Den franska judeenheten är en av de största diasporajudeenheterna i världen samt har omkring 600 000 medlemmar, inklusive ärkebiskopen i Paris, som således är en konverterad jude. Bara få franska judar talar ett judespråk som funnits i landet under en längre historisk tid. Många tillhör judar som sent flyttat in i Frankrike, bland annat från Östeuropa, Balkan eller Nordafrika - ungefär 80 % av de algeriska judarna flyttade exempelvis till Frankrike efter landets frigörelse och man kan ju hoppas att alla dessa nya judegrupperingar i Frankrike lyckas bibehålla sina språk bättre än vad föregångarna gjort, men förverkligandet utav denna förhoppning ligger nog som en dimma över Seines bankar.
Judarna från Nordafrika var dessutom många gånger redan franskspråkiga och en vidare förfranskning i språksammanhang har varit ständigt pågående hos denna gruppering i Frankrike som annars av hävd främst talat det afroasiatisk-semitisk-sydvästsemitisk-arabisk-högarabisk-västarabiska språket judeoarabiska, men även element av det romanska västladinska / haketia språket kan vara befintligt i mindre grad genom denna invandring, då en del av de nordligaste nordafrikanska judeelementen av tradition talade judeospanska efter utvisningen från Spanien 1492. Judeoarabiska undervisas i viss mån på, genom judeofranska föreningars försorg. De iberoromanska samt nordafrikanska judarna haver en tidigare og längre befintlig historia i landet, men den befolkningsgrupp som åsyftas har förfranskats; tidigare förekommen fransk ladino försvann troligtvis redan under 1700-talet bland den judiska befolkningen i Bordeaux.
Förutöver dessa judiska språk finnes måhänt judeohelleniska og östjiddisch genom sentida invandring och de mer hävdansspunna franska judeospråken judeoalsaciska, shuaditiska / provense, zarphatiska samt judeonormandiska.
De olika judiska grupperingarna med olik geografiskÄven
om det oftast rör sig om helt olika judiska befolkningsgrupper med olik geografisk
hemvist hava distinkta judiska historier bakom sig, överlagsamt kunne man
indela dem i en historia för de sydöstra judarna, en för de sydvästra, en för
de alsaciska samt en något avsnoppad för de nordliga, framtills franska
revolutionen när en gemensam historia tas vid för första gången, till detta
skall ehuru även olika invandringsgrupperingar tilläggas distinkt.
~
Läs mer om detta i boken Europas tungomål.
Nessun commento:
Posta un commento