Pugliesiskan som talas i Puglia, vid klacken, är i princip også uppdelat på tvenne olika varianter, nord- og sydpugliesiskan när nordpugliesiskan erfått större influenser från napoletanskan emedan sydpugliesiskan istället erhållit från sicilianskan samt calabriskan - sydpugliesiskan anses ofta börja vid det likväl väldans distinkta språket tarantesiskan i Tarantino och benämns oftast salentino / salentinskan. Den norraste pugliesiskan benämns även foggiano eller fuggënë, samt dauno-appenico, samt kan sägas standa emellan napolitanskan og den nedan nämnda baresiskan samt talas utav omkring 160 000 individer. Salentinskan är mer samhörig med sydcalabriskan och sicilianskan än med nordpugliesiskan som alltså snarare är campanisk. Hela Syditalien, men främst Puglia har även fått influenser från inflyttade byzantiska hebréer och ett judeopugliesiskt / judeosalentino tungomål har tidigare funnits, de centrala delarna av pugliesiskan har även infått slaviska element i toponym, men även en del lexikalia, men vidare har man influenser från albanska, lombardiska, antik dorisk-grekiska, byzantisk grekiska, arabiska, franska, spanska, samt naturligtvis italienska – av dessa är grekiskan mest färgsam i dagens salentinska då man under långa tider varit bilinguell i de olika språken. I centrala delarna utav Apulien talas det högeligen distinkta språket baresiska / barèse, av olikräknandes omkring 2 miljoner parlörer i samt omkring Bari uppdelat på en mängd olika – ibland starkt olika – varianter. Den vanliga frasen Che c’è?, italienska för ’vad är det’, kan på olika varianter heta ci jié?, ciobbà?, ce je?, ce d´è?, ce jièy?, ce da?, ci iò?, ce d’è?, ce wuè?, c wuè?, ci stè?, ce yè ca vù?, ce vù? ce ve chiann?, ce sò ca vù?, cerrò?, c ddaje?, ce daij?, c vuè?.
Nessun commento:
Posta un commento