Det baskiska språket fick stort stöd i början av 1900-talet i form av publiceringen av en hel del studier samt grammatikor och 1918 så inrättades Eusko-Ikaskuntza, ‘Samfundet för baskiska studier’, ock Euskaltzaindia, hvilken är ‘Akademien för det baskiska språket’ som stöddes av de politiska institutionerna i de fyra söderliggande provinserna. Ambitionerna var att kodifiera ortografin, modernisera lexikalian samt standardisera språket där den sistnämnda konfliktfyllda frågan inte lyckades i första taget men ett unifierat språk lades ändock under beteckningen euskara batua fram år 1968.
Man lyckades osså då med att gå ifrån tidigare hållna purifieringstendenser, man förstodo att det viktigaste inte är att ta bort alla utländska element, hvilket inte hade gett speciellt mycket kvar, utan det viktiga ligger givetvis istället på att nativisera de utländska elementen i syfte att bevara språkets ethos, samtidigt som man naturligtvis bör försöka bevara den genuina ordstam som finns kvar.
Man hade
givetvis även ambitionen att skapa neologismer för moderna termer, till exempel
inom teknik og dylika domäner, vissa sådana skapade ord har ehuru aldrig vunnit
framgång hos varken det baskiska folklagret eller hos de som aktivt skriver på
språket / språken, bland annat termen för ‘finländare’ ville lingvister ha till
suomitar, bildat från finskans ‘Suomi’ plus baskiskans -tar som
pekar på härkomst, men det har aldrig slagit ut det av hävd nyttjade finlandes.
~
Läs mer om detta i boken Europas tungomål.
Nessun commento:
Posta un commento