Det keltiska samhället var som redan nämnt starkt
militärhierarkiskt i sitt fundament. Men de vare nog ej riktigt så barbariska
som antika författare låtit framställa. Termen ‘barbar’ kommer ju förövrigt
från hellenerna då de benämnde alla folk som inte pratade deras ‘civiliserade’
språk som detta. Men med den nutida benämningen så är den missvisande då
kelterna nådde relativt långt gällande hästhållning, gruvnäring, metallarbeten
och inte minst den välkända keltiska konsten som finnes med oss än idag genom
främst irerna. Som innan nämndes så var det militära överskiktet välmående,
hvilket man kan se i gravarna eftersom de hade som kultur att låta sig begravas
med sina tillbehörigheter emedan den agrara befolkningen ej hade några sådana
tillbehörigheter och fick begravas i enkla gravuppsättningar. Denna
militäraristokratiska ordning varade cirka 300 jēran, emellan 700-400 f.kr. Av okända anledningar, så raserades
ehuru detta välstånd och stora migrationer påbörjades, hvilka icke slutfördes
förrän vid 200-talet f.kr. då en mer urban ekonomi utvecklades, framförallt i
de områden där gallerna kommo i kontakt med urbana civilisationer såsom
hellener, etrusker samt romare. Kontakten med hellenerna påbörjades tidigt på
sina håll och man kan se att när Massalia grundades omkring 600 f.kr. så fick
det som positiv konsekvens för de kringboende kelterna att de blevo mer
välmående då de nu fingo en extern handelspartner - d.v.s. globalisering og
frihandel förde med sig gott även för den som tidigare haft en mager ekonomi
och som därmed till en början hamnar i ett ekonomiskt underläge. Ett annat
liknande exempel kan man se när etruskerna under mitten av 500-talet f.kr.
utökade sin maktsfär upp till Podalen i norra Italien samt därmed påbörjade en
transalpin handel som gjorde samhällena i medelrhenska, från galliskans *Rēnos, området mer välmående. Dessa och
andra liknande utvecklingar gjorde så att en förfinad gallisk kultur växte fram
hvilken främst kommo den övre militära stratan till godo. Men bara för att
samhället i huvudsak varde byggt genom militär stratifiering, så betyder icke
det att det var ett renodlat manssamhälle utan man har funnit flera rika gravar
där kvinnor begravts, hvilket visar att kvinnor kunde ha höga positioner eller
åtminstone att de högaktades i det keltiska samhället; i den iriska litteraturen
og mytologin så vetom vi det som ett faktum. Det som handlades med var alla
möjliga varor, etruskerna och hellenerna sålde främst vin, keramik, olika
bronsskapelser, glas samt korall till kelterna ock kelterna sålde ofta tenn,
livsmedel, bärnsten samt salt, och enligt Strabon så fick man jägarhundar samt
slavar från de brittiska kelterna. Men tiderna förändrades då romarna började
taga över både hellenernas västra områden samt etruskernas herravälde. Romarna
hade till en början ingen användning av de galliska handelspartnerna då deras
primära områden på detta tidiga stadium låg kring Medelhavet og ej inom det
okända barbariska Europa. Gallerna varo inga sparsamma människor då de begrovo
sina rikedomar, så när dessa såtillvida började tyna fanns troligtvis en
villighet att röra sig mot den Apenninska halvön eftersom det ekonomiska
paradiset var beläget där - detta är en teori kring deras invasion och
migration.
En annan teori som det finnes
arkeologiska belägg för är överbefolkning; arkeologin haver visat att en
befolkningsökning hela tiden, i princip, skedde och detta måste hava fått stora
konsekvenser för deras ekonomi. Även Livius påpekar detta. Det är troligt att
det är en blandning av dessa, och andra, teorier, då det är möjligt att den del
av befolkningen som icke hade rikedomarna ville erövra nya områden och där göra
sin lycka eller att ädla barn till rika föräldrar hvilka tagit rikedomen med
sig i graven, ej sågo en inhemsk chans till samma status och därför begavo sig
av för förverkligandet utav sina drömmar i en extern okändhet istället för en
intern skamlighet.
En av
anledningarna till att gallerna importerade mycket vin varo att de troligen
gillo att festa och det var härskarens uppgift att anordna dessa
tillställningar enligt Poseidonius som var imponerad av deras alkoholintag.
Enligt Strabon så åto i alla fall belgarna grisskinka och det kan bekräftas
genom gravfyndigheter som innehållit grisben som skulats nyttjas i den första
eftervärldsfesten. Under de levandes festligheter varo det meningen att de med
högst status skullo påbörja ätandet av de finaste delarna, men om någon ansåg
sig mer berättigad till denna första bit så bleve det en statuskamp som kunde
sluta med döden. Detta är kuriosa som förtäljer ganska mycket om huru det kunde
gå till när den sociala stratan fördelades, d.v.s. den starkaste vann. Detta
konfirmeras bland annat i den gamla iriska litteraturen, exempelvis i Fled
Bricrem där Cú Chulainn måste kämpa om sin hjältestatus med två
konkurrenter. Den hellenosicilianska historikern Diodorus Siculus berättar att
det keltiska samhället var könsjämlikt och det även i denna muskelkrävande
statuskamp där kvinnor kunde spela en roll. Det är även nämnvärt att det
troligtvis även funnos kvinnliga druider, kallade dryades, om de hade
samma funktion eller annan är dock oklart då det finnes fåtaliga uppgifter om
dem, hvilket ju kan tyda på att deras ställning inte varit lika hög som
druidernas, eller helt enkelt att det inte var lika vanligt förekommande, eller
att romarna og grekerna inte var lika intresserade utav dem. Det finns även
uppgift i De bello Gallico att polyandri nyttjades av åtminstone vissa i
Gallien, där en kvinna gifte sig med tio till tolv männ, i synnerhet bröder,
och att barnen som kommer ur dessa konstellationer räknades som barn till den
som först varit i sänghalmen. Många har avvisat uppgiften som en myt men det är
en form av äktenskap som vi kan finnom även hos andra folk både i dåtid som i
nutid - även om det inte är lika vanligt förekommande som motsatsen, d.v.s. en
man flera fruar.
Under tvåhundratalet före vår
tideräkning så stabiliserades samhället och som redan nämnts så börjar en urban
utveckling tas tillvida och detta innebar stora förändringar för det keltiska
samhället som även berörde styrelseskicket av detsamma. Cæsar berättar att det
i flertalet olika riken hålles årliga val och det var dödsstraff för den som
strävade efter kungamakt. En annan konsekvens var att en avancerad ekonomi
växte fram genom användandet av pengar, för myntslagning hade man fått
influenser från främst hellener og makedonier.
~
Axat samt moddat från boken Europas tungomål.
Taggar: kelter, keltisk, galler, Europa, samhälle, politik, pretendenter, dödsstraff, kön, dryades, handel, migration, folk, int
~~~Ett år sedan~~~
- Planetoider ~ Planetoida asteroida - en kort résumé
~
3 commenti:
"d.v.s. globalisering og frihandel"
Varför väver du in sånt här trams och moderna åsikter i dina texter.
Var det slavarna som gynnades av denna frihandel?
Globalisering? Menar du att man flyttade produktionsmedeln så som vi gör idag för att få bli arbetslösa och bidragsberoende, d.v.s till Kina, Indien, Bangladesh.
"globalisering" är ingen modern åsikt.
Läs vidare kring detta i boken "Europas tungomål", samt även "Postmodernisme premillénaire".
Nu gör du dig ju dum i huvudet på riktigt.
Det går inte jämföra den tiden med vår tid alls, i och att med att där inga nationalstater fanns.
Faktum är att det fanns ingen lag, ingen rätt, makten fanns bara hos den som var stark.
Och att därför tala i de termer av av frihandel, och globalisering du gör ur ett modernt perspektiv är bara urbota jävla löjligt.
Där fanns bara den starkes frihandel och globalisering iofs så är det väl den typ av samhälle sådana som dig strävar efter (ni som tror ni är så intelligenta att ingen skulle kunna äta upp er, men faktum är att sådan som er äter man med smäll på käften och en losk i fejset och så går ni till samma frihandel som kelternas slavar.
Posta un commento