lunedì 1 ottobre 2012

Keltisk samhällskultur - Europas tungomål CLXXIII



Det keltiska samhället var som redan nämnt starkt militärhierarkiskt i sitt fundament. Men de vare nog ej riktigt så barbariska som antika författare låtit framställa. Termen ‘barbar’ kommer ju förövrigt från hellenerna då de benämnde alla folk som inte pratade deras ‘civiliserade’ språk som detta. Men med den nutida benämningen så är den missvisande då kelterna nådde relativt långt gällande hästhållning, gruvnäring, metallarbeten och inte minst den välkända keltiska konsten som finnes med oss än idag genom främst irerna. Som innan nämndes så var det militära överskiktet välmående, hvilket man kan se i gravarna eftersom de hade som kultur att låta sig begravas med sina tillbehörigheter emedan den agrara befolkningen ej hade några sådana tillbehörigheter och fick begravas i enkla gravuppsättningar. Denna militäraristokratiska ordning varade cirka 300 jēran, emellan 700-400 f.kr. Av okända anledningar, så raserades ehuru detta välstånd och stora migrationer påbörjades, hvilka icke slutfördes förrän vid 200-talet f.kr. då en mer urban ekonomi utvecklades, framförallt i de områden där gallerna kommo i kontakt med urbana civilisationer såsom hellener, etrusker samt romare. Kontakten med hellenerna påbörjades tidigt på sina håll och man kan se att när Massalia grundades omkring 600 f.kr. så fick det som positiv konsekvens för de kringboende kelterna att de blevo mer välmående då de nu fingo en extern handelspartner - d.v.s. globalisering og frihandel förde med sig gott även för den som tidigare haft en mager ekonomi och som därmed till en början hamnar i ett ekonomiskt underläge. Ett annat liknande exempel kan man se när etruskerna under mitten av 500-talet f.kr. utökade sin maktsfär upp till Podalen i norra Italien samt därmed påbörjade en transalpin handel som gjorde samhällena i medelrhenska, från galliskans *Rēnos, området mer välmående. Dessa och andra liknande utvecklingar gjorde så att en förfinad gallisk kultur växte fram hvilken främst kommo den övre militära stratan till godo. Men bara för att samhället i huvudsak varde byggt genom militär stratifiering, så betyder icke det att det var ett renodlat manssamhälle utan man har funnit flera rika gravar där kvinnor begravts, hvilket visar att kvinnor kunde ha höga positioner eller åtminstone att de högaktades i det keltiska samhället; i den iriska litteraturen og mytologin så vetom vi det som ett faktum. Det som handlades med var alla möjliga varor, etruskerna och hellenerna sålde främst vin, keramik, olika bronsskapelser, glas samt korall till kelterna ock kelterna sålde ofta tenn, livsmedel, bärnsten samt salt, och enligt Strabon så fick man jägarhundar samt slavar från de brittiska kelterna. Men tiderna förändrades då romarna började taga över både hellenernas västra områden samt etruskernas herravälde. Romarna hade till en början ingen användning av de galliska handelspartnerna då deras primära områden på detta tidiga stadium låg kring Medelhavet og ej inom det okända barbariska Europa. Gallerna varo inga sparsamma människor då de begrovo sina rikedomar, så när dessa såtillvida började tyna fanns troligtvis en villighet att röra sig mot den Apenninska halvön eftersom det ekonomiska paradiset var beläget där - detta är en teori kring deras invasion och migration.

En annan teori som det finnes arkeologiska belägg för är överbefolkning; arkeologin haver visat att en befolkningsökning hela tiden, i princip, skedde och detta måste hava fått stora konsekvenser för deras ekonomi. Även Livius påpekar detta. Det är troligt att det är en blandning av dessa, och andra, teorier, då det är möjligt att den del av befolkningen som icke hade rikedomarna ville erövra nya områden och där göra sin lycka eller att ädla barn till rika föräldrar hvilka tagit rikedomen med sig i graven, ej sågo en inhemsk chans till samma status och därför begavo sig av för förverkligandet utav sina drömmar i en extern okändhet istället för en intern skamlighet.

En av anledningarna till att gallerna importerade mycket vin varo att de troligen gillo att festa och det var härskarens uppgift att anordna dessa tillställningar enligt Poseidonius som var imponerad av deras alkoholintag. Enligt Strabon så åto i alla fall belgarna grisskinka och det kan bekräftas genom gravfyndigheter som innehållit grisben som skulats nyttjas i den första eftervärldsfesten. Under de levandes festligheter varo det meningen att de med högst status skullo påbörja ätandet av de finaste delarna, men om någon ansåg sig mer berättigad till denna första bit så bleve det en statuskamp som kunde sluta med döden. Detta är kuriosa som förtäljer ganska mycket om huru det kunde gå till när den sociala stratan fördelades, d.v.s. den starkaste vann. Detta konfirmeras bland annat i den gamla iriska litteraturen, exempelvis i Fled Bricrem där Cú Chulainn måste kämpa om sin hjältestatus med två konkurrenter. Den hellenosicilianska historikern Diodorus Siculus berättar att det keltiska samhället var könsjämlikt och det även i denna muskelkrävande statuskamp där kvinnor kunde spela en roll. Det är även nämnvärt att det troligtvis även funnos kvinnliga druider, kallade dryades, om de hade samma funktion eller annan är dock oklart då det finnes fåtaliga uppgifter om dem, hvilket ju kan tyda på att deras ställning inte varit lika hög som druidernas, eller helt enkelt att det inte var lika vanligt förekommande, eller att romarna og grekerna inte var lika intresserade utav dem. Det finns även uppgift i De bello Gallico att polyandri nyttjades av åtminstone vissa i Gallien, där en kvinna gifte sig med tio till tolv männ, i synnerhet bröder, och att barnen som kommer ur dessa konstellationer räknades som barn till den som först varit i sänghalmen. Många har avvisat uppgiften som en myt men det är en form av äktenskap som vi kan finnom även hos andra folk både i dåtid som i nutid - även om det inte är lika vanligt förekommande som motsatsen, d.v.s. en man flera fruar.

Under tvåhundratalet före vår tideräkning så stabiliserades samhället och som redan nämnts så börjar en urban utveckling tas tillvida och detta innebar stora förändringar för det keltiska samhället som även berörde styrelseskicket av detsamma. Cæsar berättar att det i flertalet olika riken hålles årliga val och det var dödsstraff för den som strävade efter kungamakt. En annan konsekvens var att en avancerad ekonomi växte fram genom användandet av pengar, för myntslagning hade man fått influenser från främst hellener og makedonier.














~

Axat samt moddat från boken Europas tungomål.

Taggar: kelter, keltisk, galler, Europa, samhälle, politik, pretendenter, dödsstraff, kön, dryades, handel, migration, folkint

~~~Ett år sedan~~~

- Planetoider ~ Planetoida asteroida - en kort résumé

~

3 commenti:

Nalle Puff ha detto...

"d.v.s. globalisering og frihandel"

Varför väver du in sånt här trams och moderna åsikter i dina texter.

Var det slavarna som gynnades av denna frihandel?

Globalisering? Menar du att man flyttade produktionsmedeln så som vi gör idag för att få bli arbetslösa och bidragsberoende, d.v.s till Kina, Indien, Bangladesh.

S.A.I. Steve Lando ha detto...

"globalisering" är ingen modern åsikt.

Läs vidare kring detta i boken "Europas tungomål", samt även "Postmodernisme premillénaire".

Nalle Puff ha detto...

Nu gör du dig ju dum i huvudet på riktigt.

Det går inte jämföra den tiden med vår tid alls, i och att med att där inga nationalstater fanns.

Faktum är att det fanns ingen lag, ingen rätt, makten fanns bara hos den som var stark.

Och att därför tala i de termer av av frihandel, och globalisering du gör ur ett modernt perspektiv är bara urbota jävla löjligt.

Där fanns bara den starkes frihandel och globalisering iofs så är det väl den typ av samhälle sådana som dig strävar efter (ni som tror ni är så intelligenta att ingen skulle kunna äta upp er, men faktum är att sådan som er äter man med smäll på käften och en losk i fejset och så går ni till samma frihandel som kelternas slavar.