Sydsamiskan, eller åarjelh-saemien giele, avskiljer starkt från övrig samiska og indelas oftast enligt följande: jämtlannsamiska, västerbottensamiska, eller vilhelminasamiska, samt umesamiska där den sistnämnda kanske har 10 åldriga talare i livet men där revitalisering försöks göras, i Norge är språkformen allaredan avdagad.
Umesamiskan finge ett kraftigt nedfall i antalet talare under 1800-talet när dess skogssamiska befolkning assimilerades in till svenskan, idag finnes det runt 1000 etniska umesamer, runt 10 kan således tala språket.
Hela spektrat av sydsamiska har måhända runt fem-sex hundra talare, berikat medels en ny ordbok nyligen, i en befolkning utav omkring 2000, utspridda på ett ganska stort geografiskt område. Skillnaderna emellan sydsamiska og nordsamiska kan jämföras med de som finnes emellan svenska samt isländska, där sydsamiskan är mer arkaisk i grammatik og ordförråd.
Sydsamiskan är starkt utrotningshotad og talas främst utav de äldre, änskönt en viss prestigeökning kan skönjas på senare tid för språket, ånyo finnes tillikt barn som växer upp med språket som grund.
~
Om sydsamiskan, sydsamerna, övriga samiska eller samer, samt samisk historik, står att finna mer i min bok Europas tungomål.
Taggar: samiska, sydsamiska, umesamiska, språk, samer, Sameland, Sápmi, Norge, Sverige, Norrland, Jämtland, int
~~~Tre år sedan~~~
3 commenti:
och vad tänker du om tranströmer då rå land då
det verkar la trevligt, bra og välförtjänt.
Språkgrupper rymmer så mycket mer än vad man kan tro vid en första anblick och det kastar du rikligt med ljus över med dina små - och stora - skrivelser.
Posta un commento