På grund utav att alla språk ungefär har samma uppbyggnad och att det ej finnes något språk som helt saknar beteckningar för djur, växter og ting eller för mänskliga aktiviteter som att sova eller äta - men självklart så finnes det lika många, om inte fler, sätt att uttrycka dessa som det finns språk – kan man se att språken är likstående och har samma språkliga potential för språklig modifiering. Men eftersom alla språk är likartade så kan man heller icke klassificera in dem i olika kvalitetsgrupper med vissa som är mer utvecklingsbara och därmed har framtiden för sig och andra som äro primitiva, till exempel så har de australiensiska samt khoisanska språken tidigare, och av vissa fortfarande, beskyllts för att vara särledes primitiva. Ett sådant tyckande är ehuru primitivt. Studier visar att alla språk som vi havom kännedom om, alltså både utdöda som levande, har samma grad av komplexitet. Det är inte så att tungomålen haver utvecklats från primitivism till en mer subtilare grad, utan alla språk har en likartad komplexitet då det gäller fonologi og grammatik i alla tidsmässiga eller historiska stadier utav språket ifråga - språk förändras och anpassas bara, de utvecklas icke. De som förespråkar teorier kring vissa språks primitivism menar att dessa språks talare bara har att välja emellan att överge sitt språk eller att helt komma utanför världen och dess utveckling. Detta stämmer givetvis icke, utan alla språk är lika värda ock lika lätta eller svåra att anpassa till olika nymodigheter - svenskan är ju exempelvis full med låneord och ävenledes är engelskan som numera har fått ett slags orättvist tillfälligt världsherravälde, för både dessa tu språken har de flesta lånorden ankommit från latinet, hvilket däremot är att klassa som ett utdött födslospråk. Engelskan klassificeras vardagligt som ett germanskt språk men medels mestadels romanska ord, hvilket ju med denna syn innebär att den germanska engelskan egentligen var så primitivt att man var tvungen att ta in en mängd lånord från superiora romanska mål för att klara av utvecklingen - Romarriket har aldrig raserats utan dess spöke härskar ännu. Detta även om latinet i så fall var så ogångbart att det dog ut. Detta stämmer givetvis icke, utan det är ju så att man måste låta impulser utifrån komma in och det är inget fel i att använda lånord, från antingen nutida eller ‘klassiska’ tungomål, och att domesticera dessa - det är inget tecken på primitivitism, utan på anpasslighet samt framstegsanda. En annan möjlig väg är ju att försöka förändra sitt eget språk och använda befintliga resurser eller helt enkelt skapa nya ord för nymodigheter, typ tekniska uppfinningar. Detta sätt har till exempel islänningarna och kineserna valt med ett mycket lyckat resultat, något stelbent dock. Inget språk kan ju från början uttrycka nymodigheter och språk som varit isolerade en längre tid har således mer att ta igen än de som varit med om utvecklingen i en rörlig värld - men alla språk kan utvecklas i den riktning om och som de behöver.
Vad man än väljer för väg så är ju det ens eget val och inget är väl bättre än det andra - varje individ inom en språkgrupp har möjlighet att påverka denna utveckling, i det lilla och/eller i det stora, i den riktning som man finner bäst, det är därför även av vikt att man låter dessa varje individer ha denna frihet. Språk har alltid blivit influerade av varandra och genomgår en ständig förändringsprocess - hade det inte varit så, så hade vi fortfarande talat prototelluskiska om det nu över huvudtaget har existerat. Inte ens det mest ‘ursprungliga’ språk som talas i Europa är så värst ursprungligt mera då det är uppblandat i väldigt stor omfattning med det romanska ordförrådet. Om man ändock har tilltro till det förgångnas idéer och hänfaller åt primitivismtanken så bör man betänka att latinet, det första världsspråket, exempelvis ej hade några ord för så enkla ting som ‘ja’ eller ‘nej’, utan man sa istället est samt non est, ‘det är’ och ‘det är inte’ för dessa elementära ord - var latinet därmed ett simpelt språk? Så simpelt att det endast idag kan fortleva genom konstgjord andning. Detta lilla exempel visar även att språk är olika, deras beståndsdelar ser olikt ut, och döljer olika tankemönster.
~
Axat, og moddat, från boken Europas tungomål.
Småländsk litteratur vinner pris, SvD, DN.
SvD, DN
Andra om: språk, dialekter, primitivism, komplexivism, egalitarianism, influenser, mixning, xenofobi, öppenhet, utveckling, inskränkthet, frihet, int
Nessun commento:
Posta un commento