Det första hettitiska riket skapades så vitt man vet år 1780 f.kr., men det efterföljande riket komme att uppleva sin glansperiod under 1300-talet f.kr., men det upplöstes strax efter 1200 f.kr. efter det att imperiet fallit under ett mystiskt folk som man ej vete hvilka de varo. Egyptierna som även de råkade ut för dessa kallade dem lukka eller mer riktigt Lk.w eller Rk.w, och dessa kom från sjöss varvid de erhöll epitetet ‘sjöfolk’, bland flera andra - så skapades ett antal småriken av hettitisk härkomst. De bibehöll den hettitiska skriften, men språkligt sett så assimilerades de in i assyrier eller araméer.
Hettitiska var alltså det språk som var det officiella i det hettitiska riket som var det dominerande riket i Mindre Asien. Som tur är så varo de relativt noga med att föra arkiv i rikets huvudstad Hattusa / Hattusili, dagens Boğazköy, och det är genom dessa arkiv som vi havom fått vår kännedom om detta språk - som inte återupptäcktes förrän 1906 då cirka 10 000, nu uppgåendes till omkring 25 000, lertavlor upptäcktes, hvilka var skrivna på åtta olika tungomål. De flesta var dock på hettitiska som man vid det tillfället icke kunde tolka, även om man kunde läsa skriften, då de var skrivna med kilskrift, hvilken vid denna tid redan hade tolkats. De åtta målen var förutom hettitiska, hattiska, luviska, palaiska, hurritiska, Mitannihärskarnas språk, akkadiska samt ärovördighetens sumeriska.
Under rikets senare tid så var hettitiskan påverkad utav luviskan som talades söder samt väster om hettitiskans utbredningsområde. Efter tolkning samt utstudering utav tungomålet så haver man placerat in hettitiskan i de indoeuropeiska tungomålen, men det dröjde ända fram till år 1917 tills ett lyckat försök gjordes och man kan konstatera att det främst är grammatiska förhållanden som knyter tungomålet till indoeuropeiskan, samt att en hel del ord har indoeuropeisk bas; vissa är även väldigt närstående de germanska orden som ibland har setts i de ord som i det indoeuropeiska avsnittet använts som exempel. Ett tydligt exempel på ett indoeuropeiskt ord är ordet för ‘vatten’ som på hettitiska är watar, inte alls olikt engelskans och svenskans men ej så likt latinets aqua, men däremot så kan man i ett annat vattenderiverat ord se klara likheter akwanzi ‘de dricker’, kognater till detta ord finnes även exempelvis i gotiskans ahwa. Med latinet så är det också nyttjbart att göra andra jämnförelser, till exempel så heter ‘knä’ på de båda språken genu och ‘vem’ på latin heter quis emedan det på hettitiska heter kwis. Icke-indoeuropeiska ord kan exempelvis illustreras med titita- och kunna-, hvilka har betydelsen ‘näsa’ och ‘höger (hand)’. Faktumet att en del ord funnits vara av icke-indoeuropeisk härkomst har gjort att många har betvivlat om språket överhuvudtaget är indoeuropeiskt och istället enbart influerade av indoeuropeiska tungomål, men nu råder det dock consensus rörande anatoliernas indoeuropeism. Tyvärr så använde hettiterna en kilskrift för nedskrivning, hvilket gör att vi icke fullständigt kan veta hur ljudsystemet fungerade i språket och förståelsen av ljudsystemet är ganska viktigt angående rekonstruktion av äldre ordformer og därmed släktskapsband.
Men språkforskningen har också presenterat andra rön. På grund utav anatoliskans arkaism så har man menat att hettitiskan inte var ett dotterspråk till protoindoeuropeiskan utan ett systerspråk og man ville därmed ändra namnet på den indoeuropeiska familjen till indo-hettitiska. Detta haver ehuru ej fått genomslag i teorivärlden, men däremot så har en mellanteori som går ut på att anatoliskan torde vara en av de tidigaste avfällingarna från protoindoeuropeiskan fått genomslag och genom detta så är anatoliskan det äldsta indoeuropeiska språket på fler sätt än ett. Bland annat så har studiet av anatoliskan givit en ny idé kring att det komplexa verbsystemet, som innan rekonstruerats utifrån främst indoiranskan samt hellasiskan, kan vara felaktigt ur protosynvinkel; om anatoliskan är den första avspringaren så kanske de komplexa verbsystemen bildats efter denna delning och inte före, då anatoliskan har ett mycket simplare system. Vissa menar dock att simpelheten i det hettitiska systemet kan förklaras genom att det kanske förenklats, då det från början var skribenter av annan etnicitet som skrev ner språket initialt, och faktumet att anatoliskan var ett språk som gjorde inträde på ett annat-språkligt befolkningslager. Båda dessa fenomen kan ha gjort så att språket förenklats för enkelhetens skull, ungefär som vi tidigare benämnda kring postpubertal inlärning hvilket är av fallet här där babyloniska skribenter var de första att föra hettitiskan i skrift, den förstnämnda förklaringen berör främst det skrivna språket emedans den andra förklaringsmodellen främst berör det talade språket.
~
Axat, o moddat, från boken Europas tungomål.
Andra om: Europas tungomål, hettiter, hettitiska, anatoliska, indoeuropeiska, indohettitiska, anatolier, Anatolien, Turkiet, språk, int
~~~Trenne år sedan~~~
- Trilemmdilemmat
~
~~~Trenne år sedan~~~
- Trilemmdilemmat
~
Nessun commento:
Posta un commento