Detta var det italoromanska språk som konkurrerade mest med florentinskan om stämplen som standarditalienska - och det behöver väl inte sägas att det var den senare som vann och den första, med alla andra, som blev orättfärdigt degraderade till dialekter. Denna konkurrens kunde mest bestå genom palermosiskan som framkom genom Fredrik II:s hov og diktarskola, la scola siciliana, i Palermo under det tidiga 1200-talet - flertalet olika sicilienska akademier har sedan uppkommit som arbetat med det sicilianska språket som grund, det var även det politiska språket i åtminstone viss grad. Detta sicilianska högspråk kallas siciliano illustre. Dante själv skriver att all poesi som skrivs av italienare kallas siciliansk samt att språket den skrivs på benämns sicilianum vulgare - sicilianska var mycket nära att erövra posten om det inte hade varit för Dante själv. Standarditalienskan har ehuruväl ej utraderat sicilianskan från ön där den består i god vigör, men någon officiell status har den tyvärr inte erhållit varken i dåtid eller nutid, under Regno di Sicilia så var det till exempel toskanskan, spanska samt latin som var officiella språk, kyrkan har ehuru ibland nyttjat språket genom sin policy att tala i folkets tungor. Varken Italien eller Sicilien självt har ännu erkänt språket, fastän hemön inte gjort detta har regionsparlamentet tagit beslut om att utöka sicilianskans roll i skolsystemet, något som dessvärre ej särledes skett. EU har ehuru erkänt språket som ett minoritetsspråk, och det finns även några städer som officiellt erkänt sicilianskan, majoritetsspråket på Sicilien, det är ehuru nästintill enbart vissa poeter og musikanter som ömsom faktiskt skriver på språket.
Nessun commento:
Posta un commento