mercoledì 24 novembre 2010

Koreanerna i Ryssland – Koryo-saram – Sovjets första etniska utrensning

~
I Ryssland finns primärt tu olika koreanska språk och entiteter, i Ryssland är den ena grupperingen idag runt 125 000 gåendes under beteckningen koryo-saram men till dessa skall även de separata sakhalinkoreanerna läggas som talar ett annat koreanskt tungomål, samt haver annat ursprung, än vad som är fallet för koryo-saramerna, dessa sista är omkring 55 000 i antalet varav de flesta bor på Sakhalin. Dessa inkluderas ej i nedanstående.

Gällande koryo-saram så haver ett visst koreanskt befolkningselement i ryska Fjärran östern varit bestående i långa tider men under andra halvan utav 1800-talet blev det sämre tider på Koreahalvön och Joseondynastin förföll varhän fattiga bönder en masse började emigrera norrut mot Ryssland då gränsen mot Kina var av Qing stängd, redan år 1869 utgjorde koreaner runt en femtedel av befolkningen i Primorsky krai och innan den Transsibiriska järnvägen byggdes så var antalet koreaner högre än ryssar i Ryska Fjärran Östern. Antalet koreaner i Amurregionen ökade snabbt emellan åren 1917-1926 från omkring 53 000 till 168 000 individer utgjörandes en kvarts utav den rurala befolkningen i Vladivostokregionen samt så fanns Koreatowns i de flesta orterna, de flesta nyanlända ankom från Hamgyŏng i nordöstra delen av Korea.

Under början av 1900-talet hamnade både Korea såsom Ryssland i konflikt med Japan och efter att Ryssland förlorat det Russo-Japanska kriget 1907 infördes antikoreansk lagstiftning i Ryssland där man konfiskerade koreaners markegendomar samtidigt som etniska koreaner avskedades en masse. Men Ryssland fortsatte ändå att husera stora delar utav den koreanska självständighetsrörelsen samt dess armée och år 1924 diskuterades det från ryskt håll seriöst om man inte skulle skapa en autonom koreansk region under det sovjetiska paraplyet, men förslaget avslogs året därpå, bland annat så var ryssarna som bodde i området rädda för markkonflikter samt så ville man hålla god ton till det kejserliga Japan. Däremot skapades mindre koreanska administrativa territorier där koreanska skolor og tidningar startades.

I slutet av 1920-talet började man titta på alternativa bosättningsområden för koreanerna då man i princip ville hava bort dom från det ryskkoreanska gränsområdet, man misstyckte heller ej till att runt 50 000 koreaner återflyttade till Korea efter att de ansett att antikoreanismen hos den ryska befolkningen varit alltför stor. När man framarbetade deportationsplanen så blevo den färdiga agendan mer vidgående än den Stalin själv föreslagit och anledningen till detta var att man förstod att om man bara deporterade en viss del av befolkningen så skulle den resterande delen komma att bli ett farligt element i området, då familjesammansättningen hos koreanerna till synes är väldigt stark. Detta ledde till att man i oktober 1937 förnöjsamt kunde rapportera in till Moskva att man nu deporterat hela, och inte halva hvilket först föreslagits, den koreanska befolkningen bestående utav 171 781 individer till Kazakhstan og Özbäkistan och än idag finns omkring 500 000 koreanskhärstammande i de centralasiatiska republikerna.

Med bland de tvångsförflyttade fanns ehuru ej de 2500 lokala koreanska ledarna som uppenbarligen försvunnit i den sovjetska byråkratin, antagligen med en kula i bagaget. Med vid deportationen som avslutades 25 oktober 1937 fanns heller ej de koreaner som befann sig till sjöss fiskandes, på affärsresor eller på Kamtjatka, dessa deporterades istället senare den 1 november. Detta var första gången i Sovjets historia som en etnisk rensning var så total så att alla, kommunister eller ej, inom en etnicitet undanröjdes og det haver även blivit en av de mest förglömda etniska rensningarna i modern världshistoria, runt 100 000 dog på själva resan.

Den etniska rensningen under 1930-talet berörde dock naturligtvis ej den koreanska befolkningen på Sakhalin, som nu uppgår till 7 % utav befolkningen där, eftersom denna ö kom under rysk domvärjo först efter att kriget med japanerna under 1940-talet avslutats. Fallet är ack så att även om hela befolkningen fick maka på sig så haver man i sen tid börjat återvända, d.v.s. främst de tvångsförflyttades barn og barnbarn, till Fjärran östern. Det är bland annat den spirande nationalismen, samt islamismen, i de centralasiatiska länderna och den generellt negativa samhällsutvecklingen som gör att många hellre vill pröva lyckan i det fagrande Östern. Migranterna är till antalet flera tusen och de är oftast mer än välkomna i denna avlägsna del av det ryska riket, då de oftast är välutbildade samt ekonomiskt välbärgade.

Sedan 1950-talet og framåt haver man även infått nya migrantarbetare från Nordkorea i tiotusentals, idag beräknas de vara runt 10 000 men deras status är diskutabel, samt osäker, de flesta verkar komma från huvudstaden Pyongyang och pratar nordkoreansk standardkoreanska, d.v.s.pyonganmål.


Koryo-mar

Det koreanska språk dessa Fjärranösternkoreaner talar ancestralt heter koryo-mar / goryeomal / koryŏmal / centralasiatisk koreanska / Корё маль, samt höre till hamgyŏng-språket, hvilket är ett av de mer distinkta utav de olika nordöstkoreanska tungomålen avskiljandes fonetiskt, vokabulärt samt grammatiskt från standardkoreanskan och språken äro heller ej ömsesidigt förståeliga.

Tungomålet används väldigt sällan i skrift, men det sker, och det är istället standardkoreanskan som brukas. När man har skrivit på språket så är det primär användning av det koreanska hangul-skriften som nyttjas, ett försök till latinisering utav språket skedde under 1930-talet men det möttes med ointresse.

I Ryssland finnes idag runt 125 000 koryo-saram, samt runt 500 000 i de övriga centralasiatiska staterna, hur många utav dessa som verkligen talar goryeomal är ännu oklart då språket snabbt gick ner under deportationstiden genom att det var ett förbjudet tal, samt då kraftig urbanisering ej i detta fall lett till bibehållning av språket utan snar övergång till ryskan.

~









Förutom Koryo-saram, samt Sakhalinkoreanerna, genomgås övriga relevanta koreanska grupperingar i boken Europas tungomål.

Andra om: , , , , , , , , , , , , , , , int

Nessun commento: