno-Karabakh förtäljs historien mer extensivt än vad brukligt äro, men vad avser språk och etniciteter finnes östarmenisktalandes armenier, azerer, kurmandjitalandes kurder, ryssar, greker, assyrier samt jiddischtalande judar.



Nederländerna

Gällande Nederländerna genomgåes i boken Europas tungomål följande språk, samt minoriteter, nederländska, holländska, brabantiska, limburgiska, zaans, waterlandsmålen, stadsfries i sina olika varianter i Leeuwarden, Sneek, Bolsward, Franeker, Dokkum, Harlingen, Stavoren, Heerneveen, Midsland, Ameland, het Bildt og Kollum, tungomålen bargoens, maaß-rhenländiska, mestreechs, uppdelat på kort mestreechs et laank mestreechs, brabantisknärståendes kleverländiska, västflamländska, östflamländska, zeeländska, petjo, nedersaksisch, stellingwerfiska, grönnegs, westfaliska, tweants, achterhooks, västfrisiska, skiermûntseagerska, hylperska, skylgerska, aasterska, meslânzers, súdwesthoekska, noardhoekska, klaaifrysk, wâldfrysk, holländsk västjiddisch, ladino, sint, lovariska, kalderesj, sarnami hindustani, armeniska, qingtian, kantonesiska, mandarin, hakka, baba malay, ambonesiska samt buru.



Norge

Norge är norskornas land, här genomgås norskan, landmål / nynorsk, bokmål / riksmål / dansknorsk, samnorsk, västnorsk, östnorsk, nordnorsk, kebabnorsk, høgnorsk, russenorsk, gælonorsk, euskaronorsk, samt, lulesamiska, nordsamiska, pitesamiska, sydsamiska, umesamiska, kvänerna, vlach, tavringer romani, resande, rodi, polska, judeoportugisiska et jiddisch.



Polen

För stycket kring Polen genomgås polska, storpolska, lillpolska, mazoviska, silesiska, östpolska, podhaliska, warsawiskan, grypsera, judeowarsawianskt jiddisch, kasjubiska, pomoranska, slovintiska, kociewiaciska, borowiaciska, nord-, syd- og centralkasjubiska, zaboriska, tjeckiska, slovakiska, ukrainska, rutenska, vitrysska, lemkiska, polskromani, lovari, sinte, karpatoromani, litauiska, tyska, silesisk tyska, vilamoviska, vistulatyskarna, holländska, walddeutschen, jiddisch, hebreiska, armeniska, karaiter, tatariska et arabiska.



Portugal

I Portugal finnes fler språk og folk än vad de flesta vet, för landet genomgås förutom de antika språkens lusitanska og tartessiska även nutidens portugisiska, med sina historiska steg situerade i lusitansk romerska, mozarabiska, protoportugisiska, galicisk-portugisiska, samt modern portugisiska uppdelat i nordportugisiska samt sydcentral portugisiska, med utväxter utav azoriska og madeiriska. Andra språk förekomna i Portugal är minderiska, galiciska, barranquenho, mirandesiska i formerna mirandés raiano, mirandés central og sendinés, samt caló, judeoportugisiska, judeoarabiska, judeospanska, arabiska, franska, jiddisch, gujarati, engelska, konkani, língua da casa, punjabi, kalderesj, taishanesiska, kantonesiska, samt även sentidligt ankomna wutalare.



Rumänien

Rumänien har en intressant historia utav thraker, daker, goter, hunner, gepider, avarer, bulgarer, pechenger, kumaner, samt naturligtvis latinare hvilka sedermera gav språket rumänska som är subindelat på moldoviska, valakiska, transsylvanska, banatiska, olteniska og bayashiska, övriga språk äro aromunska, meglenorumänska, bulgariska, rusynska, hutsuler, serbiska, polska, tjeckiska, slovakiska, ukrainska, rusnaker, banatbulgariska, torlakiska, lippovanska, tyska, transylvansk saxiska, banatswabiska, français du Banat, Satu Mare-swabiska, landlariska, zipserna, dobrudschadeutsche, jiddisch, ladino, judeohellenska, hellenska, pontiska, armeniska, albanska, balkanromani, transylvansk karpatoromani, vlach, gagauziska, turkiska, krimtatariska, nogaiska, ungerska, szekleiska samt csángóiska.



Ryssland

Ryssland är ju Eurasiens samt världens största land, upptagandes likväl störst enskild del i hela boken Europas tungomål behavandes likväl flest språk samt språkfamiljer inom bokens täckområde. Landets statsetniska historia genomgås kort, bland annat avfärdas, delvis, den gamla svenska myten kring Rysslands namn.

Språken og folken som genomgås äro ryska, gammalnovogrodiska, moskovitiska, nordryska, sydryska, centralryska, tvermålet, pomoriska, olonetsiska, novgorodiska, vologda-kirovska, vladimir-volgiska, russenorsk, balachka, bergskossackerna, terekkossackerna, don balachka, fenya, solombala-engelska, vitrysska, ukrainska, slobozhan, östpolissianska, judeoryska, polska, judeotatiska, judeogeorgiska, tat, ossetiska, digoriska, ironiska, nordrysk romani, vlaxitka roma, servitka roma, lotva, kalderesjer, modyarer, domer, lyuli, karachi, jiddisch, judeohellener, byzantiska judar, babyloniska judar, palestinska judar, vardømålet, volgatyska, plautdietsch, bugholländare, alemanniska, rumaiska, grekiska, nordhemshinliska, armeniska, bergsarmenier, rumänska, moldaviska, genovesiska, abazinska, tapantiska, ashkarauiska, bezshaghiska, adygeiska / västtjerkessiska, abzekh, adamey, bzhedugh, hatukuay, kemirgoy, makhosh, natekuay, shapsigh, zhane, yegerikuay, besleney, östtjerkessiska / kabardinska, beslenejska, shikwoshiriska, aghuliska, kerenska, burkixan, tsirxe, aguliska, fite, xpyuk, burshag, xudig, rutulska, mukhrek-ikhrek, mukhad, bortx, tsaxuriska, tsakh, gelmets, mikik, archiska, tabassaranska, khanag, eteg, lezginska, kiuriska, akhti, udi, avariska, bolmakiska, axvaxiska, kaxibiska, nord- og sydaxvaxiska, bagvalaliska, tlisimålet, tindi, angida-aknada, andiska, ziliska, muninska, rikvani, kvanxidatliska, botlix, godoberiska, karata, tokitinska, karatinska, chamalal, gadyriska, gakvariska, gigatliska, didiska, asaq, tsebariska, mokok, kidero, shaytl, shapikh, sagada, hinuxiska, xvarshi, övre og lägre inkhokwari, kwantlada, santlada, khwayni, hunzibiska, bezhta, bezhita, tlyadaliska, khocharkhotiska, kunzakhiska, darginska, akushaspråket, kajtak, kubatschi, itsari, chirag, lakiska, kumuxiska, ashti kuli, balkhar, vitskh, vikhli, tjetjenska, ploskostiska, itumkalaiska, kistinska, cheberloiska, akkinska, melkhinska, ingusjiska, galanchozh, arabiska, nyarameiska, skoltiska, kildinska, songujmålet, teriberkamålet, luujawrmålet, aarsjogkmålet, akkalasamiska, terska, nordsamiska, finska, karelska, savoländska, vienakarelska, sydkarelska, kalininska, olonetiska, ludiska, vepsiska, kuddärviska, ingriska, votiska, ingermanländare, nordingriska, oredeziska, ovanlugiska, krevinska, kukkuziska, östvotiska, västvotiska, setos, mordvinska, erziska, moksjiska, qaratajerna, terjuxanerna, tengusjeverna, muromierna, meshcheriska, mari, högmariska, lågmariska, üpö mari, komiska, udmurtiska, permjakiska, nord- og sydpermjakiska, zyudinska, komizyrianska, yodzjakiska, syktyvkarmålet, bisermännär, khanti, öst-, syd-, og nordxantiska, šeriska, kazymiska, synjaiska, atymiska, nizyamiska, obdorska, övre og lägre demjankiska, kondakhantiska, krasnojarskiska, vachiska, vasjuganiska, surgutiska, tremjuganska, pimska, juganska, salymiska, mansi, nord-, syd-, öst- og västmansi, övre lozviska, sosvaiska, sgvaiska, obiska, kondamansi, jukondiska, pelymiska, tavdanska, enetsiska, bai, madu, karastinenetiska, nenetsiska, skogsnenetsiska, tundranenetsiska, juratiska, väst-, central- og östtundranenetsiska, nganasaniska, avamiska, tajmyravamiska, pyasinavamiska, vadeyiska, govorka, kamassiska, koibal, mator, västmatoriska, bajkalmatoriska, selkupiska, centralselkupiska, nordselkupiska, sydselkupiska, ob-ketiska, medelobiska, övreobselkupiska, chayaspråket, chulymselkupiska, medeltaziska, upptaziska, baikha- og turukhanska, karasiniska, jeloguiska, tymiska, narymiska, medelketiska, ovanketiska, uiguriska, ozbekiska, derbentmålet, gagauziska, trukhmenska, tjuvasjiska, anatriska, viryaliska, karatjajska, balkariska, kumykiska, khasavyurtiska, buinak, khaikentiska, nogaiska, apnogaiska, qaranogaiska, centralnogaiska, karakalpakiska, tatariska, qazan, sibirotatariska, gäp, tobolirtyshiska, krimtatariska, kirgiziska, bulgariska, noqrattatarer, permtatarer, keräsentatarer, nogaybäks, tiptärtatarer, misärtatarer, burterna, qasimtatarerna, ästerxan, agrzhan, barabatatarerna, chattatarerna, basjkiriska, kuvakanska, yurmatiska, burzhanska, kazakhiska, altaiska, nordaltaiska, sydaltaiska, kumandy, turachak, solton, starobardinska, chalkan, tuba, standardaltaiska, mayma, teleutiska, telengitiska, tölös, chuy, sjoriska, kondoma, mrassa, kulymiska, tubalariska, tuha, tuvinska, central-, väst-, nordösttuviska, sydösttuviska, tubakizhiska, ovyuriska, bii-khemiska, tsengeliska, dzungariska, dukhamålet, sojotiska, khakasiska, sagajiska, beltiriska, katja, kyzuliska, kojbaliska, jakutiska, dolganska, kalmykiska, tibetanska, dungan, mandarin, jilu, jiaoliao, burjatiska, västburjatiska, östburjatiska, ekhirit, unga, ninzneudinsk, barguzin, tunka, oka, alar, bohaan, bulagat, xalxaiska, manchuiska, tungusiska, eveniska, kamtjatkiska, armaniska, indigirka, tomponiska, evenkiska, podkamennajanska evenkiska, nordlig, sydlig, östlig, evenkiska, negidal, nanajiska, durcherna, sunggariska, torgon, kurourmiska, akani, birariska, ussuri, samagiriska, kiliska, bikinsk nanajiska, orokiska, sydorokiska, nordorokiska, udekiska, taz, ultjiska, orotjiska, kjakeliska, namunka, tez, oritjenska, koreanska, pyonganmål, koryo-mar, seoulmålet, jeollamål, gyeongsangspråk, japanska, tjuktjiska, uelen, txaum, enmylin, nunligran, khotyr, kerekiska, alutoriska, karaga, palana, korjakiska, tjavtjuviska, paren, itkan, apuka, kamen, itelmenska, västitelmenska, syditelmenska, östitelmenska, kovranmål, sedankimål, kamtjadalska, nivchiska, amuriska, östsakhalinska, nordsakhalinska, sydsakhalinska, jukaguriska, waduliska, kolymiska, tjuvantiska, omokiska, anaoulerna, khodynterna, ketiska, arinska, pumpokoliska, kottiska, assaniska, yughiska, bukliner, baikoter, yariner, yastiner, imbatiska, västaleutiska, atkanska, attuanska, mednyjaleutiska, centralsibirisk yupiska, naukan, sireniska, chaplinski, ungazighmiistun, inupiaq, diomedemålen, sakhalinainu, raychishkamålet, taraikamålet samt då kurilisk ainu.



San Marino

I den lilla republiken San Marino talas italienska, men även sanmarinesiska samt i Saravâl réminskklingande språk.



Sark

Den lilla självständiga staten Sark med sina runt 600 invånare, kallade kråkor, vars historia og kontext genomgås, har likväl ett distinkt språk, numera nästintill utdödt. De aktuella språken för Sercq äro sercquiais, som tidigare fanns i varianterna tu, samt engelska.



Schweiz

Schweiz är själva mötesplatsen av flera olika språkgrupperingar sedan de ursprungliga helvetiska gallerna og etruskiska räterna förtvinats, sedan har de sedanlevande romanerna bortgangat men finns exempelvis kvar i dagens rätoromanska. Landets språkliga, etniska, samt statsliga historia förtäljs kontextuellt.

De officiellt erkända språken äro parisfranskan, högtyskan, toskanskitalienskan samt rätoromanskan, övriga aktuella språk är schweizertyska, uppdelat på en mängd varianter inom klustrerna låg-, hög- og högstalemanniska, såsom baseltyska, högbaseltyska, östhögalemanniska, centralalemanniska, zürichtyska, stadszürischkan, sjözürischkan, västhögalemanniska, bärniska, patricierbärnesiska, urbanbärnesiskan, nybärnesiska, mattenänglisch, walsertyska, schweizisk västjiddisch, hästhandlarjiddisch, apritan / franco-provençaliska, franc-comtois, vaudois, genevois, fribourgeois, neuchätelois, valaisan, ticinesiska, sursilvanska, sutsilvanska, surmiran, puter, vallader, rumantsch grischun, jauer, churwälschiskan, sinte samt jenische.



Serbien

Serbiens mångetniska historia förtäljs i absolut korthet för att sedan låta texten övergå i språken, serbiska, serbokroatiska, serbisk kyrkoslaviska, slavenoserbska, bunjevatiskan, sjokatiska, torlakiska, slovakiska, rusinska, makedonska, bulgariska, tjeckiska, polska, ukrainska, ryska, bosniska, turkiska, rumänska, aromanska, ladino, jiddisch, tyska, banatswabier, vojvodinska tyskar, albanska, armeniska, arlija, dzambazi, sintiska, serbisk romani, karavlasiromer, ursarierna og ungerska.



Slovakien

Förutöver Slovakiens statsterritoriums historia genomgås slovakiska, i sina västslovakiska, centralslovakiska et östslovakiska delar, samt dessa i sina kulturella og jesuitiska språkfärger, samt tjeckiska, ukrainska, ruthenska, lemkerna, kroatiska, ryska, polska, karpatoromani, ungrike roma, servike roma, lovari, karpattyska, mantakiska, västjiddisch, oberlandjudarna, og ungerska.



Slovenien

I Slovenien bodde tidigare galler og veneter men sedan slavernas ankomning under 500-talet så är det slovenskan som är huvudspråk, samt pannonisk slaviska, prekmuriska, kroatiska, serbiska, montenegrinska, bosniska, makedonska, albanska, östvenetianska, firuliska, italienska, romer, sydbayerska, judar og ungerska.



Spanien

För Spanien eller Iberiska halvön finnes en del att uppta från den forntida delen utav bokverket likaså, områdets historik postromersk tid förtäljs kort häromkring, för att följas utav både historik såsom förtäljningar kring spanskan, eller då kastiljanskan, som finnes i regionala varianter såsom aragonesisk kastiljanska, katalansk kastiljanska, cheli, kanarisk kastiljanska, samt mer avskiljandes språk såsom andalusiska, kanariska, murcianska, gacería, germanía, förutöver dessa kastiljanska tungomål finnes aragonesiskan, väst-, öst-, central- og sydaragonesiska, ribagorsano, judeoaragonesiska, baskisk caló, katalansk caló, kastiliansk caló, asturianska, väst- öst- og centralasturianska, cantabriska, leonesiska, öst-, väst- og centralleonesiska, bercianska, galiciska, barallete, fala dos arxinas, eonaviska, extremaduriska, nordlig extremaduriska, centralextremaduriska, sydlig extremaduriska, palra d’El Rebollal, alentejisk portugisiska, fala, valverderio, lagarteiro, mañego, mozarabiska, katalanska, valencianska, baleariska, mallorqui, menorqui, eivissenc, pallaresiska, ribogorcanska, benasquesiska, aiguavivanska, qatalanit, aranesiska, kalderesj, tyska, armeniska, koreanska, hindi, sindhi, punjabi, japanska, baskiska, euskara batua, guipúzcoa, bizkaianska, högnavarresiska, aquitaniska, euskaroisländska, guanche, gomeriska visselspråket, berbiska, rifberbiska, darija, andalusisk arabiska, arabiska, marockansk arabiska, quinqui, judeomarockanska, haketia, ladino, judeoaragoniska, jiddisch, xuetes samt ibizajudarna.



Sverige

Sverige är ej så enhetligt i språksammanhang som många tycks inbilla sig, åtminstone ej om man ser till de naturliga ancienna språken, hvilket vi göro här. För Sverige genomgås svenska, som finnes i sina accentuerade geografiska varianter, samt sveamålens uppsvenska, mellansvenska, södra hälsinglandsmålen, gästriklännskan, upplänska, tiundaländska, attundalännska, fjädrundalännska som i sak är svenska, samt språkformationerna, stockholmska, rinkebysvenska, söderslangen, rosengårdska, närkingska, örebroska, östergötamålet, norrländska språken, norrbottens språk, pitemål, lulemål, kalixälvdalska, nederkalixska, överkalixska, arvidsjaursspråket, arjeplogssvenskan, kirunesiska, västerbottniska kustmålen, lappska nybyggarmålen, skelleftemål, sydlappska målen, malåmål, vilhelminamål, åselemål, ångermanlännska målen, nordmalingska, bjurholmska, medelpadsmålen, jamska, opplänningsmålet, framlänningsmålet, sydjämtska, nordjämtska, östjämtska, offerdalsmålet, dalabergslagsmålen, dalmålen, ovansiljansmål, nedansiljansmål, övrevästerdalska, nedrevästerdalska, älvdalska, moramål, orsamål, västerdalsmål, rättsvikska, oremål, leksandtal, sollerömål, venjansmål, våmhusmål, gamla gagnefmålet, siljanäsmål, ålmål, bjursmål, bodamål, malungsmål, äppelbomål, järnamål, mockfjärdsmål, flodamål, nåsmål, hansjömål, värmländska, jössehärsmål, fryksdalska, kölamål, ekshärska, bergslagsmål, hammarömål, dalbymål, götska, dalbomål, dalsländska, västgötamål, göteborgska, gutniska, laumål, fårömål, skåneländska, skånska, sydhalländska, morepanska, blekingska, karlskronitiska, listerländska, lidmål, västra härjedalska, särna-idremålen, bohuslännska, nørrehallännska, sydbohusländska, jiddisch, svensk romani, kalderesj, lovari, romani chib, tjurari, finsk romani, arli, sinto, bugurji, gurbet, månsing, rotvälska, samiska, sydsamiska, centralsamiska, östsamiska, jämtlannsamiska, västerbottensamiska, vilhelminasamiska, umesamiska, arjeplogsamiska, pitesamiska, lulesamiska, nordsamiska, nord-, syd-, og skogslulesamiska, nord-, central-, og sydpitesamiska, tornedalsfinska, gällivarefinska, torneälvdalsmål, jukkasjärvimål, finska, västfinska, savolaxiska, tavastafinska, värmlandsfinska, nordfinska, östfinska, sverigefinska, estniska, valonska, armeniska, ryska samt assyriska.



Sydossetien

Det ännu ej till fullo erkända landet Sydossetien får i enlighet med statsrätten ett eget avsnitt häruti boken, inklusive en kortare historisk översikt. Utifrån språksammanhang framförs de för landet aktuella språken ironiska, som är ett ossetiskt språk, samt ryska, armeniska, og fordomdags judar.



Tjeckien

Tjeckien var från början antagningsvis galliskt territorium, sedan germanskt via markomannerna ock kvaderna, likväl romerskt upp till Mähren. Under folkvandringstiden drogo flera germanska folk igenom landet, likaså avarer, samt slutligen slaver og magyarer, tyskar samt mongoler.

De språk som varandes aktuella för Tjeckien äro tjeckiska, böhmska, mähriska, schlesiska, slovakiska, judeotjeckiska, polska, sudettyska, egerländska, schläscher, jiddisch, karpatoromani, sinte, tjeckisk romani, mährisk romani, grekiska, samt vietnamesiska i Prag.



Turkiet

Turkiet är i Europas centrum ända sedan förantik tid men hvilka som bebott området har smått förändrats gång på gång, antikens anatoliska folk äro till historien helt förpassade. Förutöver de historiska delarna, med de många folken, som genomås tidigare i boken under separata kapitel så är i modern tid följande språk eller folk aktuella för Turkiet.

turkiska, sydazerbajdjzanska, istanbulturkiska, rumeliska, edirne, ege, orta anadolu karadeniz, kastamonu, güneydogu, dogu, hemsince, danubiska, eskisehir, razgrad, karamanska, gaziantep, goynuk, urfa, karapapakerna, kajarer, balkangagauziska, turkmenska, krimtatariska, tatariska, svarta tatarer, kumykiska, karatjajska, kazakiska, kirgiziska, uiguriska, sydozbekiska, kurdiska, bayazidi, buhtani, guwiiska, qochaniska, surchi, alburziska, sanjariska, birjandiska, shikakiska, hakkariska, zazakiska, kirmanjki, tunceliska, vartoiska, ossetiska, digoriska, ironiska, grekiska, rumler, pontiska, västpontiska, kustpontiska, chaldiotiska, kappadonisk grekiska, karamanlilar, kretanska, antiochiska grekerna, vallahaderna, västarmeniska, östarmeniska, homsetsi lizu, pomakiska, tsarigradbulgarer, anatoliska bulgarer, bosniska, polska, donkossackiska, toskiska, domari, karachiska, beludjiska, marashiska, arlijanska, ladino, judeofranska, hebreiska, jiddisch, judeovenezianska, bosporiska tyskar, judeohelleniska / yevaniska, aromuniska, genovesiska, venetianska, italienska, laziska, xopuri, vitzur-ark’abuli, çxala, atinuri, art’ashenuri, adjariska, västgeorgiska, abazinska, abchaziska, sadz, tswydzhwierna, abchypsierna, pskhwierna, abigerna, tsabalerna, gumerna, abzhaqwerna, bzypiska, tapanter, ashkharywier, adygeiska, hakuchi adygiska, kabardinska, terekmålet, ubykhiska, tjetjenska, lezginska, avariska, nyöstsyriska, kaldeisk nyarameiska, turabdinska, kthobhonoyo, mlahsomålet, urmiska, nordnyöstsyriska, centralnyöstsyriska, västnyöstsyriska, alqoshiska, hértevinska, judeoarameiska, judeokurdiska, lishán didán, syromesopotamskarabiska, mhallami, judeoarabiska / yahudiska og kristoarabiska.



Tyskland

I Tyskland talas, samt genomgås, standardtyska, samt högtyskan, centraltyskan, franconiska, alemanniska, austro-bavariska, rhenländska, kleverländiska, klevisch-weselisch, sydöstlimburgiska, öcher, niederrheinisch, bergisch, südniederfränkisch, ostbergisch, östlimburgiska, ruhrsch platt, krieewelsch, östlimburgisk-ripoariska transitionsspråket, västbergische, lågbergiska, mölmsch, kettwägsch, waddisch, südbërrjich, borbecksh platt, medelfrankoniska, westmitteldeutsch, ostmitteldeutsch, ripuariska, kölsch, öcher platt, aalerödder platt, bachemer platt, berchemer platt us Trooßdorf-Berchem, berchemer platt, berjesch platt, bóchezer plat, bönnsch, bënnroother platt, beueler platt, breisiger platt, düsseldorfer rheinisch, jodesberjer platt, efeler platt, öhskirschene platt, aischwiele platt, holper platt, hommersch, höttener platt, jömelejer plat, kaaschter platt, kirchröadsj, lemiersj, luhme, mausbacher platt, nüsser platt, zumpfeldsj, rotinger platt, sieburjer platt, sieshloorer platt, stolberjer platt, südbërrjich, trooßdoorfer platt, völzer, vüürjeberschß platt, wööschelter platt, landkölsch, sydkölsch, sydvästkölsch, västkölsch, linkrheinisch nordlig kölsch, rechtsrheinlich nordlig kölsch, nordöstlig kölsch, östlig kölsch, sydöstlig kölsch, mosellfrankoniska, saarbrigga platt, luxembourgiska, trierisch, untermosellanisch, wällisch, sejerlänner platt, hunsrückisch, pälziska, hessiska, västpfälziska, östpfälziska, saarländisch, westrichisch, pfälzer-bergländisch, pfälzer-wäldisch, schwarzwälder-hochwäldisch, idarwäldisch, pfälzer-hunsrückisch, naheländisch, rheinhessisch, meenzerisch, kurpfälzisch, mannemerisch, ourewellerisch, elsässisch-pfälzisch, haardtgebirgisch, sydvorderpälziska, speyerische, landauische, nordvorderpälzische, hessiska, neuhessisch, niederhessisch, nordhessisch, kasselänischen, osthessisch, oberhessisch, westhessisch, südhessisch, riedhessisch, untermainländisch, rheinhessisch, rheingauer platt, frankfurterisch, wittgensteiner platt, hinterlander platt, manisch, badiska, kraichgäuisch, karlsruhisch, main-frankoniska, vogtländiska, arzgebirgisch, hohenlohisch, ansbachisch, kernvogtländiska, nord- öst- og sydvogtländiska, oberharzisch, taubergründisch, unterfränkisch, grabfeldisch, rhönisch, hennebergisch, bambergerisch, itzgründisch, jiddisch, quelia, västjiddisch, östjiddisch, jenisch, gaunersprache, lachoudisch, keimisch, mengisch, wahlerey, kochumer lohschen, kundenschall, lotegorisch, berlin-brandenburgisch, thüringisch, obersächsisch, schlesisch, hochpreussisch, låglausatiska, silesisk tyska, centralthuringiska, nordthuringiska, västthuringiska, östthuringiska, eichsfeldiska, sonderhäusisch, hohnsteinisch, swabiska, lågalemanniska, högalemanniska, stuttgartiska, niederschwäbisch, oberschwäbisch, allgairisch, bodensealemannisch, oberrheinalemannisch, allgäuerisch, booralemannisch, südwürttembergisch, markgräflerisch, bajerska, nordbajerska, centralbajerska, saxiska, västlågtyska, östlågtyska, östfrisisk lågsaxiska, nordlågsaxiska, harlinger platt, västöstfrisisk lågsaxiska, hamborgska, finkwarder platt, olwarder platt, barmbeker platt, veerlanner platt, geest platt, holsteinska, lübsch, slesvigska, angeliter platt, schwansener platt, noordsleswiger platt, husumer platt, eiderstedter platt, petuh, grönnegs, emslänner platt, oldenburgish, breemsch, faliska, västfaliska, östfaliska, mönsterländska, västmönsterländska, östwestfaliska, sauerländska, brunswieker platt, braunschweigisch, bode-mundart, calenberber platt, elbeöstfaliska, göttingisch-grubenhagensch, hildesheimer platt, holzland-ostfälisch, huymundarten, nordostfälsche, okermundarten, östostfälsche, popendieker platt, brandenburgisch, mecklenburgisch-vorpommersch, nord- og sydmark, berlinerisch, mekelbörger platt, westpommersch, strelitzisch, östfrisiska, nordfrisiska, saterländska, weserfrisiska, emsfrisiska, auricherlânsk, brokmerlânsk, noarderlânsk, emsigerlânsk, moarmerlânsk, reiderlânsk, borkumersk, baltrumersk, wangereagersk, fastlandsnordfrisiska, önordfrisiska, söl’ring, ferringskan-ömringska, heligoländska, wiedinghardiska, bökinghardiska, karrhardiska, nordgoeshardiska, medelgoeshardiska, halligenfrisiska, sydgoeshardiska, weesdring, aasdring, boowentaareps, strandfrisiska, danska, sydslesvigska, angelska, angeliter platt, fjoldemål, sorbiska, lågsorbiska, högsorbiska, mellansorbiska, polabiska, rujani, polska, masuriska, slovintiska, balkanromani, sinte, gackhane, vlach, lovari, kalderesj, persiska, lori, turkiska, kurdiska, zazakiska, laziska, uiguriska, kantonesiska, mandarin, minnan, taiwanesiska, västarmeniska, nyarameiska assyrier, turabdinska, kaldeisk nyarameiska, grekiska, pontiska, italienska, venetianska, sicilianska, calabriska, judeoportugisiska, koreanska, vietnamesiska, arabiska samt ryska.



Ukraina

Det är troligen så att Ukraina var protoindoeuropéernas urhem og sedan har en mängd iranska folk bott i regionen för att från og med ungefäreligen 400-talet varit ävenleda slaviskt, landets intressanta historik förtäljs kort kring.

Språken, samt folken, av aktualitet idag äro likväl ruthenska, ukrainska, ryska, polesianska, medeldniepriska, slobodanska, stäppukrainska, kuban, balachka, bojkiska, huzsuliska, övre sanniska, övre dniestriska, bukovinska, podiliska, volhyniska, lemko, polska, lwówiska, balak, vitryska, ukrainsk ryska, surzhyk, judeoryska, odessiska, lipovanerna, bulgariska, krimgotiska, dagösvenska, svenska, jiddisch, karpatotyska, krimtyska, plautdietsch, svartahavstyska, bessarabiska tyska, moloscha, gortizka, volhynisk tyska, karpatoromani, ruthensk romani, vlach, sinter, krymy, servitka roma, ruska roma, toskiska, armeniska, västarmeniska, östarmeniska, polskarmeniska, hellasiska, rumaica, pontiska, genovesiska, barèse, rumänska, moldaviska, aromuniska, ladino, maramureshean, ungerska, krimtatariska, nogayiska, yaliboylusiska, tattatariska, tjagataiska, ottomanska, judeokrimtatariska, krimkaraimska, sydkaraimska, urumiska, gagauziska, koreanska ock koryo-mar.



Ungern

Ungern eller Magyarien, samt dess folk, har en unik og speciell historia som förtäljs kring för att sedan gå in på ungerskan, västungerska, transdanubiska mål, sydungerska, tiszinska, nordungerska, nordöstungerska, centraltransylvanska, bukovin-székeliska, avariska, petjengska, kumanska, palóc nyelvjárások, turkiska, jassiska, balkanromani, vlach, karpatoromani, galiziska, transylvaniska, tyska, bajerska, ungersk västjiddisch, östjiddisch, slovakiska, polska, kroatiska, burgenlandkroatiska, bunjevatsiska, sokácokerna, serbiska, bulgariska, prekmuriska, rusinska, rumänska, västarmeniska og grekiska.



Vatikanstaten

Vatikanstaten huserar fler än ett språk, änskönt sin ringa befolkning. Lingua aktuella äro: latin og italienska, samt schweizergardandernas hemkantons tungomål, oavsett hvilket.



Vitryssland

Vitryssland, Europas sista diktatur som det brukas benämnas, diktatoriserar ej allena sin befolkning, utan även sitt autoktona titulärspråk vitryska, i övrigt gås ryska, trasjanka, meshanka, ukrainska, ruthenska, västpolissiska, polska, litauiska, armeniska, västarmeniska, jiddisch samt tatariska igenom för landet.



Österrike

Österrike är det sista landet som genomgås i dubbelbokverket Europas tungomål, og gällande detta alpina land genomgås de nu aktuella språken og folken standardtyska, österrikisk tyska,  bajerska, centralbajerska, sydbajerska, tyrolska, rätoromanska, nauderska, kärntenska, ober-, mittel- og unterkärntnerisch, kärntner koine, såizburgiska, linziska, pongaurisch, doanaboarisch, wieniska, favoritnerisch, meidlingerisch, ottakringerisch, floridsdorferisch, hianzisch, voralbärgisch, wälderisch, vorderwälderisch, mittelwälderisch, luschnouer, muntafunerisch, walserdütschen, jiddisch, ladino, bukhori, kroatiska, burgenländska, moravafältskroatiska, bosniska, tjeckiska, slovakiska, ryska, serbiska, slovenska, vindiska, sinte, burgenlandsromer, jenische, lovari, armeniska, grekiska, magyarisk, burgenlandsungerska samt turkiska.







~

Köp boken Europas tungomål på vilken internetboklåda som helst.