Estlandssvenskarna et estlandssvenskan - Europas tungomål DXXV

Det finns även spillror kvar av den gamla -germansk-nordgermansk-östnordisk-svensk-östsvenska befolkningen estlandssvenskar, aibofolke, som tålar (d.v.s. ‘talar’) estlandssvenska, exempelvis runska på Runö, hvilken härstammar från de östsvenska geolekterna, men som nu har gått sin egen väg utan någon större påverkan från det svenska standardmålet; man har bland annat tagit in en hel del lånord från ryska, estniska samt tyska och man har även bevarat en hel del ålderdomliga egenheter från de östsvenska tungomålen, men man har även under olika perioder erfått impulser från andra svenska varianter som ligger utanför östsvenskan. Skolverksamhet på det svenska målet startade redan under 1650-talet och trots en björnlik förryskningskampanj under 1800-talet, så kunde estlandssvenskarna behålla sin etniska särprägel. Under Estlands tidigare självständighetsperiod, 1918-1940, så finge målet en ökad status i riket og flertalet skolor, mest folkskolor, växte fram med svenska som undervisningsmål, kontakterna med Sverige intensifierades och i estlandssvenskspråkiga kommuner blev estlandssvenska förvaltningsmålet. Alla dessa framsteg slogs i spillo under andra världskriget, men nu så försöker man ur dessa spillror återuppväcka intresset och kunskapen om denna kultur og språg, bland annat så kan man läsa svenska vid universitetet i Tartu och estlandssvenska kulturföreningar har grundats, den största med över 500 medlemmar, hvilket får anses vara bra med tanke på omständigheterna. Även ungdomar lär sig numera det standardiserade svenska språket, givetvis bättre än inget, men när autenciteten förloras kan det nästan kulturellt va - det är estlandssvenska som är intressant, og deras kulturella hävd, inte standardsvenskan. Estlandssvenska taltes i Estlands svenskbygder som ligger längs landets nordvästra kust, på öarna därutanför, på Runö og Nargö. 1938 skapades en lag om estlandssvenskarnas kulturella självständighet hvilket implementeras från år 2007 varhän röstberättigade estlandssvenskar kunnat rösta fram ett kulturråd som skall behandla språkliga samt kulturella spörsmål.

~

Axat från boken Europas tungomål.