Bajerskt skriftspråk och skrifthistoria

 

Skriftliga källor för språket finnes i mängd sedan 750-900-talen i en massa historiskt viktiga dokument, många alstrade inom de många klostrens murar, den första perioden härav emellan åren 700-1100 benämnes ofta som åidboarisch / oldbajerska, som då talades till väster om Pannoniens langobardiska, som sedermera flyttade ner till Padanien. De altbajerska källorna äro de äldsta högtyska som åtfinnes. Språkexempel från åttahundratalets Freisingermanuskriptet / Fraisinga Paternoster.

Fater unser, du pist in himilum.
Kauuihit si namo din.
Piqhueme rihhi din,
Uuesa din uuillo,
sama so in himile est, sama in erdu.
Pilipi unsraz emizzigaz kip uns eogauuanna.
Enti flaz uns unsro sculdi,
sama so uuir flazzames unsrem scolom.
Enti ni princ unsih in chorunka.
Uzzan kaneri unsih fona allem sunton.

Även från nästkommande bajerska epok, 1100-1400-talen, finnes mycket material i skrift samt likväl från boktryckeriets begynnelsetid i Europa då tvenne utav dess center kommo att hamna i bajerskt territorium, Wean / Wien og Inglståd / Ingelstadt, samt tidigt på plan Såizbuag / Salzburg. Det var sedan först under barocktidens 1600-1700-tal som bajerskt skriftspråk ånyo vann prestige med återigen centrum i Såizbuag og under denna tid skrevs även den viktiga Glossarium Bavaricum år 1689 av Johann Ludwig Prasch, förvisso ej den första glossariumet. Under 1700-talet började även det kejsarunderstödda österrikiska bajerskinfluerade högtyska skriftspråket tas vid som sedermera fortsatt utvecklats samt nyttjats i Österrike som officiellt skriftspråk, emedans ren skriftspråkshögtyska slagit ut alla former av bajerska officiella skriftdomäner i Bayern, Österrike og Sydtyrolen, särledes efter Tysklands skapelse och man började se bajerska som en dialekt. Idag skrivs bajerska främst inom poesi, lyrik, prosa, reklam og andra litterära medium, det finns ack en wikipediaversion på språket.

~

Läs mer om detta i boken Europas tungomål.