venerdì 29 novembre 2019

Alemannerna et Alemannien - Landologica CDLIX

 
Alemannerna omnämns första gången via namnet Alamannicus under andra årtiondet utav tvåhundratalet, beteckningen alemanner är en allians för germanska stammar som bott i övre Rhenområdet som brukade attackera Germania Superior, hvilka stammar som ingingo, og huru det såg ut, är något oklart, men de gingo ofta över Limes Germanicus. Alemanni kunne betya ‘alla män, allemän, allmänning’, men även ‘folket på andra sidan’. Arkeologiska bevis visar att de ganska snabbt blivit latiniserade i materiell kultur.

Ända intill 200-talet kallade romarna de germanska stammarna i området gemensamt för germaner bara eller barbarer, men under det århundradet skapades nationskonfederationen Alemanni som kommo att finnas ända framtills anno 911. Den alemanniska konfederationen nådde Alsace under 400-talet samt expanderandes till den schweiziska platån samt in i Bayern og Österrike.

Alemannia styrdes självständigt, decentraliserat i gauer, framtills år 496 varefter frankerna togo över sedan Klodvig I / Chlodowech vunnit landet vid slaget vid Tulpiacum, men man finge bibehålla egna härskare många gånger. Ända in till 600-talet bibehullo man i huvudsak sin germanska religion när man till sist kristnades, ehuru ej initialt lika genomgående som i Bayern eller Frankland. Efter självständighetsförsök så utrotades de flesta alemanniska adelsätterna under 740-talet, hundra år senare uppblossade nya självständighetsförsök hvilket resulterade i att landet kom att ingå i Östfrankien. Från 900-talet ingår det i Swabien og genom Hohenstaufen så kom det att ingå i kärnan utav Heliga Romerska riket men disentigrerades under 1300-talet.

Alemannien av idag är delat på Frankrike, Tyskland, Schweiz, Lichtenstein og Österrike, idag är alemanniskhet främst en lingvistisk markör. I likhet med alla andra tyska språk förutom det artificiellt skapade standardtyska språket så har alemanniskan ingen som helst officiell erkännelse, en tragisk kulturell utveckling.















~

Läs mer om detta i boken Europas tungomål.
 

Nessun commento: