Språkundervisningen i skolan

 

 

man har en alldeles för stor övertro på engelskan idag inom den offentliga samt privata utbildningen, i vår omvärld finns det många fler språk som är av betydelse för oss som personer samt för vårt samhälle, ej minst språk från vår övriga närområde såsom tyska, franska, spanska, italienska, men även exempelvis ryska, polska, samt andra mer avlägsna men högst viktiga språk i både nutid som nära framtid, såsom mandarinkinesiska, shanghaikinesiska, hindi, arabiska, persiska,  swahili, japanska med flera

 

utifrån språkinlärningssynvinkel är det bevisat att det är smartare samt effektivare att lära sig esperanto först, då det är enkelt samt blir som en brobygga till en förenklad inlärningsprocess för övriga språk därefter, särledes de romanska samt germanska språken, men även mer diffust för språkinlärning generellt då även påverkandes mer avlägsna språk.

 

Mitt första förslag är att man lär sig esperanto som första inlärningsspråk, vill man ej taga detta måhända mer kontroversiella förslag så bör man som första inlärnignsspråk, utifrån en svensk germansk synvinkel, lägga en grundläggning i ett romanskt språk, då förslagsvis franska som får betecknas som något svårare än spanska och därmed viktigare att lägga tidigast, samt som förenklande fortsatt inlärningsprocess för senare komna romanska språk. Man öppnar då upp för de romanska språken på ett smart vis. Engelska lär man sig ändå så det kan mycket väl vänta några år i skolvärlden. Genom detta kommer man kunna lära sig språken som talas i hela det germanska samt romanska språkvärlden utan större ansträngning.

 

Så franska år 1, engelska från 3-4.

 

Från 6:an bör man plocka upp ettt nytt språk

Ånyo nytt från högstadiet samt sedan igen i gymnasiet.

 

Sista måhända man kan få välja bort utifall man går en icke-akademiskt inriktande utbildning.



















~