Hettiterland – Europas tungomål R

~

Ungefärlig karta av Hettiterriket när det var som störst under Muršili II, anno 1321-1295 f.kr.

Den äldsta delen av det gammalhettitiska rikets historia är i vanlig ordning höljt i dunkel. Man vet varken huru övergången skett från Anittaš eller hur den nya nästkommande dynastin skapats. Det är ehuru ej helt osannolikt att det fanns en kung med epitetet Labarnaš som ehuru enbart benämnes i de hettitiska källorna, hans son som i de nutida texterna ofta benämns Labarnaš II är antagligen densamma som Hattušiliš I, den första mer historiskt belagda kungen av det hettitiska riket, förutom det ovannämnda anittašiska riket, Hattusilis regerade runt 1586-1556 f.kr, räknat i den såkallade korta kronologin. Denne kung är sedemera känd som kung av Kuššara.

Den äldsta skrivna källan från det gammelhettitiska riket innehåller texten ‘Storkungen Labarna, den som ändrar hans ord kommer att dö’. Hattušiliš kunde dock komma ihåg sin onämnda huhhaš, farfar, som hade installerat sin son Labarnaš på tronen. Denne farfar döps ibland till Pu-Šarruma / Pu-LUGAL-ma, son av Tudhaliyaš varandes fader utav Pawaahtelmah. Namnet Tudhaliya åtfinnes i de fornassyriska tavlorna, bland annat finnes en hög minister hos kungen, en rab šaqê, som därmed troligtvis tillhörde kungafamiljen, vissa kopplar denne till den kuššariska dynastin och han torde ha levt två till tre generationer före Hattušiliš I, och är således kanske hans farfarsfar. I staden Kuššara gav sedan Hattušiliš I även ett tal som är av vikt för kunskaperna kring de politiska händelserna i det äldsta riket, under hans senare regenttid så var ehuru det administrativa centrat Hattuša. Den enda kopplingen till Anittaš ovan är således att han var känd som kungen av Kuššara, och som man av Kuššara - detta givetvis fast det inte var här han residerade. En forskare har tentativt framfört att den hettitiska dynastigrundaren kanske är det barn som föddes mystiskt i ett tempel av en av Anittaš slavinnor och som gömdes undan utanför staden på en äng, hvilket det berättas om i en text. Vem vete.

Hattušiliš I erövrade senare områdena bortills och dels norra Syrien, men dessa fälttåg bleve ehuru hans antagliga avdagning, då näste kung, Muršiliš, hämnades hans nyblivnas fars död samt därvid förstörde staden Halap / Aleppo som var Yamhadrikets huvudstad. Muršiliš kanske var en sonson som adopterades av Hattušiliš på dennes dödsbädd efter att han fråntagit successionsrätten från sina egna barn. Efter de nordsyriska erövringarna så gick Muršiliš till attack mot det avståndsmässigt långväga Babylon och störtade amoriternas gammelbabylonska rike samt därvid självaste Hammurabis dynasti, hvilken var den Första dynastin av staden, denna finge härmed ett skamset slut. Babyloniska källor förtäljer även att när Muršiliš trupper var på väg tillbaka så blevo de attackerade av hurriter från norra Mesopotamien och då varo de tvugna att, i Hanalandet, lämna ifrån sig de stulna babylonska gudastatyerna. Hovfliga problem utbröt när konungen återvände från Babylon, hvilket till slut ledde till att han mördades av Hantiliš, som senare verkar förklara sitt beteende i en propagandatext.

Det hettitiska riket är härmed grundat samt havandes befäst sin roll i historien; det erövrade hela Anatolien, slog till i Syrien, krossade Babylon och bemästrade till og med Egypten genom slaget vid Qades. Givetvis så tillskreve sig både hettiterna såsom egyptierna segern vid detta historiskt viktiga slag, men faktumet att de lokala härskarna snabbt valde att skriva avtal med hettiterkungen visar på vem den verkliga segraren var. Det hettitiska riket levde sedan upp och bleve en stormakt i regionen samt fortsatte så att vara i några hundra år. Strax efter 1200 f.kr. upphörde dock abrupt det hettitiska riket att existera, detta sammanföll med en hel del andra problem i Medelhavsområdet vid samma tid, en temporär uppgång skedde ehuru senare vid Šuppiluliumaš II:s era. Han vann några slag och fick support av syriska ledare, i en relativt nyfunnen inskription som kallas ‘Südburg-inskriptionen’ så åtfinnes exempelvis information om slag mot västerliggande områden såsom Oinoanda, Lykien samt Mysien som efter uppror återigen inkorporeras i det hettitiska riket - denna inskription visar tydligt att även om interna problem uppenbarligen fanns vid tidpunkten, så kan man säga att det hettitiska imperiet fortfarande var intakt framtills dess abrupta försvinnande. De hettitiska källorna förtäljer ingenting, de bara upphör att skrivas, ser det ut som.

I egyptiska källor talas om ett anfallande, och numera mycket känt, men samtidigt förbittrande okänt, ‘sjöfolk’ som inget land kunde hålla stånd emot, så ej hettiterna. De fingo epitetet ‘sjöfolk’, då de kommo till sjöss. Egyptierna som även de råkade ut för dessa kallade dem lukka eller mer riktigt Lk.w eller Rk.w - lykierna hava ibland anklagats för att tillhöra detta folk då namnen är lika, men inga egentliga bevis finnes för påståendet och lykierna själva kallade sig för övrigt för trmmili. Förutom problemen med dessa sjöfolk, det fanns flera, så var hettiterna upptagna med krig med assyrierna samtidigt som en decennielång svält pågick i Anatolien. Man fick in mat sjövägen från Egypten og Levanten, men de störiga sjöfolken hotade fartygens farvatten på ett piratiskt vis. Hettiterna finge ge sig på ett sjöslag, det enda hettitiska sjöslaget i de bevarade källorna, Šuppiluliumas lyckades slå ner fienden nära Cypern. Hettiterna hunno ehuru näppeligen skriva ned händelserna förrän Hattuša förstördes, eller, enligt nyare arkeologiska tolkningar, abrupt övergavs - och nästan enbart skrifttavlorna kvarlämnades. Frygerna togo barskt över de hettitiska centralområdena och i sydöst gjorde assyrierna slag i sak; det verkar dogh også som om luviskan allt mer spritt sig på hettitiskans bekostnad redan innan statsundergången, men detta bör ej haft någon betydelse för rikets abrupta förintelse. Vad som hände vet vi ännu ej.

~

Axat, moddat, altererat, från boken Europas tungomål, bok I.

Andra om: Turkiet, Anatolien, Hettitiska riket, hettiter, Syrien, Egypten, Irak, Mesopotamien, Babylon, sjöfolk, lykier, bronsåldern, historia, Hattusili I, int

~~~Tre år sedan~~~

- Skördetid

~