~
Tjetjenerna har gjort sig välkända över hela världen sedan de visat på den kaukasiska andan kring suveränitet som inte är lättkuvlig. Tjetjenerna talat ett nordöstkaukasiskt dagestanspråk inom -dagestan-nachspråken ock häri hittar man den välkända tjetjenskan, eller nokhchinskan, med nästan 1 miljon talare. Denna miljon är uppdelad på de inte så olika variationerna ploskostiska, itumkalaiska (shatoiska), kistinska, cheberloiska, akkinska samt melkhinska som är den translinguella varianten till ingusjiska.
Tjetjenskan är det största nordkaukasiska språket och nyttjas litterärt, medialt, kommersiellt samt officiellt och är även efter georgiskan det största kaukasiska språket. Tjetjenerna själva kallar sig i pluralis för nokhchi, men i singularis för nakhchuo och namnet ‘tjetjen’ är egentligen ett ryskt namn härrörandes från den första bosättningen de erövrade.
Det tjetjenska språket hamnade i skrift i latinsk dräkt 1923, men byttes sedan mot dagens kyrilliska 1938, och har sin grund i den centrala låglandsvarianten. I jämförelse med andra nordkaukasiska språk så har tjetjenskan ett väldigt komplicerat vokalsystem.
Över till politiken
Den generella illviljan mot ryssen som existerar är svårförnekad, de kaukasiska områdena lyckades inte underkuvas och koloniseras inte av Ryssland förrän under 1860-talet, efter blodiga försök i nästan hundra år, och t.ex. emellan 1944 och 1957 så deporterades emellan 25-50 % av den tjetjenska befolkningen till Sibirien eller annorstädes inom det sovjetiska imperiet. Illviljan lär ju inte försvinna i första taget efter nutidens barbariska ryska behandling av den tjetjenska befolkningen och deras rättigheter, hvilket oundvikligen måste leda till Tjetjeniens befrielse, så småning om.
Tortyr samt våldtäkter hör till vardagen för att inte nämna de koncentrationsläger som byggts upp och som få lämnar levande, man räknar nu med att över 10 % av den tjetjenska befolkningen har dödats, hvilket motsvarigt blir ungefär att 900 000 svenskar skulle dö i ett krig eller om nästan 15 miljoner utav ryssarna hade gått samma öde till mötes. Tjetjenerna har alltsedan de blev intvingade i det ryska imperiet kämpat på olika sätt för att återfå sin rättmäktiga frihet och man kan ju bara hoppas att de än en gång skall betrampa sin egen mark under en aura av frihet ifrån Ryssland. Rysslands herravälde över Tjetjenien, och i förlängningen även övriga icke-ryska områden, kan bara ses som en kolonisering av grannterritorier som nu låtits pågå en alltför lång tid, men som påbörjades under samma tid som det i världen var populärt med sådana erövringar. Tjetjenien består dessutom till över nittio procent utav tjetjener och det är föga troligt att landet skulle falla sönder i en etnisk hysteri om Ryssland lämnar landet, om Ryssland inte lämnar landet är det ehuru troligt att etnisk och religiös fanatism sedimenteras.
Tjetjenerna har ända sedan 1700-talet varit de mesta och ivrigaste motståndarna ryssarna haft och det gäller inte endast i militära sammanhang, hvilket givetvis är det som mest uppblåses i media, utan ett mer konsekvent avståndstagande har skett under lång tid där man helt enkelt tagit avstånd från den ryska kolonisationen och dess följder, bl.a. är det ytterst få tjetjener som valt att låta sig assimileras och då ingå i det politisk-administrativa systemet eller den industri som fanns inom den sovjetiska byråkratin. Detta har bl.a. lett till att det har kunnat skapas en rysk urban kolonisationselit som t.ex. jobbat inom oljesektorn. Sovjetunionens fall och Tjetjeniens självständighetsförklaring med åtföljande krig har dock åderlåtit den ryska befolkningen och då lämnat Tjetjenien ännu mera tjetjenskt om man bortser från de ryska arméförbanden som befinner sig i landet. Även om fred skapas är det föga troligt att en rysk invandring sker till landet då en djuprotad fientlighet finns folken emellan, hvilket även syns klart och tydligt i Moskva och ryssarnas behandling utav kaukasiska invånare.
Så som läget ser ut just vid skrivandets stund är att kriget officiellt är slut, men pyr på ändå, och att Tjetjenien fortlides juridiskt ligger under Ryssland, men i allt nämnvärt ändå styrs med järnhand av en tjetjensk diktator med rysslands goda sinne. I praktiken råder intern självständighet, men under en ryskstödd tjetjensk despot, motståndare dödas oavsett vart de befinner sig på jorden.
~
Se även mina: Tjetjenien, Noxciycö/Tjetjenien - Ett annat Ryssland, Putin får Nobelpris, FRA - nitiska anmälare?
~~~Från Arkivet~~~
080716 - När de småsinta rular. Gäller Ryssland ock.
~
Andra om: Tjetjenien, Kaukasus, Ryssland, tjetjenska, politik, språk, minoriteter, självständighet, inbördeskrig, dagestanspråk, kolonialism, int
Tjetjenerna har gjort sig välkända över hela världen sedan de visat på den kaukasiska andan kring suveränitet som inte är lättkuvlig. Tjetjenerna talat ett nordöstkaukasiskt dagestanspråk inom -dagestan-nachspråken ock häri hittar man den välkända tjetjenskan, eller nokhchinskan, med nästan 1 miljon talare. Denna miljon är uppdelad på de inte så olika variationerna ploskostiska, itumkalaiska (shatoiska), kistinska, cheberloiska, akkinska samt melkhinska som är den translinguella varianten till ingusjiska.
Tjetjenskan är det största nordkaukasiska språket och nyttjas litterärt, medialt, kommersiellt samt officiellt och är även efter georgiskan det största kaukasiska språket. Tjetjenerna själva kallar sig i pluralis för nokhchi, men i singularis för nakhchuo och namnet ‘tjetjen’ är egentligen ett ryskt namn härrörandes från den första bosättningen de erövrade.
Det tjetjenska språket hamnade i skrift i latinsk dräkt 1923, men byttes sedan mot dagens kyrilliska 1938, och har sin grund i den centrala låglandsvarianten. I jämförelse med andra nordkaukasiska språk så har tjetjenskan ett väldigt komplicerat vokalsystem.
Över till politiken
Den generella illviljan mot ryssen som existerar är svårförnekad, de kaukasiska områdena lyckades inte underkuvas och koloniseras inte av Ryssland förrän under 1860-talet, efter blodiga försök i nästan hundra år, och t.ex. emellan 1944 och 1957 så deporterades emellan 25-50 % av den tjetjenska befolkningen till Sibirien eller annorstädes inom det sovjetiska imperiet. Illviljan lär ju inte försvinna i första taget efter nutidens barbariska ryska behandling av den tjetjenska befolkningen och deras rättigheter, hvilket oundvikligen måste leda till Tjetjeniens befrielse, så småning om.
Tortyr samt våldtäkter hör till vardagen för att inte nämna de koncentrationsläger som byggts upp och som få lämnar levande, man räknar nu med att över 10 % av den tjetjenska befolkningen har dödats, hvilket motsvarigt blir ungefär att 900 000 svenskar skulle dö i ett krig eller om nästan 15 miljoner utav ryssarna hade gått samma öde till mötes. Tjetjenerna har alltsedan de blev intvingade i det ryska imperiet kämpat på olika sätt för att återfå sin rättmäktiga frihet och man kan ju bara hoppas att de än en gång skall betrampa sin egen mark under en aura av frihet ifrån Ryssland. Rysslands herravälde över Tjetjenien, och i förlängningen även övriga icke-ryska områden, kan bara ses som en kolonisering av grannterritorier som nu låtits pågå en alltför lång tid, men som påbörjades under samma tid som det i världen var populärt med sådana erövringar. Tjetjenien består dessutom till över nittio procent utav tjetjener och det är föga troligt att landet skulle falla sönder i en etnisk hysteri om Ryssland lämnar landet, om Ryssland inte lämnar landet är det ehuru troligt att etnisk och religiös fanatism sedimenteras.
Tjetjenerna har ända sedan 1700-talet varit de mesta och ivrigaste motståndarna ryssarna haft och det gäller inte endast i militära sammanhang, hvilket givetvis är det som mest uppblåses i media, utan ett mer konsekvent avståndstagande har skett under lång tid där man helt enkelt tagit avstånd från den ryska kolonisationen och dess följder, bl.a. är det ytterst få tjetjener som valt att låta sig assimileras och då ingå i det politisk-administrativa systemet eller den industri som fanns inom den sovjetiska byråkratin. Detta har bl.a. lett till att det har kunnat skapas en rysk urban kolonisationselit som t.ex. jobbat inom oljesektorn. Sovjetunionens fall och Tjetjeniens självständighetsförklaring med åtföljande krig har dock åderlåtit den ryska befolkningen och då lämnat Tjetjenien ännu mera tjetjenskt om man bortser från de ryska arméförbanden som befinner sig i landet. Även om fred skapas är det föga troligt att en rysk invandring sker till landet då en djuprotad fientlighet finns folken emellan, hvilket även syns klart och tydligt i Moskva och ryssarnas behandling utav kaukasiska invånare.
Så som läget ser ut just vid skrivandets stund är att kriget officiellt är slut, men pyr på ändå, och att Tjetjenien fortlides juridiskt ligger under Ryssland, men i allt nämnvärt ändå styrs med järnhand av en tjetjensk diktator med rysslands goda sinne. I praktiken råder intern självständighet, men under en ryskstödd tjetjensk despot, motståndare dödas oavsett vart de befinner sig på jorden.
~
Se även mina: Tjetjenien, Noxciycö/Tjetjenien - Ett annat Ryssland, Putin får Nobelpris, FRA - nitiska anmälare?
~~~Från Arkivet~~~
080716 - När de småsinta rular. Gäller Ryssland ock.
~
Andra om: Tjetjenien, Kaukasus, Ryssland, tjetjenska, politik, språk, minoriteter, självständighet, inbördeskrig, dagestanspråk, kolonialism, int
Nessun commento:
Posta un commento