Judarna i Estland - Estnisk jiddisch - Europas tungomål DXXIII

Även det -germansk-västgermansk-högtyska målet jidiš är förekommande i Estland. Estnisk jiddisch är utvecklat från kurlandsjiddisch och har bibehållit några arkaiska fonologiska drag efter kurländsk jiddisch, hvilken hör till nordöstjiddischen. Den estniska jiddischen har haft ett ytterst litet inflytande på estniskan och det berör främst ord som hör den judiska kulturen till, men även en del pejorativa benämningar på judar, t.ex. itske, har inkommit. En orsak till det lilla inflytande jidiš haft, har att göra med att det var en ytterst liten befolkningsspillra som var jiddischtalande i Estland, denna språkgrupp låg dessutom långt ifrån centrala områden för språket og dess talares kulturella og eduktionella centra, hvilket bland annat fick som effekt att många ord med semitisk bakgrund som annars åtfinns i jiddisch utbytts mot tyska motsvarigheter. Det lilla inflytandet på estniskan kan även härledas till den sena bosättningen i landet som inte skedde förrän i början av 1800-talet när Tallinn og Tartu fick judiska inflyttare som då kom från främst Kurland. Den judiska bosättningen i Kurland härrör från 1500- eller 1600-talet. Tallinn har ehuru tidigare, redan under 1300-talet, infått inflytt av judar, men det judiska samhället anses ändock inte ha formerats mer stabilt förrän 1829. Under det fria rikets tid, i mellankrigstiden, hade judarna kulturell autonomi för en tid og överlag skedde stora kulturella samt sociala framsteg i den toleranta anda som existerade. De jiddischtalande uppgår idag till omkring 500-600, av en judisk befolkning på runt 2400-4000 personer, men de hade antagligen varit fler om inte omkring 2000 dödats under 1940-talet, till detta skall givetvis även läggas de som flydde eller deporterades. Flertalet flydde till Sovjetunionen då de visste hvilket öde de annars skulle få, de som stannade dog allihopan och nazister proklamerade just Estland som Judenfrei, färre än ett dussin människor verkar ha överlevt. Efter självständigheten har man återupprättat autonomin baserat på samma lag från 1925 samt tagit många steg för att underlätta det kulturella fortlevandet. Flertalet av judarna i Estland nyttjar dessutom oftast något av de större språken i Estland och jiddisch bara i ceremoniella situationer. Vidare kan påtalas att estländsk jiddisch är relativt homogen, även om mindre skillnader åtfinns emellan Tartu og Tallinn, bland annat så har estnisk fonologi i vissa avseenden haft en större påverkan på Tartuvarianten. Även ett judiskt tungomål med estnisk grund har utvecklats, judeoestniska, og det används vid kommunikation inom gruppen och skall alltså ses som ett baltofinskt språk.

~

Axat från boken Europas tungomål.