mercoledì 10 novembre 2010

Australiska, andamanesiska og språkens ancienneté – Europas tungomål XVI

~
Att det är en saktfärdig förändring av den mänskliga naturen som sker visar sig ju när man undersöker tungomål som under en längre tid varit isolerade från omvärlden, till exempel de australiensiska språken som antagligen har varit isolerade de senaste 50 000 åren, enligt vissa rön kanske mer än 100 000 år - dessa språk skiljer sig likväl ej i väsentlig grad från andra språk. Detsamma gäller för de starkt hotade andamaniska språken. Men å andra sidan så är ju 50 000 jeeran ingenting i jämförelse med de flera hundratusen år som det antagligen har funnits tungotal i någon mer avancerad grad på denna jord. Det torde ej heller vara så att australiensarna i sin isolation utvecklade sitt eget språk som på grund utav slump eller fysiska förutsättningar utvecklades ändock till ett liknande mål utan språkförmågan måste ha funnits innan de begov sig ut på vandringar både till lands och till sjöss, till den nya kontinenten, då en relativt välutvecklad kommunikation är en av de viktigaste förutsättningarna för att kunna företa en tocken resa, tänker man sig. Det skall nämnas att det var kortare sjöavstånd på den tiden då havsnivån var lägre - detta gör i sin tur att det är problematiskt att finna de tidigaste lämningarna efter bosättningar och dylikt efter de tidigaste immigranterna. Detta får man alltid ha i åtanke när man läser olika tidsangivelser angående den mänskliga erövrelsen utav den australienska kontinenten. Hursomhelst, relativt irrelevant för denna skrifts agenda.

~




Axat efter stycket som behandlar neanderthalarnas språk, som fortfarande fanns i Eurasien när dessa ovan avföll till isolation, från boken Europas tungomål, dessvärre har de flesta utav de ovannämnda språken mått extremt dåligt, de flesta har redan avfallit helt eller är på väg att så göra, efter att isolationen bröts og kolonialismen togs vid, samt fortsätter än idag.

Sentineleserna är de enda kvarvarande helt okontaktbara og okontaktade folket som finns kvar i regionen, de dödar helt enkelt alla som närmar sig deras land, varvid vi ej havom någon kännedom om deras språk, samt bara ytterst lite om deras kultur eller samhälle, sådant man kunnat observera med kikare. Så sent som år 2006 dödade de några fiskare som inkräktade för nära på deras ö, samt avfyrade en armada av pilar mot helikoptern som kom för att ta upp fiskarnas lik varhän de fick avblåsa hämtningen, sentineleserna hava dock begravt liken intakta själva hvilket roterblåsten uppvisade (Sydn.Morn.Her.). Vissa matavlämningar har utsocknes kunnat göra men utan att få någon vidare kontakt med dem. De bör lämnas ifred, hvilket uppenbarligen är deras önskan.

Jag har ett youtubat språkprov på det tradeligen helt nyligen utdöda fagra andameniska Bo-språket här.

Nessun commento: