Baskiskan är
uppdelat på ett antal olika varianter, hvilka många äro tillräckligt åtskiljda
för att kallas olika språk även med strikta definieringar, samtidigt som många
äro snarstående varandra.
Det baskiska
standardspråket euskara batua, ‘unifierad baskiska’, skapat 1968, är baserad på det vanligast förekommande tungomålet, det centrala guipúzcoa
som varit den hegemoniska varianten sedan 1700-talets rörelse og som dessutom
är bäst spridd inom sitt område. Euskara batua var från början främst tänkt att
fungera som ett administrativt skriftspråk men haver sedan även intagit
position som nyttjat litteraturspråk.
Andra varianter
äro västbaskiskans bizkaianska / bizkaiera som talas i ett område som
mer än väl överensstämmer med antikens caristiistam i dagens Bizkaia,
norra Araba / Alava samt i västra Gipuzkoa, det nämnda gipuzkera / gipuzkianska
i större delen utav provinsen Gipuzkoa, högnavarresiska vars södra
variant avdog under 1900-talet, samt de i Frankrike förestående, lapurdiska
/ labourdiska, lågnavarriska samt det mer än övrigt avskiljda zuberoanska
/ soulesiska / roncalesiska.
Även andra
indelningar existerar, bland annat bör man dela in lapurdiskan i en kustlapurdiska
/ västlapurdiska og en östlig inlandslapurdiska / östlapurdiska,
högnavarriskan samt lågnavarriskan kan även de indelas i vardera östliga och
västliga varianter.
Alla
varianter äro utrotningshotade, de i Frankrike förestående varianterna äro
under direkt hot av franskan emedans de olika språken i Spanien undertrycks
utav både kastiljanskan som euskara batua.
~
Läs mer om detta i boken Europas tungomål.
Nessun commento:
Posta un commento