martedì 9 novembre 2010

Ryssarna i Lettland

~
Det är allmänt känt att det finnes olika ryska minoriteter i de baltiska länderna och att detta har utgjort ett problem sedan de baltiska staterna bleve självständiga i förhållande till Sovjetunionen, tillika har det mer eller mindre inbillats att de ryska befolkningselementen skulle ha varit en sovjetisk kvarlämning.

Ryssar äro ehuruväl ej någon ny etnisk eller språklig minoritet som lettisknationalister vill göra gällande utan etniciteten hava stadigvarande bebott landet sedan åtminstone 1300-talet, bosättningarna må ha varit något sporadiska samt handelsmannamässiga framtills andra hälften utav 1600-talet när man infick gammalortodoxa flyktingar från Ryssland som främst bosatte sig i Latgalien / Lettgallen och sedan 1700-talet har det även funnits en bofast klass av ryska handelsmän i Lettland. Den första ryska skolan grundades i Riga år 1789, og den första ryska tidningen i Riga grundades redan år 1816.

Med industrialiseringen under 1800-talet invandrade många från de lägre arbetarklasserna till Lettland, även bönder inflyttade då det rådde mindre förtryck i Baltikum än i Fader Ryssland, og i slutet av 1800-talet bildade ryssarna stora minoriteter i de flesta lettiska städer, de beräknas då havandes varit ungefär 171 000.

Många av ryssarna som bodde i Lettland var gammalortodoxa, eller ättlingar till sådana, samt instämde ofta tillsammans med den lettiska befolkningen mot det ryska imperiet, varandes flyktingar därifrån initialt. Ryssar välkomnades som en nationell minoritet i det fria Lettland från 1918, de utgjorde ungefärligen 10 procent utav befolkningen och år 1935 uppgick de till ungefärligen 206 000, deras härvida sentida snabba tillväxt var av främsta anledning utav deras höga nativitetstal. Stora delar utav den ryska befolkningen lärde sig även självmant det lettiska språket fastän en majoritet utav barnen gick i ryska skolor.

Den ryska minoritetens situation ändrades magnitudmässigt när Sovjetunionen ockuperade Lettland 1940, en del gillade utvecklingen men många ogillade det likväl strångt, särledes intelligentian og prästeskapet. När nazisterna kommo så tudelades ryssarna ånyo där många då lät sig gå in i den röda arméen emedans andra istället blev kollaboratörer till Nazityskland omhuldandes den nationalistiska synen. Efter kriget utökades den ryska, samt ryskspråkiga, migrationen intill det urbana Lettland og vid unionens fall år 1989 utgjorde ryssarna ungefär en tredjedel utav befolkningen, 905 000, og år 2006 utgjorde de exempelvis ungefär hälften utav Rigas befolkning men totalt utgöro de ungefär 29 % utav befolkningen.

När Lettland blev självständigt 1991 så erhölls ej medborgarskap automatiskt om man inte hade band som sträckte sig längre än juni 1940 inom landet. Om människor ankomna därefter önskade erhålla medborgarskap skulle uppvisning i lettisk språkkunskap samt historia göras. 56 % av Lettlands ryska befolkning, eller 364 000, hade år 2007 lettiskt medborgarskap.

Fastän språket och en mycket stor del av minoriteten varit i Lettland sedan väldigt länge är ryskan klassificerat som ett utsocknes språk.

Av de slaviska språken åtfinnes ehuru inte endast ryskan utan även exempelvis polska som använts i östra Lettland og som fortfarande används av omkring 50 000-100 000 - skolor har nu öppnats för utlärandet utav polska. Den stora gruppen talare utav östslaviskan representeras dock utav den stora minoritet som talar ryska och som är över 850 000 talare inom sitt språkhägn og de utgöro således en inte så liten minoritet, ryskan är koncentrerad i städer samt i sydost - inom dessa siffror döljer sig även de 120 000 vitryssar som finns i Lettland.

Ryssar har varit Lettlands största minoritet de senaste två århundradena. Det postsovjetiska Lettland ville inte att den rysktalande population som inflyttat i landet under sovjetisk tid skulle kunna få rätt till medborgarskap i landet, eller att ryskan i sig skulle vara erkänt som språk, men efter att Ryssland samt EU, för att få medlemskap däri, påtryckt får alla ansöka om medborgarskap bara de klarar ett språktest samt ett förhör om lettisk historia.

Det hade dock varit mer erkännande av individernas rättigheter om även dessa krav slopas, men EU hade haft svårt att få uppbackning från medlemsstaterna kring en än mer hårdare attityd mot de dåtida ansökarländerna, då ju de som redan är medlemmar i alla fall kanske inte är de bästa att predika om språklig tolerans.

Runt 300 000 ryssar som är boende inom landet hava ej ännu erhuldit lettisk medborgarskap. EU bör på eget bevåg föra upp ryskan till ett av alla officiella tungomål för unionen, då det är ett relativt stort språk, i många länder.

I november 2010 utsågs en föredetta SS-legionär från det extremnationalistiska partiet Allt för Lettland, som äskar repatriera alla ryssar, till ordförande för utskottet för Medborgarskapsspörsmål.

Ett genomförande utav dennes politik är ävenleda ett sätt att föra hela Lettland ut från civilisationens hägn.

~




runt hälften av de lettiska romerna dog under nazitiden, likväl omkring 80 000 judar. Om detta, samt mycket mer, går det bra att läsa om i min nyutkomna bok Europas tungomål.

SvD, SvD, DNDN, Gp

4 commenti:

Anonimo ha detto...

För att försöka förstå situationen i Lettland idag måste man se tillbaka lite i historien. Under andra världskriget rekryterades 146000 lettiska soldater till den tyska sidan för att kämpa mot kommunisterna. I detta sammanhang kan det vara värt att nämna att Finland också var tvungna att liera sig med Nazityskland under andra världskriget.
28 september och 10 oktober 1939 tvingades Estland, Lettland och Litauen godkänna upprättandet av sovjetiska baser på deras territorier. Därefter krävde Stalin att Finland skulle avstå gränsområden, vilka skulle bidra till att skydda Finska viken, Leningrad och Murmanskbanan. Den finländska regeringen vägrade att tillmötesgå kraven, varefter Sovjetunionen gick till anfall 30 november (Källa NE). Vinterkriget, som enligt sovjetiska beräkningar, skulle vara över snabbt drog ut över tre månader men den 13 mars 1940 såg sig den finske statsminister Ryti tvungen att skriva under ett fredsavtal som detaljstyrts från Moskva (och som naturligtvis ansågs djupt orättvist från Finlands sida). Finland var tvunget att avstå stora landområden (ca 11% av landets yta) och en stor del av det dåvarande Finlands befolkning, ca 400 000 flyktingar, var tvungna att flytta från sina gårdar, byar och städer. Då det finska fortsättningskriget började så gjorde faktiskt finländarna gemensam sak med Nazityskland mot Sovjetunionen för att försöka återta bl.a. Karelen. Tyvärr så slutade det ju inte så bra för Finlands del, så man fick inte tillbaka de landområden som Sovjetunionen ockuperat. Finland förlorade bl.a. Viborg som då var Finland näst största stad, efter Helsingfors.
Tillbaka till Lettland: Efter att Sovjetunionen med tvingat till sig sina baser i baltländerna så uttrycker sig Molotov något såhär: Eftersom pakten med Lettland gått så bra så bäddar det för ett fortsatt fördjupade relationer mellan Sovjetunionen och dessa stater... Denna svada innebär i princip att Sovjetunionen annekterar baltstaterna och i mars-april börjar förspelet till maktövertagandet, krav på marionettregering kommer och slutligen i juni 1940 invaderar sovjetiska trupper Lettland. Bara under en natt 13-14 juni 1941 deporterades 15600 personer – de fick en enkelbiljett till Sibirien! När Nazityskland med sina allierade slutligen attackerade Sovjetunionen den 22 juni 1941 så skrinlades tack och lov NKVDs planer på att deportera ytterligare ett par hundra tusen balter. Efter den sovjetiska terrorn så välkomnades tyskarna som befriare av många och i samband med detta så deserterade mängder med letter som rekryterats till den sovjetiska armén och bytte sida. Tyvärr så byttes bara en ockupant ut mot en annan med en välbekand agenda och slutresultatet vet vi ju nu alla. I samband med att Sovjetunionen återigen ockuperade baltstaterna så flydde en mängd balter bl.a. i fiskebåtar till Sverige som så generöst tog emot dem (vi minns fortfarande baltutlämningen).

Jag vill här citera en intervju i BBC (finns på webben, i anslutning till den då omtvistade marchen som lettiska krigsveterande hade år 2000): ""We must keep explaining to the world the complicated history of Latvia, that the Latvian Legion was fighting in foreign uniforms, desperately hoping to regain Latvia's freedom," said Visvaldis Lacis, a Latvian Legion veteran."

Finland lyckades bevara sin självständighet medan de mindre baltiska staterna blev ockuperade. Det vi lär oss av detta är att små länder, med små militära resurser måste alliera sig med andra länder med större militärmakter för att någorlunda försöka bevara sin självständighet. Finland ansåg sig vara tvungna att samarbeta med Nazityskland för att stå emot kommunisterna och många letter gjorde samma sak. England och USA ville inte/kunde inte involvera sig direkt militärt mot Sovjet och då fick man ta den militära assistans och de möjligheter som erbjöds.

Anonimo ha detto...

forts.:
Lettlands befolkning består idag av ca 28% ryssar (på 50-talet invandrade mängder av ryssar). Det är en stor andel utlänningar för vilket självständigt land som helst och med tanke på Lettlands historia kan man förstå att ryssar inte är så populära i alla läger (samma sak i övriga baltländer).

Lettiskans särställning som officiellt språk samt diverse nationella kulturyttringar uppmuntras av den lettiska staten, troligen för att återuppbygga medborgarnas känsla av att återigen vara en självständigt nation.

Allt detta har vi i Sverige sluppit då vi inte varit ockuperade och vi således inte behövt sakna det "traditionellt svenska" och inte behövt bygga en gemensam nationell identitet kring dessa fenomen på mycket, mycket lång tid. Det har nu drivits så långt att nu kan vissa svenskar t.o.m. drista sig till att se ner på landskapsdräkter, folkmusik, knätofsar, midsommar och andra "löjliga" saker...

Anonimo ha detto...

Allting är alltid en höger vänster fråga

alla individer naturligt till höger är rasister

I Lettland så vill högern slänga ut folk som de tycker är ryska

I Ryssland vill högern slänga ut folk som de tycker kommer från central Asien

I Mongoliet vill högern slänga ut folk som de tycker är kinesiska

högern kan aldrig acceptera eller tolerera att folk inte är födda på exakt samma gata som de och har föräldrar som också inte är födda på exakt samma gata som de

Problemet är inte land A B C eller D

Problemet är alltid personer naturligt till höger som kommer att hitta på vad som helst för att misshandla döda någon annan

Världens problem beror inte på etnicitet utan på politisk naturlighet

Personer naturligt till vänster kan acceptera att det finns människor som inte är födda på samma gata som de, medan personer naturligt till höger kan inte acceptera det

Anonimo ha detto...

Min mor var en av de båtflyktingar som kom till Sverige 1944, och som lyckligtvis inte blev tillbakaskickade till Sovjet. Jag tror det är svårt för oss svenskar, som varken har varit i krig eller varit ockuperade i modern tid, att förstå hur det känns när familj och vänner blir deporterade utan grund, och ens nya grannar är inflyttade av ockupationsmakten. Att helt plötsligt bli en andra klassens medborgare i sitt eget land, och tvingas stå med mössan i hand inför ens fiender. Att dessutom tvingas tala och höra ockupanternas språk i skolor, i kontakter med myndigheter, i radio och tv, i tidningar, i affärer, ja i alla vardagens möten. Ryska var det officiella språket i Lettland, ty landet skulle ju förryskas! Därav alla inflyttade ryssar som inte hade något som helst intresse att lära sig lettiska. Nu får de stå sitt kast, när Lettland blivit fritt och lettiska återinförts som officiellt språk. Jag har väldigt svårt att tycka synd om människor som bott hela sitt liv i ett land, men ändå inte lärt sig språket. Det är helt rätt att de "ej hava erhuldigt" lettiskt medborgarskap - lite vilja får man visa!