~
snurrar runt
skymning vankas
dimman tampas
mörkret annalkas
blicken tittar ner
faller som en sten
själen kyls av
kroppen blir tom
svärtan är total
dimman är tät
världen snurrar
jag har den lämnat
själen är varm
lyckan maximal
~
2 commenti:
Det är alltid mörkast före gryningen . . .
Fint skrivet:) och varför definiera? Dikten är
:)
Tack för läsningen:)
Helt underbart stevis..hur själen värms och frigörs i skymningsstund!!
kram från Bodil
Posta un commento