Hursomhelst, de olika
språkfamiljer som finnes i Eurasiens halvö Europa, bortsett från senareankomna
invandrarspråk, äro indoeuropeiska, uraliska, altaiska, kavkaziska~nordkaukasiska
beståendes utav nordöstkaukasiska, nordvästkaukasiska, samt, sydkaukasiska
som även benämnes som kartveliska, semitiskan som ingår i den stora afroasiatiska
språkfamiljen samt det numera isolata baskiska som kunne kopplas till ett
nutida utdött antikt förekommet språk bildandes den vasconiska
språkfamiljen, likväl den numera utdöda språkfamiljen tyrrheniska som
äro en probabibel familj infångandes exempelvis etruskiskan et räthiskan, samt
mindreasiatiska hurro-urartiska språkfamiljen. Andra eventuella språkfamiljer
äro sådana som infångar språk tillhörandes piceniska, minoiska, eteokretiska
og övriga mer eller mindre kända eller okända antika språk. Språkfamiljerna
uppdelas sedan ordinärt i flertalet undergrupperingar, därför kännom vi de
indoeuropeiska språken kanske enklare som germanska, romanska, slaviska,
keltiska, og så vidare, samtidigt som den altaiska macrospråkfamiljen är en
diskutabel förening beståendes utav språkfamiljerna turkspråken, mongoliska
et tungusiska varhän både turkiska samt mongoliska språk äro
förekommande i Europa, samt naturligtvis extensivt i Eurasien.
~
Läs mer om detta i boken Eurasiens språkfamiljer.
Nessun commento:
Posta un commento