Utomparlementariska demokratiska aktioner - Postmodernisme premillénaire CLII

 

Det bör även påpekas att ekologismen, tillsammans med feminismen, ej äro några odemokratiska rörelser, oftast, även om en sådan utveckling hade kunnat inträffa, speciellt tidigare i historien då sådana utvecklingar var vanliga - ekologismen talar ofta om basdemokrati menandes att det sociala nätverket bäst fungerar om det får fungera i små, stabila samt nära mänskliga relationer.1) Det äro främst de politiska samt allmänna miljöidéerna som äro demokratiskt lagda respektive frivilliga emedans andra exempelvis veganism ofta hänför sig till odemokratiska utomparla­mentariska aktioner, esomofta med moralisk rätta. Utifrån deras, samt många andras, synvinkel så äro exempelvis minkfarmar att jämföra med koncentrationsläger eller dödsläger og därmed så åfinnes en liberalrättslig rättighet att ingripa - även med våld. Eftersom bioegalitarism råder, enligt deras tänkesätt, så skall ju människan ingripa på samma sätt emot människor såsom mot djur och om människor orättsligt sätts i läger för att mördas så har folk rätt att ingripa, ingen hade ju klandrat tyskar eller andra som genomfört aktioner mot nazilägrena, om detta hade skett, och således så har de i sitt tänkesätt rätt att ingripa emot djurfarmar. Andra aktioner som förekommer, publistiska eller bojkottiga, skall givetvis icke sammanblandas med de våldsamma även om de förekommer utomparlamentariskt - i ett liberalt system, där möjligheterna till frivillig bojkott är som störst, bygger man ju på att individer får handla efter eget tycke og därmed så inbjudes ju till att icke handla emotsägeligt emot sitt eget tycke - detta är marknadens regler. Att demonstrera enligt icke-våldsprincipen är ju självklart icke heller odemokratiskt då det ligger i demokratin en rättighet att demonstrera samt fredligt visa sitt missnöje, utomparlamentariskt eller icke. Demokratin är inte hotad för att individer väljer andra vägar för att influera andra, utan demokratin räddas genom detta förfarande.

Fotnot:

1) Larsson, 1994:126-127.

~

Axat från boken Postmodernisme premillénaire.