domenica 6 maggio 2012

Judeohellenska - de grekiska judarna

 ~
Judeohellenska kallas även yevaniska, eller romaniotiska, och är en judeobyzantisk efterlämning som enligt vår kunskap för första gången hamnade i skrift år 1263. De venetianska og osmanska iberojudarna som ävenleda bodde i Grekland beröres ej särledes utav detta språk då de talar främst sefardiska eller judeovenetianska, utan yevanerna äro de för området ursprunliga byzantiska judarna.

Det föreligger ehuru inga större märkbara skillnader emellan yevaniska samt hellasiska, men judeohellenska talades utav den judiska befolkningen som bott i Grekland sedan antiken, till skillnad från senare ankomna, främst sefardiska, judeelement. Stora populationskluster utav judeohellener fanns i Thebes, Ioánnina, Chalkis, Korfu, Arta, Korinth samt på öarna Lesbos, Chios, Samos, Rhodos. De första skriftliga spåren utav judar i Hellas är från omkring 300-250 f.kr. i Ωρωπός, Oropos, som ligger emellan Athen og Boiotien, men det är fullt möjligt att judar bott här sedan den babylonska exilen. En muntlig romaniotisk tradition säger att de första judarna anlände till staden Ioánnina strax efter destruktionen av det andra templet år 70 och det är väl känt att man under Romarikets tid särskiljde emellan judarna i Palestina samt de som bodde i Grekland, bland annat deltog inte judeogrekerna i de olika judiska krigen i Palestina, ävenså hade judeohellenerna i exempelvis Thessaloniki extensiv autonomi.

Benjamin af Tudela nämner under 1100-talet att det funnos judar i Korfu, Arta, Aphilon, Patras, Korinth, Thebes, Chalkis, Thessaloniki samt Drama, de största populationerna sades vara i Thebes där över 2000 stycken levde. Den första bosättningen utav askhenaziska judar anlände även till Hellas år 1376 från Ungern og Tyskland, även judar från Frankrige samt Venedig ankom härefter och formerade egna samhällen i Thessaloniki, og de venetianska judarna höllo ofta till på de Joniska öarna som vart venetianskt framtills 1797. De sefardiska judarna anlände inte förrän efter Spanien kört ut dem år 1492 og de beblandade sig ej direkt med de judeohellenska och uppbor helt olika traditioner, samt språk, men över tidens gång så assimilerades många romaniotiska samhällen in i de långt starkare sefardiska samhällena, med större romaniotiska kvarlevelser i Ioánnina samt den ännu aktiva synagogan Kehila Kedosha Janina i Chinatown, New York.

Judeohellenerna tenderade att följa Talmud jerushalmi istället för den babyloniska, samt utvecklade sin egna Minhag. 1600-talets Sabbatai Zevi härstammade från romanioterna i Patras men skapade i Smyrna den sabbateanska rörelsen, ofta i Turkiet benämnd dönmeh, där Zevi utnämns som Messias och rörelsen fortlever än idag og tros ha flera hundratusen undergroundföljare i Turkiet, samt främst i Kalifornien, ofta nämnes dessa som kryptojudar men erkännes icke utav judiska auktoriteter som judiska.

Hursomhelst, i början utav 1900-talet var antalet romanioter i just Ioánnina i antalet ungefär 4000 boendes i det fortifikerade centrumet, Kastro, av staden där de bott i århundraden, och när andra världskriget började så var de omkring 1950 judar, av dessa deporterades 1860 till Auschwitz-Birkenau i april 1944. Idag bor där kanske högst 50 judar, nästan alla åldringar.

De flesta romanioter blevo således dödade av nazisterna, 86 % av det totala antalet grekiska judarna, om runt 80 000, fingo sätta livet till, främst ladinotalande, och de kanske högst tiotal kvarvarande yevanerna lever i Israel eller USA og där assimileras de kvickt - Israel har ju likväl som outtalad ambition att alla judar skall tala hebreiska, hvilket inte är positivt för den mycket intressanta språkutveckling judar har genomgått under sin tid i Europa samt annorstädes.

Språket är nu bedömt som utdött, men det är ännu möjligt att det finns yevanisktalande judar kvar i Hellas, bland annat på Korfu. Enligt vissa uppgifter finns det 50 talare av språket, varav 35 i Israel, måhänt några i Ioánnina.

Nationalismen är ånyo på väg upp i det redan starkt nationalistiska etnocentralistiska Grekland som förvägrar alla tillstympelser till rättigheter för sina många minoriteter, som man ej ens erkänner existensen utav.

Den franske presidenten Sarkozy är förövrigt utav judeohellensk börd, men då sefardisk, med morfadern aktiv i dönmehrörelsen, 57 stycken utav hans släktingar mördades utav nazisterna.

~









Om dessa, samt alla övriga judiska minoriteter, eller andra språk och folk i Grekland, står att finna mer om i boken Europas tungomål, om nazismen samt nationalism står istället att läsa kring i boken Postmodernisme premillénaire.

+ Judarna på Zakynthos, Språk i Hellas, Hellenismens renässans i Hellas, Turkiets svarta kretanska befolkning, Byzantojudar i Turkiet

SvDSvD SvDSvD, SvD, Aft

Ej allena de grekiska nazisterna, utan även Dagens Nyheter vill radera ut de snart ändå utdöda judiska spåren, censurerandes ock denna.
~
Taggar: Grekland, Hellassamhälle, politikjudar, utrotning, förintelsen, judeohellener, språk, minoriteter, grekiska, judeohellenska, yevaniska, romaniotiska, judeobyzantisk, int

~~~Ett år sedan~~~

- Qvinnan hava rätt

~


3 commenti:

Pieter van den Breuk ha detto...

Varifrån har du fått uppgiften att Sarkozys morfar, Beniko, som f ö var katolik, skulle ha varit aktiv för dönmehrörelsen? Vet du var det står något att läsa om detta engagemang?

S.A.I. Steve Lando ha detto...

Rabbi Benedicto Mallah konverterade till katolicisimen först år 1917, och skall enligt uppgift ha varit en frankisk jude aktiv inom dönmerörelsen, inom karakashsekten av sabbatéerna.

Uppgiften är från den judeohellenska - samt saloniskt sefardiska - historikerforskaren Joseph Nehama i dennes bokverk "Histoire des Israélites de Salonique"

Pieter van den Breuk ha detto...

Tack för ditt svar!