I dagens
Grekland finnes en relativt stor språklig minoritet som i relativt snabb takt
håller på att assimileras in i det språk som i dagligt tal benämns grekiska,
minoriteten består av cirkus 200 000 hellener som under 1920-1930-talen
immigrerade till Hellas från Svarta havsområdet där de bott sedan antiken og
deras språk går under benämningen pontiska.
Pontiskan är
ett eget språk i den meningen att talare av standardhelleniska icke kan förstå
språket eller viceversa, pontiskan är ursprungligen utvecklad från cappadonisk
grekiska från Anatolien, men den nutida utvecklingen är ej gynnsam utan
dyster og en av anledningarna till detta är att talarna utav pontiskan ofta bor
i förorter till huvudstaden där assimileringen till huvudspråket pågår snabbare
än i mer avlägsna orter, detta påstående stärkes i og med att den yngre
generationen ofta har standardhelleniskan som första språk.
Pontiskan är
eljes en egen utveckling från byzantisk grekiska samt haver även naturligt fått
en del inlån från turkiska, persiska samt även lite från olika kaukasiska
språk. Det finns ehur en gemenskaphetskänsla hos flertalet pontiker och olika
klubbar samt andra sociala institutioner existerar, hvilket kan ge ett visst
hopp inför framtiden för detta originella språk - även om klubbarna kanske
främst är inrättade för bevarandet av den unika kultur som pontikerna besitter
och inte alltid lägger in lingvistiska kulturaspekter i detta.
Sedan
Sovjetunionens fall så har den tidigare pontiska immigrationsbefolkningen fått
tillökning av kanske 200 000 människor till som tröttnat på sin
tvåtusenfemhundraåriga diaspora, men de emottas inte helhjärtat utan stora
delar utav det grekiska etablissemanget ser på dem som ryssar och kräver en
snabb hellenifiering.
Det finns
även några få som talar genuin kappadonisk grekiska från det inre av
Turkiet, man trodde språket hade utdött vid 1960-talet men man har år 2005
funnit några som talar språket med stor prestige i även tredje generationen.
~
Läs mer om detta i boken Europas tungomål.
Nessun commento:
Posta un commento