Det -italisk-romansk-östromanska
målet aromunska kan också vara företrätt av en liten spillra, men se om
detta språk under Albanien, och item det -romansk-iberoromanska målet ladino
/ sefardiska / spanjolska som före det senaste kriget hade en
livsaktig koloni i Sarajevo; spanjolerna genomgås primärt under Turkiet samt
för tiden före exodusen under Spanien. Redan 1581 byggde den ottomanska guvernören ett speciellt hus på
tvåtusen kvadratmeter, hvilket menades skulle bebos av 60 judiska familjer och
huset var situerat i utkanten utav det muslimska kvarteret öster om Kal
Grandi, den stora synagogan, og kallades Il Kurtijo av judarna.
Huset var ingen påtvingad ghettoisering, då judarna inte var tvugna att bo där,
utan det kan sägas mer ha varit en social inrättning för de fattiga, emedans
rikare judiska familjer valde att bo annorstädes. 1686 kom de första
ashkenaziska judarna från Ungern, när ottomanerna utkastades därifrån följde
några med, fler kom efter 1878 då Österrike-Ungern tog över. I början av
1800-talet fanns det flera judiska kvarter i Sarajevo, alla i närheten utav
muslimska diton. Även om runt 50
% av de då nära 5000 sefarderna talade spanjolska under 1930-talet, så hade den
sista judeospanska nyhetstidningen, La Alborada, upphört redan 1901. Man
räknar att det fanns runt 14 000 judar inom gränserna av Bosnien-Herzegovina
före förintelsen närav 10 000 bragtes om livet, många av de som överlevde var
sådana som lyckats fly in till den Dalmatiska kusten som var italienskt hvilket
innebar visst skydd. De flesta överlevande flyttade sedermera till det Heliga
landet, men i det tidiga 1990-talet, innan de bosniska krigen, så fanns det
omkring 2000 bosniska judar och relationerna folken emellan ses som överlag
goda. När krigen började så evakuerades nästan alla judar till Israel utav en
judisk organisation, de flesta har valt att stanna där. Ävenså, idag bedöms det
finnas omkring 500-1000, utspridda på städerna Sarajevo, Banja Luka, Mostar,
Tuzla, Doboj samt Zenica, återigen bedöms relationerna som goda.
~
Axat från boken Europas tungomål
Nessun commento:
Posta un commento