De fundamentalt religiösa ø värdekonservativa
kunno med fördel behandlas i en og samma veva, även om man bör hålla i minnet
att de fundamentalt religiösa esomoftast äro mer odemokratiska samt mer
oresonabla än de värdekonservativa. De fundamentalt religiösa äro de som utan resonans
tror på den religion de tror på og som in i minsta detalj vill följa denna, man
talar i ideologiska samt politiska termer om islamism men i så fall så skulle man
också kunna säga kristendomism og inuitivt så skulle man kunna benämna den
kristna högern, särledes den i USA, men i sak alla dogmatiska religiösa og
dessas rörelser kunno inlemmas i denna totalistiska grupp, samt liknande för alla
andra trossystem med liknande fenomen, exempelvis den hinduistpolitiska
rörelsen. Dessa finnes egentligen icke så mycket att säga om då de tror på
det de tror på og därmed basta. Ett sådant trossystem är givetvis alltid totalt
för de troende men postmodernismen erkänner ju att små berättelser finns,
d.v.s. individuella berättelser och håller man tron individuellt så är den ju
en liten berättelse, en narratiuncula, det är först när man vill applicera
den på alla andra människor, främst genom legalistiska men även andra medel,
kontextberoendes, som den blir totalistisk i stora berättelseterminologin. I
många fall så duger dogh igge en individuell hållning i frågan utan de vill,
eftersom de veto, samt havo funnit, sanningen, förkunno denna på andra och de
som försöker göra detta genom den statliga tvångsmakten äro på alla sätt ock
viss totalitära fullt komparabla med socialism, og så vidare. De som väljo
normal marknadsföring, ‘knacka dörr’, varandes ju ej utav samma dignitet då det
bygger på frivillighet om man vill påverkas eller icke, emedans traditionen att
döpa sina barn är mer totalitär intern, men ej påbjuden via lag, således ej
totalitär externt, i förhållande till familjebasen. Häri kunnom vi även föra in
de värdekonservativa som hänger sig till det värde som av tradition finnes i
det levda samhället, d.v.s. för en svensk värdekonservativ är det normalt sätt
kristendom, om man ej är germanisist, og för en saudier blivandes det givetvis
normalt sätt islam. Som ses så är det i princip samma sak men ändock icke för
de gör det utav olika graduellt åtskillda orsaker. Fundamentalisten, av religiös art är det givetvis som behandlas
inga andra fundamentalister i detta resonemang låter sig höras, gör det
av ren övertygelse og har egentligen ingenting med tradition, hävd eller historia
att göra, förutöver att det kan påverka hvilken religion man hänför sig åt -
men individer kan ändra religion därvidlags falleras denna koppling, det kan
således i teorin finnas både kristna, muslimska, hinduiska, naturreligosistiska,
av alla de slag, fundamentalister i Sverige, även om de i övrigt äro af ‘svensk
etnicitet’, og även om Sverige av hävd sedan nästan tusen år enbart har haft en
religion, bortsett samernas som icke utdagades förrän på 1700-talet av svenskar,
d.v.s. kristendom - dock i olika utformningar. En värdekonservativ svensk däremot
kan enbart vara en som värdehåller de värden som av tradition funnits i
Sverige, inom den kulturella nation personen anser sig tillhöra eller identifiera
sig med - d.v.s. i religiösa sammanhang kristendom, germanskinfluerad folklorik,
eller samisk mytologi. Även en värdekonservativ svensk med svenskkyrklig emfasering
kunne ehuruväl låta element av andra religioner komma in eller leva kvar i de
traditioner som värdesätts, par example missommarfirande med stång som är en
gammal asatroistisk kvarleva, eller varför icke julfirande som redan genomgåtts
havandes helt andra härstamningar än den kristna - de asatroende hade också ett
firande runt det datumet hvilket givetvis passade bra för de kristna missionärerna,
nytänkarna när det begov sig.
~