Naturfolks miljöförstörelse - Postmodernisme premillénaire CIL

Ponting (1993) har försökt klarlägga olika samhällskollapser samt den grund de ‘haft’ i miljö­förstörelsen - något ensidigt ehuru. En ganska bred mytologisering av ursprungsfolks samt i vidare lager ‘premodernistiska’ samhällen sker ofta menandes att dessa, eller dessa dåtida, levat i harmoni samt balans med naturen, till skillnad från de olika ‘civilisationerna’ som jorden genomlevt og nu även genomlever. Detta är dock en ren myt, det finns för många exempel som talar om motsatsen - naturfolk lever icke ock haver ej levt i någon harmoni og balanssamt samhälle gentemot naturen, detta gäller även både de tidigaste som alla senare, i generella drag, samhällen i Europa eller annorstädes. Givetvis kan det finnas motsatta exempel men i generella lag över hela jordklotet kan man med säkerhet peka ut att i de flesta fallen är fallet ej så, tyvärr, - før exempel varken de båð Amerikas indianer eller Australiens australier som ofta tages som exempel i mytologiseringen kan bedömas varit goda eller ens neutrala gentemot omgivande natur utan istället destruerat den extremt mycket, detta går att bekräftta med hjälp av sådana horribla ting som artutsrotning en masse, skogsskövling, erosion, med mera, hvad gällo australierna så har de antagligen altererat hela australkontinentens hela miljö samt natur, på samma sätt som man säger att hela jordens befolkning gör ennu1) - men givetvis så har problemet generellt ökat då människornas antal hela tiden ökat og även nya tekniker tas vid som inte alltid är positiva för miljön, men däremot så görs också ofta tekniska innovationer som äro bättre ur miljösyn­vinkel än tekniska föregångare. Det är människans utbredning som tillintetgör övrig natur, en framtida fortsatt extensiv urbanisering, samt minskad nativitet, kan härvid ses som av godo.

Fotnot:

1) Steele, “Eco-noble savages’ who never were”, i British Archaeology, no. 12 March 1996, och, Sörling ock Öckerman, “Människan och miljöns förändring”, i Populär Historia, nr. 1 1998:8-16.

~

Axat från boken Postmodernisme premillénaire.