Före 1910-talet fanns det allena något hundratal cyprioter i Storbritannien men detta mångdubblades genom konungadömets koloniala framsteg i östra Medelhavet varhän det i slutet av 1930-talet funnos omkring 8000 cyprioter i det atlantiska öväldet. Under borgarkriget på 1950-talet samt efterspelet utav självständigheten borgade för nya invandringsvågor till nordöriket, idag räknas det finnas omkring 78 000 människor i Storbritannien som är födda på Cypern, hur många som hava sin etniska identitet eller pratar antingen grekiska, cypriotiska eller turkiska med härstamning härifrån är ehuru högst oklart.
Enligt inofficiella siffror så består grekcyprioterna utav omkring 300 000 människor emedans turkcyprioterna uppgår till runda slängor 100 000 individer, till dessa sistnämnda kan omkring 400 000 andra turkhärkomstliga läggas varav de allra flesta ankommit eller härkommit från den sista hälften utav 1900-talet. Det toala antalet greker sägs annars uppgå till omkring 400 000 människor.
Den första greken man känner till som anlänt till Storbritannien var Πυθέας ò Μασσαλιώτης som under 400-talet f.kr. bevistade ön som framförde därefter namnet Πρεττανικη eller Βρεττανίαι, hvilket sedermera levde vidare genom latinets Brittannia, det är antagligen grundat på ett keltiskt ord. Många hellener anlände även senare via Romarriket hvilket många skriftliga bevis förtäljer, exempelvis verkar den romerska staden Carlisle hållit ett viril grekisk kommunitet. Senare under 600-talet var även greken Theodorum Cantuariensem ärkebiskop av Canterbury spelandes en viktig roll för tidigmedeltida England.
Vid 1400-talets mitt anländer några köpmän från Bysans og får stanna verkandes i köpmanskap, under de nästkommande två århundraden växte den grekiska befintligheten genom fortsatt invandring, dels som flyktingar från osmanerna og dels som handelsmän, emedans andra grekalbaner anlänt som soldater, men det totala antalet var alltjämt för lågt för att tala om en grekiskbefintlig minoritet, detta kom ehuru att ändras från slutet utav 1600-talet, bland annat illustreras detta genom att den första grekortodoxa kyrkan öppnades år 1677 i Soho.
Antalet låg lågt og vid omkring 1850 så beräknas det
ha funnits högst några hundra, tjugo år senare hade det ökat till flera tusen,
nu då 400 000, varav huvuddelen äro cyprioter. Hur många som verkligen talar
grekiska i någon form är högst oklart.
~
Läs mer om detta i boken Europas tungomål.
Nessun commento:
Posta un commento