Saxarna og deras expansion

 

Saxare bodde ursprungligen i norra Tyskland samt dagens Holstein, men beteckningen spreds därifrån till även andra germanska stammar vid Elbe og Weser, själva termen är baserat på namnet på ett specifikt svärd, saks. Under 400-talet så spredo sig dessa åt väster, hvilket ju bland annat utmynnat i holländska, frisiska og engelska samt i senare tid till östrare delar utav Tyskland som innan varo västslaviskt territorium, lågsaxiskan har därför i varierad grad i de olika östra språken ett antal slavismer.

Förutöver engelskans världshegemoni så har även övrig saxiska spridit sig utöver världen i främst formen utav plautdietsch, eller mennoitisk lågtyska, som haver sin grund i den nära europeiskt utdöda niederpreußisch från Östpreussen där den utvecklades under 1500-1600-talen havandes nu emellan 260 000-320 000 talare, företrädesevis i de tu Amerika samt i Ryssland-Ukraina. Det var länge bara ett pratat språk men finnes numer i skrift, inklusive bibelöversättning. Detta språk skall inte sammanblandas med det rhenfrankoniska pfälziska pennsilfaanisch deitsch, pennsylvaniatyska som bland annat Amishfolket talar.

~

Läs mer om detta i boken Europas tungomål.